Häxkvasten - den västra slöjnebulosan

Fotograferade himlen på torsdag och fredagskvällen och det blev några bilder, men har än så länge enbart redigerat denna på Western Veil Nebula NGC 6960, kallas också häxkvasten, det kan man faktiskt se varför.  Det är rester av en supernova, nu ett moln av uppvärmd gas och damm, detta från en stjärna tjugo gånger större än solen som kraschade för 5000-8000 år sedan. Den ligger 1470 ljusår bort , om man beaktar att ett ljusår är 9 460 730 472 580 km så är det ju en bra bit.  Lite konstigt att man kan få till en bild på under 2000 sekunder :). Den kraftiga stjärnan man ser är 52 Cygni.

Det finns också en Eastern Veil NGC 6992 i närheten, den lär vara lite ljusstarkare så den får jag ta nästa gång. Dessa ligger ganska högt upp på vintergatan i närheten av nordamerikanska nebulosan. Jag försökte hitta dessa med 135mm när jag var här i Danmark för en månad sedan men lyckades inte, men nu med GoTo så var det inga problem och då nu med motsvarande 450mm.

När det gäller astrofoto så kan man göra hur många varianter som helst och det av samma grundfiler, visar två (blev idag tre) här men jag kan nog tänka mig prova några till

Tagen med D500 och  300/4 > 450mm. f/4, varje exponering 45 sekunder total tid 1796 sekunder ISO 800. Den är med EQ5 rigg. Stackad i Sequator och stjärnorna borttagna i StarNet, sedan i LR och i PS. 45 sekunder ser inte ut att ge något stjärnspår med 450mm och då är den beskuren till ungefär halva storleken 

Så här ser den stackade bilden ut från Sequator, endast beskuren, innan redigering i StarNet, LR och PS

2021-11-01 08:27   Svedje

Ofattbart att kunna fånga motiv som ligger så långt ut i rymden. Häxkvasten gör sig fint på bild. Jag associerar mer till en vilsen fågel där ute. Stora fågel blå :)

Svar från pdahlen 2021-11-02 07:24

Tackar, jo det är många motiv i rymden som blir riktigt vackra. En vanlig kamera fångar enbart en fjärdedel av de färger som finns i rymden, för att få fram alla färger så behövs speciella kameror och filter

2021-11-01 14:59   Erik Madsen

Hej Peter.
Fortsat spændende, at følge dig ude i rummet :-)
Jeg synes som Rune, at det ligner mere en fugl end en " Häxkvast".
Med mange venlige hilsener fra Erik.

Svar från pdahlen 2021-11-02 07:20

Tackar, jag kan ändå se en kvast också men en fågel är nog också möjlig. Hästkvasten var en översättning på vad den kallades på engelska

2021-11-01 16:26   Vibybo

Riktigt tjusigt, imponerande, aldrig hört om häxkvasten, men namnet ger sig självt.

Svar från pdahlen 2021-11-02 07:18

Tackar, jag tog en översättning av vad den också kalkades på engelska, men det verkar som i Sverige heter den slöjnebulosan

2021-11-01 19:56   präntare

Fint Stefan, den kallas också för bla västra slöjnebulosan, vilket jag tänkte då jag såg din bild...
😊

Svar från pdahlen 2021-11-02 07:17

Tackar, ska ta och lägga till namnet slöjnebulosan. Häxkvasten är en översättning på vad den kallades på engelska.

2021-11-02 07:52   Lena Holm

Den här såg ju helt annorlunda ut än något du visat tidigare. Jag tror nog att andra bilden är den som jag gillar bäst och jag kan nog hålla med om att det ser mer ut som en fågel eller möjligen ett fantastiväsen än en kvast. Vad är det egentligen som ger färgerna?
Hälsningar Lena

Svar från pdahlen 2021-11-02 08:28

Tackar, tog lite hjälp från Wikipedia

Emissionsnebulosor är moln av joniserad gas som lyser med sitt eget ljus.
Ljuset skapas när fotoner från de närliggande stjärnorna joniserar atomerna i nebulosan, och detta ger upphov till ljus i olika färger. Beroende på vilka olika kemiska sammansättningar det är i nebulosorna, och graden av jonisering, blir det olika emissionsspektra.
Det absolut vanligaste ämnet i emissionsnebulosor är väte 90 %, men även helium, syre, kväve och olika metaller förekommer. De olika ämnena behöver olika mycket energi för att joniseras, väte joniseras lättast och ger upphov till en röd färg. Om mer energi tillförs kan fler ämnen joniseras, och färgen börjar variera mot blått och grönt. Genom att studera nebulosans spektrum får astronomerna reda på vilka grundämnen den är uppbyggd av.

Det finns ofta stoft i nebulosan som blockerar ljus och skapar mörka områden. När stoftet skymmer ljuset som nebulosan sänder ut kan man se olika mönster/objekt som stoftet skapar. Det kan likna olika saker och de namnges ofta efter dessa.