Blommor i morgonsol

Så kommer då här fler blommor. När jag tar en trädgårdsrunda tidigt, solen står rätt, och ljuset faller så där fint över en blomma, då måste jag bara in och hämta kameran. Det känns ännu bättre att se på blomstret då. 

Först den vita pionen, en favorit. Den har en kryddig, härlig doft. Och när morgonljuset faller in i den, kommer det som en varm glöd inifrån blomman. Svårt att fånga ljusskimmer av sådan karaktär på bild dock.Bara stick ner näsanDoftpion efter nattregn. En fransk ros, ger mig romantiska känslor. Rejält väldoftande.MossrosenNågon jag fått som stickling för länge sedan.  Blir stor.En sort jag dragit upp från en avklippt pinne, lättast med de förädlade varianternaEn riktig mormorsrosMorgonsolen är finOch så mjölkört (mjölke, rallarros). I denna del av landet har det alltid varit riktigt, att när denna ört börjar blomma, då börjar sommaren. Och när den slutar, är sommaren slut. Med det väder vi har nu, har en liten osäkerhet börjat insmyga sig.Gökblomster, trivs på våta ängarOch - naturligtvis - vallmon. Försökte på denna bild fånga lite av det härliga skimmer blomman ger. Var inte lätt, det blåste rejält, gräs och blommor for runt. Men med tålamod går det. En något mer vindstilla plats

Djur

Andra gruppen i bildmapp 18 innehåller djurbilder. Nu blir det ju förekomst av små  vilda djur omkring byn, både älg och rådjur som varit i samhällets närhet är bortskjutna. Det är sådant som sker i det tysta, och ingen verkar sakna de djuren. Troligen för att nästan ingen som bor runt byn går ut och ser efter.

 Först en hare, som brukar hålla till på samma plats. Det är ju så med harar och rådjur, att de inte ser en person som står still verkar det som. Höll på att bli nedsprungen av en råbock en gång. Det är bara att hålla kameran uppe och fingret på avtryckaren. Efter att ha varit lite osäker, satte den sig nära mig, och efter en stund gav den sig lugnt i väg. En mellanbild, nässelfjärilSå fåglar. Kärrhöken patrullerar våtmarkerna, ibland har den och gladan lite styrkeuppvisningar sinsemellan. Tofsvipan. Strök så nära förbi, svårt att få en bild då med fungerande autofokus. Dessutom kan det vara knepigt att själv hålla balansen och inte falla. Äntligen har denna skäggdopping kunnat lägga sig på äggen. Svarttärnorna tar lagt beslag på flera bon innan. Men den hinner. Blir lite revirbråk ibland. 

Olika objekt

Så har jag då gjort vid nästa stora hög med bilder. Börjar med de här, diverse objekt. 

Har lagt märke till, att de vanliga spakarna att dra i (skärpa, kontrast, struktur, ljus, färg, lyster) är nästan alltid nog. Tar jag i för mycket, blir jag inte nöjd, när jag ser bilden nästa dag. Det blir för onaturligt, fel känsla. Försöker finna rätt ljus när jag tar bilden, det är så oerhört viktigt. Grunden måste vara rätt (råbilden menar jag), annars blir det knepigt. Försöker få fram den där känslan jag hade när jag tog bilden, försöker få fram hur jag tänkte om slutresultatet.

Först klassikern "regn på rutan" här i sommnyansenSedan en handblåst flaska med röd halsaldrig fel med kontrasfärgerKan inte tröttna på att se ljus sila ned genom lövverk, och belysa diverse objekt. Här snårvindans bladAtt sträcka sig mot den livgivande kraften. Med stöd.Sädesfältens guld när de böljar i vinden. En skåning kan aldrig tröttna på att stå och se hur maten växer.och här några avvikare. Det finns alltid såna, och de behövs.