Den fantastiska känslan av att vara värdelös!

(Pressbild Linnéuniversitetet)

Hur många gånger har du börjat om? Med börja om menar jag ju inte att sälja huset, elbilen och hunden (till kattens stora glädje) och emigrera till ett land du inte ens kan uttala för att inviga din splitter nya identitet. Nä, så extrem och drastisk behöver man kanske inte vara, varje gång. Jag pratar så klart om att byta bana i livet och karriären och att helt suga på det man gör!

Att helt bryta invänjda, inarbetade rutiner, arbetssätt och processer och helt chocka hjärnans sammanflätade nervbanor med att för en gångs skull skapa nya. Det är något jag precis har gjort och det är helt förskräckligt och helt underbart. 

Jag älskar det!

Länge har känslan för att göra något helt annorluna funnits i mitt bakhuvud. Något nytt som skakar om och får mig hoppa ur gamla gängor. Coronapandemin satte många käppar i hjulen för mig. Eller snarare för mitt bolag. De flesta av mina kunder gjorde som många andra företag och knep åt om marknadsutgifterna när världen lamslogs. Jag fick trassla mig fram på a-kassa för att överleva. Något jag av någon anledning skämdes otroligt mycket över. Under tiden så förflyttade jag mig också, då tillfälligt, ned till Växjö för att hjälpa till min mamma att ta hand om min dödsjuka far. Jag passade då på att studera och läsa upp mina gymnasietbetyg via komvux. Dels för att ha något att fördriva tiden med och för att självförvekliga mig genom att ha grundläggande behörighet till högskola och universitet. Dock var detta helt utan planer att göra slag i saken efteråt.

Men även om komvuxkurserna inte var några att skriva hem om så väckte dem en eld i mig. Den där fantastiska känslan av att utvecklas, lära sig nytt och utvecklas framåt. Att växa som människa. Så just nu går jag första terminen på det internationella och engelskspråkiga programmet, Peace and Development Studies, vid Linnéuniversitetet i Växjö. Inte för att jag ska lägga min kreativa sida tillsammans med kamerorna på hyllan. Dem kommer få följa med in i detta. Området är något som intresserat mig och som jag vart på väg in i flertalet gånger, men som aldrig blivit av. 

Sedan september har jag har fått lära mig nya hanteringssystem, att skriva akademiskt korrekta texter (sömnpiller!), alla möjliga och omöjliga sätt att referera och även att lära mig läsa på nytt. Varje nytt koncept, idé och lärdom går trögt, tar enorm energi och en god portion ångest att få in i huvudet. Och jag behöver ofta läsa om allt flera gånger för att jag ens ska få en aning vad det handlar om.

Jag älskar det! 

PS. Ber om ursäkt för avsaknaden av inlägg men ovan har som sagt tagit massvis med tid och energi. Men jag börjar landa i allt och kommer således ha mer tid till att skriva här! 

2022-11-08 18:02   Måns H

Jag läste vidare i vad som väl var ungdomens vår, jag var väl 28 och det gav nytt ljus över yrket (i mitt falla samma yrke) och en ny kriúnd för framtiden,

Annars tycker jag att byta jobb ger möjligheter till omstart. Konstigt nog så tar det två år att lära sig jobbet på en ny plats, även om det teoretiskt sett skulle vara samma jobb. Andra människor, annat som sitter i väggarna gör allt annorlunda.

Svar från JohanStahlberg 2022-11-08 18:54

Omstart är en förvånansvärd bra motivatör som ger mycket energi!

2022-11-09 11:13   Margareta Cortés

Låter som du inte är den som ger upp i första taget, motgångar verkar tagga dig att ta nya tag och gå vidare.
Imponerande.
Vissa personer besitter det som min far kallade för "jävlar anamma". Det är de som klarar sig i svåra tider.
Grattis och lycka till!

Svar från JohanStahlberg 2022-11-09 17:07

Hej Margareta! Åh, det var väldans fint sagt av dig! Men nog blir jag slagen och låg av motgångar mm jag också. Men man får se till att försöka göra något av dem då det ALLTID finns en utgång till något annat. Det är sällan det tar helt stopp.

Ha en fin onsdag!

/Johan