Stefans bilder
Vanessa atalanta
Amiralen är den fjärilsart jag sett överlägset mest av denna sommar, den sista bara för någon vecka sedan. Den är lagom stor och färggrann för att vara intressant som fotoobjekt, så det har blivit en del bilder. Bilderna tagna 8 augusti.
I plommonträdet Hos myntan På nära håll är vingen som en uppspänd gobelängvävnad, härlig struktur och vackert mönster, medeltida till vänster och mer modernt till höger på bilden. Underbart dekorativ måste tanka bränsle emellanåt snurrar sen upp sin gyllene snabel har hårresande rygg och stickiga håriga ben.
Humlor och blomflugor
Den 8 Augusti i år ute i trädgården togs dessa bilder. Ser ut som en fin dag och en annan årstid, nu har de här små vännerna gjort sitt jobb, dragit sig tillbaka och lämnat resultatet åt mig - en massa frukt. Utan deras hjälp hade det inte blivit mycket.
En bi-liknande blomfluga, ett porträtt, men vad är det som hänger framme i antennen? ser ut som ett hänglås. De trivdes bland myntan och jag trivdes med att ligga på gräsmattan i solen och ta bilder. ett blad blir en hel värld Jag försökte verkligen ta bilder på en dansande blomfluga när han försöker imponera på honan, men det blev inte på långa vägar så bra som Stig lyckades, och ändå använde jag 1/4000 sekund. Här är humlan på väg att tanka lite till den gillade också myntan men alla resor har ett slut.
Mer under krukan
Jag fann ju mer än husspindlar när jag vände på krukan, här kommer de andra fynden.
Gråsuggor (isopoda, likadana fötter och underart Oniscidea - landgråsuggor) har funnits sedan karbontiden, uppenbarligen en oslagbar konstruktion, där ligger vi i lä. Denna beiga variant vet jag inte riktigt, kan vara en Armadillidiumart. de måste fotograferas när de springer, de flyr från öppenhet och ljus som en del befattningshavare. När man stör dem kan de spela döda tills de tror att faran är över, ett beteende sen urminnes tider och långt innan dess. Detta är i vart fall Porcellio scaber, en av de vanliga arterna. se mellan täckplåtarna (de liknar en bälta) där finns något benliknande organ. En skinnbagge av bärfistyp, som ett vandrande konstverk. Detta är en krabbspindel, de är jägare, bygger inga nät. Denne lille vän satt i en mörk hörna på ett betongblock. Det fanns mycket nät under krukorna, näten fungerade som barnkammare. Denna lilla spindel passade barnen, lämnade inte sin post vid fara. Den var lite genomskinlig vid första anblick med ljusblå signalfärger vid benens bas. Barnen ser mycket läskiga ut, värre än familjen Addams.
Vanlig husspindel
Kastade de sista tomaterna igår, och när jag vände på krukorna så fann jag en del av intresse, så mycket att det får delas i två bloggar. Tog vis av erfarenheten fram blixt, det gick mycket bättre då, speciellt som det var lite skumt fram mot aftonen. De fick sitta still, för autofokusen jobbar tvekande i så dåligt ljus. Den vanliga, eller större, husspindeln (Tegenaria domestica - namnet tyder på att den gillar människors bostäder) kan leva i flera år, och är så pass stor att den är lätt att upptäcka. På bilderna finns 2 olika spindlar, under ena krukan fanns det ett bo och den ena av dem, den största, vaktade ungarna i kokongen. Den andra vandrade i närheten, men de anföll inte varandra. Även när jag flyttade runt krukan, tömde den, fotograferade, och lade den upp och ned så spindeln satt fullt synlig, övergav inte sina ungar, den tog och riskerade livet hellre än svek ungarna, det är ett fint beteende även bland oss.
F.ö. - tänk så lätt det är med micro 4/3, så lätt att ta ut den lilla lätta kameran med det skarpa! objektivet och bara fyra av, ångrar inte ett dugg att jag lämnat Canon bakom mig. Framkallat i Silkypix.
Gräshoppor
Jag hade mer gräshoppor på lager, lika bra att publicera dem. Inte tagit en bild i dag, men sett en stor flock på några hundra tofsvipor. Kanske köpa ny kameraväska i morgon, inte för att jag har brist, men för att jag behöver en där kamera med teleobjektiv står i beredskap när jag cyklar, bara att stanna och lyfta rakt upp. Bilderna som visas denna dag är från 1 Augusti.