731

Tillbaka i fåglarnas värld, bilderna från 8 Maj, kl 06 om morgonen.       Startar med näktergalen som väldigt sällan visar sig så här öppet, den älskar täta snår i skog, helst med sumpmark under. Åtminstone är det så i de här trakterna.        Det är ju utseendemässigt en ganska obetydlig fågel, oftast ser jag den när den som när något brunrödaktigt glimtar till i någon solstrimma när den flyr iväg. Den är ganska vanlig här, en del gillar den inte alls då den högljudda sången stör nattsömnen heta sommarnätter när sovrumsfönstret är öppet.             Det är nog ingen som retar sig på lövsångaren.              Här under tror jag att en hämplinghona har satt igång med heminredning.             Stadens silhuett med gäss framför              Till sist storspoven, ängarnas fågel.         

730

Ja nu har jag helt hoppat över Fotosidan några dagar igen, det går inte att hinna med, annat får gå före. T.ex, hem, familj och fotografering. Men nu hoppar jag på igen med några morgonbilder. Det blir många morgontidiga bilder eftersom jag många nätter har värk och sömnstörningar som följer på det. Och då är det ett utmärkt tillfälle att klämma ner några värktabletter och ge sig ut, avledning fungerar bra mot värk. Och så slipper jag solens starka strålar, det är mycket tacksamt.    

   Startar med kyrkan i byn        Sedan raskt över till något som blir ett återkommande motiv - romantiska vindkraftverk. De kommer ni att få se om och om igen.              Här smyger sig sjön in i bilden        och kommer närmare       öar bildas efter hand i sjön, det byggs på år efter år, sen kommer ett träd o.s.v.       det går undan när det väl startat         Det var en lugn morgon ko lugn men inga kor i närheten.      Det glider över i blått         Till sist en människa som utseendemässigt väl överensstämmer med de få människor jag möter i gryningen.    

724

I dag blir det sommarkänslan jag vill få fram med lite promenadbilder.     

   Teveronikan ger skön sommarkäsla, kallas också mormors glasögon           Med inramning av sommar          Svärdsliljan är en riktig  träskväxt         Volym utan vikt         Grågässen lever ett lugnt liv nu, bråkar sällan.         Stigen mot sommaren                Ängsnyckel    

722

Eftersom jag har så väldigt många bilder, blir det en fullständig slump vad som visas. Detta är för några dagar sedan när jag på väg hem från staden stannade till för en halvtimmes fotopromenad i sumpskogen. Efter många år nu har jag lärt mig tycka om den, men det tog tid, är uppväxt i norra Skånes skogar, där det är ungefär som i Småland, mossiga stenar, gran och blandskog.         

    Gick spången lite fram och tillbaka, hagtorn blommade på alla sidor om mig, doften låg som en tung parfym i luften.        Men där blommade andra buskar också        vet inte vilka det är och känner inte för att leta i Mossbergs "den svenska floran" när solen skiner ute.        Det kan se ganska exotiskt ut där tycker jag        vattnet stod ännu högt i stora delar av skogen, en del år är det promenadtorrt, här syns hur frö och pollen faller ner på vattnet         där är fint att stå         pollen ligger på vattenytan och ankornas turer i vattnet lämnar sina spår       på närmare håll       det såg bara kul ut        plötsligt kom en ankunge, de var svåra att få bild på inne i riset, snabba är de utan tillstymmelse till rak kurs.         mamma var med och höll ordning, för det är det mammor gör, samt varnar för joggare och andra konstigheter i sumpskogen           här försvinner de bort    

718

Hade lite bilder liggande från 1 Maj, så det får bli dem. Tagit 589 bilder i dag på några timmar, det var väl i ren glädje, har inte varit ute på några dagar, men kunde ut ett par timmar i gryningen efter att ha tryckt i mej några värktabletter i natt.  Det var det värt, för morgonen i dag var helt fantastisk. Blev 150 bilder kvar att framkalla efter förstasorteringen, och blir väl 50 efter sortering sen kan jag tro. Men nu till 1 Maj!   

 Startar  i trädgården med persikoblom          Sen ut i sumpskogen vilket går mycket lättare nu när vattnet sjunkit         Det mesta ser ut så här, helt oframkomligt.       En ringduva passerade       och jag passerade under kärrhökens bo, här ruvar den. Det är lite märkligt, för närapå varje gång jag sett på ormvråkens eller kärrhökens bo, så ligger fågeln och ruvar i rak nordsydlig riktning med huvudet åt norr.      Kabblekan lyser på långt håll       och där uppe satt en lövsångare                Storken landade, och av beteendet att döma var det en av långflyttarna, de är skyggare.       Grågässen finns lite var som under hela året.