Stefans bilder
573 - I trädgården vid midsommartid.
Inte kommit ut och tagit bilder knappt alls på sistone, antingen sjuk eller olika måsten hit och dit. Kanske på tisdag? Nåväl, haft det bra ändå, och har ett digert lager ännu, t.om. oframkallade bilder jag knappt ögnat på p.g.a. tidsbrist. Det blir mycket mindre tid vid dålig ork, annat var det i yngre dagar då jag hade så mycket ork att jag brände tidsljuset i båda ändar.
Alla bilder tagna i regn, som troligen är det bästa ljuset att fotografera växter i.
En gren på häggmispeln höll på att gå ut, bladen åldrades i förtid. Mormorsros, tål ett visst mått av väta En annan mormorsros, namngiven efter någons mormor, glömt namnet, busken blir ett par meter. Trots att rosen inte är så värst fylld, går det ändå att ana lite rötangrepp på bladen, regn och kyla gillar den inte. Knoppar strävar mot ljuset Mossros, växer bra, väldigt taggig. Iris, gillar färgen Plymspirea - ser ut som en två meter hög välväxande perenn, tillhör dock rosväxterna. Växer vilt i världen tvärs över kontinenterna i höjd med Centraleuropa. Jätteperenner passar inte riktigt i dagens miniträdgårdar, den ska dessutom stå orörd många år för att trivas.
16
Har räfsat löv, snart är alla nere och lagda på sin plats. Regnar lätt i trädgården i dag, vindstilla och någon grad över noll. Förvinterstämning, som förstärks av att fasanerna började gå i trädgården i dag, bjöd dem på hönsfoder, men de finner annat gott här också, nedfallna äpplen är nog favorit. Bilderna i dagens blogg är också från trädgården, men tagna 16 Juni.
En av de gammeldags rosorna. Som så ofta har den inget namn, sidoskotten har flyttats till olika trädgårdar i århundraden, den doftar gott, växer fint och kräver inget. Iris Plymspirea Mormorsros Mot ljuset Häggmispel Mossros Förgät mig ej
Först om njutningen av fågelfoto, sedan spindelbilder.
Det kan ju verka som en ologisk blandning, men jag har mängder med bilder från de 2 senaste dagarna, det kommer att ta tid att framkalla och reducera, så jag fyller på med bilder från lagret i stället (29 Augusti). Men nu om fågelfoto - (har kommit i form genom en tredje sorts antibiotika som slutligen tog, och har t.o.m. kunnat cykla kraftfullt i motvind, det var längesen det!) - cyklade ut på ängarna utanför byn nu i 2 dagar och har med täta stövlar i den lätt översvämmade våtmarken ställt mig ute i markerna och bara njutit. Det har varit kall! snålblåst, mulet något hemskt och lite ljus, ibland stänk. Där har jag stått i den milsvida utsikten med platt land och vatten och bara känt mig lycklig. I går sträckte mängder med gäss, vipor, stora flockar bläsänder och mycket jag inte såg vad det var. Dessutom fanns framför mig ett par ägretthägrar samt ett par havsörnar. Nu är det inte så där lätt att komma nära fågel där jag går, stora avstånd med helt fri sikt, inga som helst gömslen eller matningar, så jag får stå fullt synlig på ett fält och promenadfotografera på fri hand allt som råkar ske och möjligen passera på rätt avstånd. Det mörka lätt disiga vädret gör det inte lättare. Men det gör inget, för det är fantastiskt att bara vara där, allt liv och rörelse, alla ljud. I dag var det helt tomt där jag stod i går, ställde mig i stället i närheten av en jättepöl på ett tomt fält, och oj vilken upplevelse! Det var precis som i April förutom det mörka vädret: fåglar precis över allt, hela luften fullständigt vibrerade av alla ljud och liv. I pölen stod uppskattningsvis minst 500 vipor när alla landat, och lika många myrsnäppor (en passerande fågelskådare sa det) tror jag. Sedan landade ungefär 500-1000 myrsnäppor i timmen de 2 timmar jag stod i vattnet och såg på. Fåglarna var ett par hundra meter bort, de som satt still såg jag inte för blotta ögat, kikade i kameran, men de som flög syntes ju tydligt. En stor starflock höll till bakom mig, ägretthägrarna skymtade långt bort vid sjön, och på himlen flög gäss i ett sällan skådat antal. Vid ett tillfälle skrämdes de upp i ett parti av sjön (örn?) och flocken som lyfte färgade ett avsnitt av himlen svart innan de spred ut sig. Det var dagens upplevelse.
Korsspindel snett bakifrån och mitt på kroppens mönster. Denna var förskräckligt liten och till synes genomskinlig en annan minispindel och en tredje. Gillar plommon det gör getingen också. Sen korsspindel igen.
I går
Gick ut på gräsmattan i går och tog några bilder, det gick bra, gjorde vid dem i går kväll.
Hallonen ger ganska bra skörd ännu gräsmattan får vara oklippt och våt, allt mer gulprickig av löv Den största tillgången med tulpanträdet är dess höstlöv som jag tycker om en bild på lövet, det som jag vill visa är nätmönstret i mitten. Ser ut som en vägkarta över vilken by eller vilket gammalt villaområde som helst som fått växa fram organiskt, utan stadsplanerares linjaler de smäller folk på fingrarna med. Det är fascinerande med mönsterigenkänning i naturen, det går i igen i alla skalor, materier, aggregtionstillstånd, tiden, händelser. Detta löv såg fint ut på mer nära håll har det linjer som strävar på ett harmoniskt sätt, som en båt t.ex. Clematis montana och solljus att se höstsolen genom äppelträdet ger fin höstkänsla linjer och färger den till synes ömtåliga franska rosen börjar bli naggad i kanterna av fukten
Vanessa atalanta
Amiralen är den fjärilsart jag sett överlägset mest av denna sommar, den sista bara för någon vecka sedan. Den är lagom stor och färggrann för att vara intressant som fotoobjekt, så det har blivit en del bilder. Bilderna tagna 8 augusti.
I plommonträdet Hos myntan På nära håll är vingen som en uppspänd gobelängvävnad, härlig struktur och vackert mönster, medeltida till vänster och mer modernt till höger på bilden. Underbart dekorativ måste tanka bränsle emellanåt snurrar sen upp sin gyllene snabel har hårresande rygg och stickiga håriga ben.