Morgon vid havet

Ännu en morgon vid havet, något jag själv inte kan få nog av. Efter en sådan morgon är dagen redan perfekt, även om klockan bara är 9 när jag åker hem. Bilderna är från 6/10. 

 Börjar tidigt på dagen med en måne över strandrågen.      Gässen startar en kör i det tidigaste gryningsljuset, när det är ljust nog att se så lyfter de.         Solen skymtar     Nu börjar ankorna flyga runt.     På marken under mig finns de små gula blommorna i riklig mängd.      Solen stiger över daggen      en parksnäcka träffas av solen       jag blir stående, ser på ett eklöv, far sedan hem.   

Större fåglar 17/9

Nu blev jag lite sur. Satt och skrev en blogg länge och väl, tryckte på publicera, bloggen gick iväg, och nästa sekund får jag upp en helsidesannons för Nikon, och bloggen är fullständigt borta, den finns där på Fotosidan, men där är helt tomt, ingen text, ingen bild. Allt raderat, endast mallen kvar ser jag när jag trycker på "redigera", inte ens en rubrik.  

  Nåväl, startade tidigt på morgonen, dimman låg som ett lock över huvudet, men plötsligt lättade den så pass att det gick att se fåglarna.     Sedan gick det fort till blå himmel. En i paret Glada strök förbi, frukostdags?        Sedan kom tranorna, men eftersom detta var första fågelpromenaden med GX80:n hade jag ännu inte lärt mig att stänga av den när den hängde på magen. Resultatet är att knapparna trycks in slumpvis, denna gång blev det en bisarr färgtemperatur, så bilderna fick fixas till så gott det gick.      Så här kanske?      De flög gärna mellan mig och solen.      eller så här?      kanske tillbaka.      andra hade den goda smaken att flyga rakt över.    

Vid havet den 6 Oktober

Fler bilder från den bästa tiden på dagen - morgonen. En promenad vid havet, Åhus närmare bestämt. 

 Startar tidigt, de första fåglarna har just börjat flyga.      Så uppenbarade sig korset.      Stararna satt lugnt på en sten och vaknade till. Solstrålarna hade bara nått stenens kant.    Gässen fick symbolisera Friheten.      Skulle tro det är bläsänder som värmde upp vingarna en runda. Solen når dem så knappt baktill, en utmaning för kameran.      Marken var gulprickig över hela fältet i fågelskyddsområdet.      Säv i kraftigt morgonsolsmotljus.      men här är morgonljuset mildare.      Grönfinken satt stolt i toppen      av klibbalen, tror det är en klibbal för bladen är tämligen rundade och kottarna har individuella skaft.   

Morgonen den 14 September

Det är fantastiskt de morgnar det går att komma ur bingen och iväg i gryningen, se livet vakna, uppleva stillhet och skönhet. Just denna morgon blev det inte gryningen, solen hade gått upp, men några meter över huvudet hade en dimma lagt sig som ett lock över nejden, det var som om det skulle bli en andra soluppgång när dimman skingrades uppåt dagen.    

   På ängarna stod korna, väntade godmodigt på frukost när bonden kom med fodersäcken.      Det var still på sjön,         andra sidan gick inte att se,      men det gjorde inget.      Över fälten drog starflockarna, dimman drog in från sjön.  Helt underbart att bara stå och vara mitt i detta.   

   Men vad är detta mitt på stigen, en vadare (myrsnäppa?) står ensam och halvsover, det stämmer inte.      den vaknar till,      och vänder sig om, vingen är bruten, liksom dess livslinje. Inom en timme är dimmlocket borta över den, och rovfåglarna har fri sikt, det är gott om dem, bara 300 meter därifrån har 4 vråkar sin hemvist, och 500 meter bort har gladorna sitt tillhåll. Den kastar en blick mot ljuset och vandrar långsamt in i grönskan.      100 meter därifrån, på boskapsstängslet, är det mer livaktigt bland våra pigga exotiska gäster.     Sen kom solen fram, lyste över ankorna (bläsand?).   

Gäss igen

 Tog elcykeln i dag ut en liten runda, inget att se på ängarna - helt tomt - men bak dammarna fanns en del fynd, mest insekter. När jag gav mig ut gällde vinterklädsel i den obarmhärtiga nordanvinden, den berättade vad som var på gång. Men jag fann ett insektshotell, kommunen hade lagt upp en stor hög ris där solsidan var helt i lä, det var riktigt skönt. När jag stod där med makrokameran hörde jag ett ljud ovanpå rishögen, såg upp, och just framför ögonen stod en vuxen vattenrall, vi såg förvånat på varandra några sekunder, varefter vattenrallen sa "skit också" på sitt språk och försvann. I övrigt såg jag några lärkor, en starflock, sträckande gäss, blandade kråkfåglar och ankor samt ganska många vråkar som verkade samlas nu, de gör det vår och höst.  

 Den 27 September, för ett par veckor sedan, togs bilderna i dagens blogg, känns som den varma tiden snart är över.

                   Till sist en odalman, mitt i det höstsådda fältet låg han så länge, körde sedan vidare till boskapen.