Visar sig till sist

Fortsätter soltemat, följer solens framträdande en morgon, från dimma till det är nästan klart. Möjligen kan mitt solintresse bero på att jag största delen av mitt liv arbetat inomhus i lokaler utan fönster där årstid eller dag eller tid på dygnet ej spelat någon roll. 

...och solen går sin gång...

Så har jag då kommit till de sista bilderna i mapp nr 50. Det är fortsatt solen, i varma färger. Något vi alla behöver nu. Men nu med mindre fåglar, mer dis.

Rakt in i solen. Tydligen har jag tyckt om att ta bilder på den denna höst. En lite mjukare bild.Lite mer åt sidan, så ljuset kommer in snett.Och så bryter jag av mitt i med en blå bild. Sedan kom de sista bilderna in baklänges, hoppas ni ursäktar.  Här har ju svanarna redan passerat solen.Närmar sig härDetta var just innan de kom in i bild. Men nu blev det bakvänt. Så kan man också avsluta, bakvänt.

Höstmorgon på revet

Bilder ur en av höstens bildmappar, föreställande en av livets bättre stunder. Stod vid havet och såg solen gå upp över revet. Hoppas allt blir rätt, har just kommit ur sängen, febrig och hårt medicinerad.

Det allra första gryningsljuset, skarvarna förbereder sig på att ta emot solen.Lite ljusare efter hand.Där kommer solen!Och ljusare blir det.En riktig soldyrkare, som hälsar en ny dag.Och nu över till källan själv, en bild tagen med längsta brännvidd rakt mot första gryningsljuset.Se där kom den, pålitlig som vanligt.Varför det är värt att komma ur sängen väldigt tidigt några morgnar per år.

Mer ljus.

Mera gryning och sol, vid havet där jag är ibland. Bilderna är från hösten.

Solen anas där borta,så jag går lite närmare den.Dess ljus sveper in över havet,märkligt molndis i fjärran.Men så var solen uppe! och jag gick hemåt.Passerade en ängssyra.Ute på ett näs hade någon roat sig med att sätta upp skyltar. Här har aldrig något tåg gått.Och allmänheten varnas endast på detta sätt!

Solen går upp

Varje dag går solen upp, det är ju inget särskilt, men samtidigt livsviktigt. En del vinterdagar märker man inte riktigt när den eventuellt gått upp. På sensommaren tog jag en liten cykeltur utanför byn, just för att fånga soluppgången. 

Det gäller att hinna före solenoch möta den på vägense hur den förgyller alltgör det vardagliga vackertnu kryper den några grader över horisontenstiger och skiner genom trädens lägre delarkänns välkomnande varmstiger lite tillsprider sin skönhet över fälten en stund innan det torkar uppoch nu är det strax över och allt blir platt.