Extrembegåvade Boberg hann bland mycket annat med att bli Europas mest erfarna utställningsarkitekt och tyckte att det var kul att spela ut till max. Blev det fel nånstans så skulle det ju ändå rivas till hösten. Utställningen började som en storartad succé. Sen kom bitter och hård kritik från arkitektkollegor. Boberg tog den så hårt att han slutade rita hus. Sen kom världskriget. Deltagande länder befann sig i krig och tog hem sina föremål. Rysslands konst blev kvar och finns kvar. Taket på det mycket höga torn som dominerade utställningen blåste av i en orkan.

Utställningen gick trots allt ihop ekonomiskt. 900 000 besökare. Vid avslutningen deltog mer än hälften av Malmös alla invånare.

Kvar blev lilla önskebrunnen på bilden och även lite oplanerat Margareta paviljong som egentligen skulle rivas. Dammarna med sitt medeltida urprung ligger också kvar i Bobergs utformning.

(Referat ur "Ferdinand Boberg, Arkitekten som konstnär" Ulf Sörenson 1992.)