Stefans bilder
En sommarmorgon i hagen med fågelsång
Ja, det är som rubriken säger, sommarmorgon i hagen och fullt med liv i fågelvärlden. Startar med gulärlan som flög ut i fältet och sjöng för full hals så vackert
stararna sade inte så mycket, satt uppburrade och värmde sig i solen efter en kall natt
detta är möjligen en hämplinghona
men här vet jag inte riktigt, är det den tidiga solen som färgar en likadan fågel? eller?
och sen lövsångare resterande
Räv m.m.
Tidigt om morgonen utanför byn, plötsligt kommer räven vankande. Den följer en linje i landskapet som rovdjur ofta gör, inte tvärs över fältet utan längs ett dike eller skogsrand, lite diskret i sitt ärende som troligen är mat. Kanske har den sett mig, kanske inte, mekanisk slutare
i och med den valde andra sidan kan den sett mig innan, regerar inte på slutaren i tystnaden
den försvinner snart, så jag testar den, harklar mig högt, lite påverkan blir det
så viftar jag med kameran och ropar högt, då blev det fart!
sen blir det helt andra spridda bilder, denna kallar jag "människor i naturen" det är en parkering på ett naturskyddsområde, vacker morgon, ingen ute
stor och liten, en bildserie för mig när jag tar bilder i hamnen, kajak vs bulkfartyg
till sist en kålfjäril tror jag, lite sliten och det yttre svarta på vingarna har bleknat, en icke färgäkta fjäril
Om att stå och stirra i vattnet (bör förstoras)
Alltidhult består av ett tiotal hus där Skåne, Blekinge och Småland möts. Alltidhultströmmen är en å som är extremt kort (700 meter), den förbinder sjöarna Raslången och Halen, det är vilda trakter. I denna lilla ström finns en liten fördämning med ett litet fall, där kan man stå på bron över strömmen och ta in stillheten. Denna gång hade jag mitt teleobjektiv med mig när jag såg på vattnet, det blev bilder av vatten för hela slanten. Lite olika exponeringstider, här ritade stänken streck
sedan började en figur framträda mitt i bilden
den gav ett elakt intryck. Min morfar var en snäll man, men han varnade oss barn när vi var små för att gå till bäcken, där fanns nicken (gammal Hasslödialekt för näcken) som var en elak typ. Nu är detta nog inte nicken, men lite elak ser figuren ut
och där oknytt finns, kan det finnas guld
här blir figuren lite beslöjad och ser snällare ut
himmelsblå fält ändrar utseende
här händer mycket
exponeringstiderna är korta
här går det att se ända ut i rymden ser det ut som
ja, nu får det räcka
Harar
Det är omtyckta djur harar, både att se på och äta. Oftast ser jag dem just när solen gått över horisonten då de verkar ha sina sammankomster, sittande relativt nära varandra eller på ojämna avstånd men ändå samma fält. På våren kan man se hartåg kallar jag det för med en hona tror jag främst och en rad hanar efter. Eller boxande hanar. Men detta är Juli, det är lugna puckar. Sen är detta fälthare (hette tyskhare under min barndom), skogsharen (svenskhare) ser jag aldrig här på slätten.
Strandpromenad i semestertider
Vid stranden i Åhus, den militära delen av sandstranden där det får badas när det inte skjuts. Det är helt klart mindre med folk där. Den riktiga turiststranden är ett par hundra meter till höger när man står där, dit man går om man vill umgås eller visa upp sig. Bilen parkeras och stigen går genom tallskogen
detta är väl bilden av sommar och semester som många har när de står på arbetet året om, och den kan uppnås för en ringa kostnad, bara att ta sig till stranden, jag tycker det ser perfekt ut
sen började jag se nedåt istället, i växtligheten i det öppna området mellan tallskogen och havet, fann en rutig buskmätare
en gräshoppa
puktörneblåvinge
peleteria, en parasitfluga, parasitflugors larver lever i andra insekter
medan jag gick där och stirrade i marken hördes ett rovfågelsrop och min kompis pekade uppåt, två falkungar, kan det vara lärkfalk? svårt att säga med den unga fjäderdräkten, flög ut från en tall längs med stranden, vände och flög tillbaka. Innan jag fått upp rätt kamera och ändrat inställningar hann de nästan försvinna, men fick med den sista
satte sig på enda pinnen på stranden
upp i tallen igen och försvann sen