Vad är sant vad är falskt?

Sanningen är ju att skärpedjupet är lika långt på ett vidvinkel som ett tele med samma bländare och avbildningsyta, men ändå ser bilderna helt olika ut i bakgrunden. Kan sanningen kanske vara att med vidvinkel så blir avbildningsytan trattformat och med ett tele rörformat, fast i skärpeplanet (i början av tratten eller röret) är det samma avbildningsyta. Det är kanske också är så att tittar man på vidvinkelbilden som genom ett rör så upplever man en liknade oskärpa i bakgrunden? liknade telebilden 

Kan göra ett tillägg, jag är vän av en diffus bakgrund, men jag har tex sett vid makrofotografering att det måste vara ”lagom”, är bakgrunden för diffus så ser man inte oskärpan om ni förstår vad jag menar

Några exempel nedan, alla är med samma avbildningsyta i jämförelsen

28mm f/2

135mm f/2

28mm f/2

135mm f/2

28mm f/1,8

500mm f/5,6. 

I jämförelsen ovan med trollhasseln som exempel så kan man ju först tycka att det är kortare skärpedjup med 500mm jämfört med 28, men det är det ju inte eftersom bländaröppning på telet är mycket mindre än den jämförande bilden med vidvinkel 

2020-02-20 11:12   syntax

Din skojiga jämförelse med tratt och rör är jättebra!
Att ett tele och ett vidvinkel har samma skärpedjup vid samma bländare och samma avbildningsskala är ju en sanning, men en sanning som inte är speciellt intressant för den arbetande fotografen – eftersom den andra givna förutsättningen inte ger samma effekt för olika bildvinklar.
När man arbetar med ett vidvinkel (tratt) så kan man ha ett brant perspektiv (man får med mycket framför fötterna) som gör det möjligt att vid en given bländare få skärpa från nära till rätt långt ifrån. Det är inte möjligt med ett tele (rör), eftersom man inte får med det branta perspektivet.
Gör man en delförstoring mitt i vidvinkelbilden som motsvarar telets avbildning, så blir bakgrundsskärpan naturligtvis precis lika.

syntax 2020-02-20 12:38

Detta är ju minerat område, och det gäller att uttrycka sig rätt.
Om man tar en bild med vidvinkel respektive tele på samma bländare och på samma avstånd, och sedan förstorar man upp den lilla fyrkanten i mitten av vidvinkelbilden som motsvarar telets återgivning – då blir bilderna identiska i alla avseenden. Men, och åter MEN; vidvinkelobjektivet får med så mycket mera, vilket alltså ger ett helt annat perspektiv och ett helt annat informationsinnehåll. För bästa effekt ställer man här in ett helt annat avstånd. Det blir alltså att jämföra äpplen och päron.
Tesen; ”alla objektiv har samma skärpedjup vid samma bländare och avbildningsskala”, framstår som en förnumstig trivialitet som inte har något med praktisk fotografi att göra.

Svar från pdahlen 2020-02-20 13:04

Tack för kommentarerna, har inte haft tid att smälta allt än, det får ta den tid det tar :).

Ville bara tillägga att i min test ovan så har jag inte tagit bilderna på samma avstånd utan jag har gått betydligt närmare med vidvinkel för att ge samma fotograferingsyta vid själva objektet, fast ser man till bakgrunden så är ju ytan betydligt större med vidvinkel

Syftet från början var om det var brännvidden eller bländaren som var drivande till utseendet på bakgrunden, såsom jag vill ha den, men jag tror inte det finns något så enkelt svar längre

syntax 2020-02-20 15:55

Svaret på den frågan är ju enkelt i princip: det är alltid en blandning av båda faktorerna. Det hjälper nu kanske föga i det praktiska arbetet - det man i regel vill veta är hur oskärpan i bakgrunden ser ut.
Om man har en digital sökare så kan man inte få reda på det. Om man däremot har en traditionell prismasökare på en SLR-kamera som ger en verklighetsbild, så kan man via nedbländningsreglaget tämligen precis studera bakgrundsoskärpans bildmässiga effekt.