Vinter i trädgården

Så hade jag tre morgnar på rad med minus tio grader och klart väder. En runda med kameran var oundvikligt, det gäller att passa på. Nu ska det bli tö och regn i väderprognosen, åter till det normala. 

Utanför dörren fann jag detta i solen. Blad av benved.Fåglarna har planterat trädet, och de små frukterna sprids av dem i hela trädgården.Tre bilder med körsbärsblad. Stella heter sorten, kommer från Kanada. Väldigt köldhärdig.  En liten bit av ett tulpanträdsblad.Perennerna får stå till eftervintern.Clematis.Mullbärsgrenar. Och där, 8 meter upp i en schersminbuske, sitter en pilfink.

Pumpagubben och hans vänner

Pumpagubben kom till under Allhelgonahelgen. En reslig figur som stod utanför fönstret med lysande ögon medan familjen åt middag inne. 

Sen åkte familjen och Pumpagubben blev matad med frön och nötter. Han stod lika stolt. Men ögonen lyste inte mer om natten.Snö och kyla kom. Pumpagubben var generös med maten gentemot sina vänner.Det kunde vara minus tio på natten och plus 5 på dagen, Pumpagubben började känna sig mosig. Jag fick stötta honom lite, för att han inte skulle tappa huvudet. Men vännerna fortsatte komma troget, Pumpagubben var en generös natur. Rester från den upplysta perioden fanns kvar inne i gubben, men gästerna brydde sig inte. De fortsatte att komma, men oj som huvudet hänger!Gästerna brukade hoppa jämfota ut, och detta med en hastighet som ögat icke kunde följa med i. Även de lite mindre, de med blå mössa, brukade hälsa på.Fin inflygning!En riktig "efter partyt" bild?

Fler sensommarfåglar m.m.

Här kom några fåglar till flygande, innan vintern var över oss. Fåglar vet det här mycket bättre än oss, bättre än SMHI, DMI m.m. för de har inget val, de får/kan inte ha fel. Den som iakttar naturen kan se och lära sig mycket. 

Jag står ute och tittar. Några änder stryker över stilla vatten.En anka simmar, det tidiga ljuset har just börjat svepa över land och sjö.Herr och fru Gräsand passerar.När det blivit kallare drar sig storskrakarna närmare land.Steglitsen njuter av den uppåtgående solen.Den är lite skygg, håller avstånd.En kråka sätter sig på en gammal skylt, studerar mig länge och noga.Alldeles nära hemmet är storkarna på sin konferensplats tills snö och is lägger sig. Ekorre, den vertikala artvarianten. Och så, till sist, hur den Skånska vintern normalt ser ut.

Och i det tidigaste gryningsljuset flög fåglarna förförande fint

En morgon vid tiden som kan kallas tidig höst (just över noll grader), tog jag mig till havet i akt och mening att utforska de fotografiska möjligheterna, samt lägga det mjukaste balsam över själens väsen. 

Solen steg långsamt, nådde horisonten och kröp över densamma. Ljuset var närmast rosa, klart, och över havet drev lätta dimmor. Stillhet och tystnad rådde, förutom vågornas ljud (som låter precis som venernas brus när vi var foster, och har samma lugna rytm). Efterhand vaknade fåglarna, de flög mitt i det underbara, och till min förvåning gick det riktigt bra att ta bilder när de for förbi. 

En fiskmås var först, i det tidigaste blårosa ljuset flög den långsamt nog för att avbildas.Några gräsänder sträckte ut mot revet för frukost.Rakt mot solen flög de.En annan mås blev lite rosa.Och denna anka träffades av ljuset.Lite mer mot kanten var det inte lika ljust, men vackert ändå.Där ute är revet.Frukosten väntar. Fler ankor flög ut, och när de någon sekund ändrade riktning, blev det ett färgblänk i solljuset.På sin vanliga plats satt skarvarna, där de värmer sig och torkar upp.

Blandade fåglar av osäker art - hjälp mottages tacksamt.

Här är en fågelblandning där jag inte med säkerhet kan säga arten, kan någon hjälpa? 

Nummer ettoch nummer två är sammasom nummer tre, skulle jag tro.Kanske t.o.m. nr fyra är samma art som de ovan? I vart fall syns objektivets ringa skärpedjup väldigt tydligt här.Detta skulle kunna vara en nästan fullvuxen hanne av arten sävsparv. För en fullvuxen sävsparvshanne är lätt att känna igen (inbillar jag mig). Och i så fall, enligt Norstedts fågelbok, kunde ju alla de föregående bilderna föreställa ung hona, ung hona, äldre hona, äldre hona i den ordningen. Men hur ofta har jag inte fel när jag sett, läst och trott mig ha rätt? Alla fåglarna fotograferades vid samma damm och vid samma tillfälle.Samma som ovan, fina kamouflagefärger. Men detta då? I mina ögon är det en typisk ängspiplärka, fotograferad i kanten på en äng, 50 meter från vatten. Något med mönster, näbb och huvudform säger mig vad arten är. Här har jag ingen aning. Vid en större damm, på hösten, flög dessa ankliknande fåglar cirklande runt dammen, men gillade nog inte något, och gav sig i väg. De påminner om gräsandshannar, men kanske var de lite större? jag vet inte, men jag fick intrycket av att det var någon annan art, någon jag inte känner igen. Rostand? hade ju varit kul.Slutligen denna fina anka, aldrig sett en sådan innan. Några stycken var någon höstdag mitt på en stor damm, väldigt skygga. Kan det vara en ung bläsandshona?