Vårrapport

Det blir mer prat än bilder, det var inte mycket som ville låta sig infångas av kameran. Men fint var det igår, för varmt för att ha jacka. Cironfjäril, kålfjäril, nässelfjäril, bin och humlor. Cyklade ut på ängarna, och hälsade våren på samma sätt jag gjort i 37 år; ställde mig med solen mot mig, den glittrar i det översvämmade området, ett starkt ljus som blänker genom stängda ögonlock. Sedan tar jag in livets återkomst till nejden med alla sinnen. Runt om har alla fåglar kommit, gässen låter, snäppflockar drar runt, vipor, storspovar, rödbenor, rödspovar, lärkor, starar, ja allt är en vibrerande kakafoni av vårsång och ljus, den finaste föreställningen hela året. Det kan inte bli bättre än så här. 

Och så lite fjuttiga bilder.

De vitkindade gässen har nu närmast helt tagit över de öppna markerna från grågässenHär är en som ser söt ut, men är en marodör i fågelvärlden. Jag har ju funderat över varför fåglarna en period plötsligt började decimeras på ängarna här, och aldrig har återhämtat sig. Sedan kom jag på att detta sammanfaller med att s.k. djurvänner släppte ut stora mängder mink i markerna, de öppnade dörrarna hos stora uppfödare. Nu är det gott om mink i trakterna, de spred sig och etablerade sig fort. Grågås är det fortfarande gott om ,men de håller helst till i vassen.Att fåglarna helst höll sig långt bort syns på denna bild av storspoven.Vipan är en karaktärsfågel här. Liksom kärrhöken som återvänt lagom till att fåglarna ligger på ägg. Hökarna stryker över vassarna.Herr fasan gick förbii sina fina vårkläder. Hönorna har dragit sig in i snåren.