668 - en tita

Varit på vårspaning i dag, men har bilder på kö här, måste skynda mig att få dem färdiga. Men en sak vet jag - VÅREN ÄR HÄR! Fasantupparna struttar omkring i sin finaste dräkt, spänner upp sig och låter så mycket de kan. 5 grader i skuggan och bilen blev tvättad, garaget sopat, det är vårtecken. Redan för en vecka sedan när allt var djupfryst och kylan trängde in, så berättade gässen det för mig. Det lät otroligt då, men gäss ljuger aldrig. Hur de berättar? ja, de låter på ett särskilt sätt och ändrar sitt flygmönster. Det dröjer inte länge nu innan de första lägger ägg. I vilket fall, nu går det icke att stoppa, tillfälliga bakslag kanske, men det påverkar inget. Fast nu kommer den utlovade titan, fotograferad 26/2, medan det fortfarande var vinter.    

667 - mera is

En omgång is till, om det blir årets sista återstår att se, det beror på mycket. Enligt väderprognosen är det lite för tidigt för smältvattenströmmarna. Det får nog bli fågelbilder nästa gång som omväxling till isen. Bilderna är från Djurrödsbäcken. Hoppade över bloggen mellan 665 och 667 då jag ogillar talet.      

665 - is

Djupdykning i Djurrödsbäcken, eller rättare sagt, farligt nära med kameran. Det blev många bilder, jag gillar att fotografera strukturer, här är några av dem. Spakar har jag dragit i så de flög åt alla håll vid framkallningen.     

  Guld och diamanter        eller bara guld                           

664 - Djurrödsbäcken

Tog en liten promenad längs med Djurrödsbäcken, det blev många bilder. Den rinner lugnt genom lövskog, och mynnar ut i Vramsån. Här ska finnas öringar (och kungsfiskare) och kräftor, enligt uppgift även Näcken, Bäckahästen och Skogsnuan. I Wikipedia finns en annan intressant uppgift om bäcken   https://sv.wikipedia.org/wiki/Djurröd  .     

   Bäcken skulle jag nog kalla lagom stor.       Och om jag böjer mig lite och tar bilder ur låg vinkel kan jag göra vardagen lite mer dramatisk, men ändå behaglig.      Ännu lägre. Sen fick jag syn på någon småfågel som flög bland riset, med lite tur skulle den komma i min riktning, och det gjorde den nästan.         Tog några steg och där satt den, rödhake var det. Det borde jag förstått, den flög lite för högt för gärdsmyg.       Tog några bilder med handskarna på, kylan var bitande, att hålla ett metallhus i en timme går inte utan handskar, fingrarna värkte ändå. Men handskar och många knappar kan leda till nya sorters bilder, helt ofrivilligt.       Plötsligt var vitbalansen glödljus, det tror jag den lilla symbolen i sökaren föreställde och bilderna blev blå. Men då ser det ju vintrigt ut! Så det fick vara, ändra på knappar och fågeln är borta. Så det fick bli kallblå vinter och endast fågeln fick värme och färg i Lightroom. Den kunde behöva det.       Kvick var den.      Ständig rörelse.        Men till sist poserade den innan den försvann längs med bäcken.   

665 - oerhört odramatiskt ofärgat område

Funderade på det här med bilder, och har alltmer börjat uppskatta vardagsbilderna har jag märkt. Så jag tog mod till mig, skall minsann våga jag också. Så jag gick just en liten hälsorunda i byn, lite snö i luften och mycket behagliga minus 4 och lätt vind, rena värmeböljan jämfört med i förrgår. I fickan låg kameran, min Huawei mobil med svartvitsensor, det blir JPEG bilder med den. Tog bilder längs med vägen, och enda bildbehandlingen är att jag krympt bildstorlekan, annars är det direkt ur kameran. Som vanligt fotograferar jag tämligen planlöst hejvilt.    

   Här kommer jag ut på gatan, där framme finns en brevlåda till att skicka iväg sin post.      Sen in på gångvägen       Det finns många öppna områden i byn, och nere till vänster mitt finger, objektivet sitter ända ut i hörnan av mobilen, och uppenbarligen har jag svårt att lära mig det.      En del med lekplats       Där framme bor en f.d. arbetskamrat         Några lite nyare hus       Här byggs det bostadsrätter, markplan       Återvinning har vi       och en idrottsförening, d.v.s. fotboll.      Fint underlag att gå på      Bokbussen och förskolan       Pulkabacken min farbror lagt upp, och mina barn åkte pulka på för många år sedan      Här fanns en riktigt bra livsmedelsaffär med enastående charkdisk. Den byggdes om till hyreslägenheter.      Ett helt vanligt hus. Till höger om det en större odlingslott där den förre ägaren varje år hade ett stort land med penséer, ibland blommade de i December, det var fint att se när jag cyklade till jobbet.       Min vän veterinärens hus       och nu är jag nästan hemma.