Stefans bilder
Fåglar från i fredags
Det blev mest blomfoto i fredags, på öppet fält blåste det så att objektivet vreds och jag vinglade. Men några fågelbilder blev det.
Stenskvättan mötte mig direkt, just där den brukar vara, men höll avståndet.En till synes vinglig talgoxe, vindstötarna var grymma.Längst ut i kanterna finns en gravand, de flög med ett graverande avstånd.Därför heter det rödbena.Den vitkindade gåsen har tagit kommandot vid dessa betesängar vid havet, här började jag se dem för ett antal år sedan. Deras vingar är så vackra.Gåsens egna lilla lagunvärld i havsviken.Men här kom jag för nära när jag gick framåt, i riktning hemåt.Visserligen är gåsen inte så värst skygg, men någon måtta får det vara tyckte den nog.Ah! En sädesärla, en underbar påminnelse om sommaren.Sedan flyttade jag mig ett par meter, bytte vinkelTill sist skulle det faktiskt kunna vara den efterlängtade lövsångaren denna gången, eller? Det var svårt ljus, benfärg syntes ej riktigt på någon bild.
Fåglar Från Förra Fredagen
Blandade pippisar kommer det här, skjutna med kamera och icke gevär.
Rödspoven matchar gräset fintoch här flög en ankflock upp,kan de va kricka?Några rödbenor gillade inte att jag passeradede markerade med en förbiflygning.Vipans vackra vårdräktskiljer sig från storbovens mer naturfärgade kostym, traditionellt mönster kanske man kan säga.Några ormvråkar tog en lov över fältetoch jag tog några bilder.Till sist en trött anka, den ville inte riktigt vakna till, och masade sig motvilligt ned i vattnet. Allt ovanstående skrivet efter en sömnlös natt.
Här gås det och mås det
Nu har ju rubriken redan avslöjat, att det gäller gäss och måsar. Bilder från i förrgår.
Här kommer grågässgår nerför landning.Vaksamhet anbefalles.När en stor gåsflock kommer in så här, då låter det som ett kackalorum, minst sagt.Vitkindad gås. De har fullständigt tagit över grågåsens bästa häckningsområden här. Och växer snabbt i antal, riktigt många nu. Sedan över till något helt annat, skrattmåsen.Ställde mig vid en dammoch lät Tamronzoomengöra stretchövningar med fokusen. Autofokus.
Mindre fåglar
Från i förrgår, startar med de mindre fåglarna, de har börjat anlända efter hand nu. Vädret idag ute är övervägande mulet, upp mot 9 grader och vinden får huset att knaka. Ska ut och se mig om lite.
Ladusvalan hade kommit, satt på sin vanliga pinneja, ett helt gäng var där på pinnarna.En liten figur kikar misstänksamtmen visar upp sig sedan. Uppburrad i kylan, men som ofta när det gäller små sångare, vågar jag inte gissa arten ens.Fältpiplärkan hade också anlänt till sin vanliga hörna på ängen, där den häckar varje år.Sånglärkan i sitt rätta element om våren, placerar sig oftast mellan kameran och solen.Svish, så far de förbi, ett budskap om sommaren som skall komma.Ser mycket exotisk ut i solen när metallicdräkten blänker på staren. En fågel som kan se högst olika ut, vacker och välljudande, men en plåga i körsbärsträdet, något jag vant mig vid och accepterat.Till sist en som inte flyger så högt, men jag tycker bilden är typisk för hur man ofta ser vilt ute. Lite försiktigt, på håll.
Ett mellanspel - s/v
Det blir mer fågelbilder i morgon igen, så nu får jag allt sticka emellan med lite svartvitt, samma som innan men omarbetade på ett annat sätt. Ibland kan jag inte bestämma mig, och då tar jag båda, det har min fru lärt mig.
Men denna har endast förekommit i färg, men jag tycker mer om den i svartvitt. De resterande bilderna däremot, har nyligen visats i andra varianter. Här har bilden mjukats upp med lätt sepia och ljusare runtom.Den stora granen i ljusare uttryck.NIKs Triste har jag använt här, en del bilder fungerar det bra på. Triste lugnar ner bilden betydligt, förenklar den, mer motiv och mindre oro kanske.Lite mer gammeldags mjukare på körsbärsträdet kändes rätt.Triste på alla de små blommorna, mer grafiskt, mer vilsamt för ögat kanske.Herrn själv med sin andra halva, lite råare bildbehandling, men samtidigt mjukare med sepiaton.Också något mer dämpat med sepian, men ljuset ganska bibehållet.Till sist stirrar denna blomma tillbaka, orättvist benämnd ormöga som namn, varför då? Den ser lite ledsen ut över namnet, tårar. Ganska mörkt behandlad bild, motivet mer i centrum.