Bilder från sista höstdagen

Tog dessa bilder sista höstdagen innan kylan slog till, var ute med en kamrat på en liten promenad. Denna dag hade jag både sällskap, solljus och några fåglar dök upp. Har nu idag feber igen, hoppas allt blir rätt, det känns lite yrsligt oklart. 

Först kungsfågeln, en riktigt kvick liten rackare. Inte helt ovanlig i skogen, men ganska svår att få bild på. Snabb, rörlig, liten, inne i skuggorna, löven, försvinnande liten. Jag stod på samma ställe en vecka senare, jag vet att de är där ibland. Såg inga fåglar, men behövde kissa. Så det gjorde jag. Då sätter sig en kungsfågel på grenen en meter framför näsan, och där sitter den så länge jag kissar. Fin var den. En nötväcka flyger upp, men ljuset var dåligt i skuggan.Se där! En svarthätta.En lövsångarliknande sångare. Kallar de flesta som ser ut så här för lövsångare, jag vet inte bättre.Benved, ett mindre träd som trivs storligen i trakterna hemomkring. Lite giftig (utvärtes mot skabb), och vacker om hösten. Fåglarna gillar att sprida trädet, fröna måste ha en hög grobarhetsprocent efter vad jag kan se i trädgården. Behöll ett träd på tomten som fåglarna satt, det var vackert, lagom stort, och stod där inget annat träd ville växa. BenvedsbladUnder större träd växer det i buskform. 

Visar sig till sist

Fortsätter soltemat, följer solens framträdande en morgon, från dimma till det är nästan klart. Möjligen kan mitt solintresse bero på att jag största delen av mitt liv arbetat inomhus i lokaler utan fönster där årstid eller dag eller tid på dygnet ej spelat någon roll. 

Livgivaren

Solen är just nu en stor bristvara, vilket Christers bilder från skånska alperna i dag bevisade. Eftersom jag tar bilder på allt möjligt som ser intressant ut, och råkar komma i min väg, så har jag även sysslat en del med solfotografering. Det gäller att passa på när den är försvagad, för den är ju väldigt stark. Här kommer bilder på den när den först försiktigt kikar fram, för att sedan ta över och dominera allt mer. 

Ut ur dimman flög de

Nu har dimman lättat lite, men solen själv har fortfarande dimmern över sig. 

Snäpporna kommer fortfarande in från havet efterhand. Ljuset är inte mer än att det går att ta bilder. Jag var förvånad över att det blev bilder när jag stod där, solen var helt inhöljd i dimman. Spovsnäppa?

De håller sig på stranden, flyger ett skutt ibland.

Kärrsnäppa?Drar i små flockar längs med strandenMen detta är nog någon annan snäppa, småsnäppa? Jag tycker det är svårt. Ljuset är också svårt. Men humöret är på topp. Möjlig myrsnäppa. Det ljusnar nu.Men snäppor är det i vart fall. Så mycket begriper jag. Solen bryter lite genom dimman.När det blev klar dag gick jag hem. Ljuset blev platt på förmiddagen, och snäpporna hade flugit till dammen andra sidan strandens sandvall. På väg till bilen fann jag denna figur med attityd.

...och när jag stod där i dimman, kom fåglarna.

Fågelfoto i dimma, kan de va nåt? Jo då, åtminstone en utmaning är det. Kul att prova på något nytt. Att framkalla bilderna är också en utmaning, solen hade på sin höjd knappt brutit fram genom diset. Och ibland var diset riktigt tätt. Men varför inte?

De första 4 är nog inte framkallade tror jag, möjligen beskurna och .jpegkonverterade. Alla sätt att förändra dem gjorde dem sämre. Så det blir profiler helt enkelt, och som ni ser, går det lätt att grovt artbestämma ändå, t.ex. anka eller icke-anka.

StorskarvGråtrut möjligen, tycker näbbprofil stämmer.KråkaAnka, möjligen bläsand?Här kommer de, snäpporna. Tidigt, rakt utifrån havets mörker, och landar direkt i strandkanten. Bildkvaliteten blev tyvärr inte bättre, skumt ljus och dimma. Solen har inte brutit fram.Lite närmare, lite mer ljus. En fågel som gör mig glad.En snabb vändningSå passerade denna anka, kan det vara bläsandshona? Till sist så pass ljust att det  blev en bild på en nylandad snäppa, ser den inte lite trött ut? Har nog flugit hela natten.