Pressen av en portfolio
Är du fotograf eller annan fort av kreatör så vet du vad jag pratar om, särskilt om du som mig frilansar och driver eget. Att ständigt polera, förbättra, likt ett nyfött barn, ömsint vårda den. Jag pratar alltså om portfolion och pressen att allt vi skapar ska hamna där.
Att ständigt förnya oss och visa upp nya alster som vi fotograferat. Allt ska vara välproducerat och snyggt, perfekt komponerat och berätta en hel historia. Likt en volvoreklam med Zlatan. Den där portfolion som vi både stolt visar upp för andra samtidigt som den håller oss vaken om nätterna. Inte helt olikt ett nyfött barn…
Som vi alla vet så har vi bara 24 timmar på dygnet (kanske 25 om du dricker flitigt med espresso) och inom oss har vi en viss mängd energi och kreativitet att avverka på en dag (kanske mer om du dricker flitigt med espresso). Att ständigt gå och oroa sig över den där portfolion, oavsett om den finns på en traditionell hemsida eller på sociala medier, är att kasta bort både din värdefulla tid och energi. Även om det är svårt att släppa den tanken är det värt att försöka se det som det faktiskt är, det vill säga – verkligheten!
För hur ofta i ditt dagliga arbete, ditt bread and butter, är den typen av jobb som resulterar i ett slutresultat som verkligen har en chans att platsa i din portfolio? Det vill säga de bilder som är Crème de la Crème, top dog och andra coola adjektiv. För de flesta av oss fotografer och kreatörer så ser verkligheten inte ut som så att vi enbart har chansen att göra dessa typer av jobb som resulterar i en bebis, förlåt, portfoliomaterial.
Jag stångades länge med ovan och kände konstant press att allt jag gjorde skulle bli så bra att det kunde hamna i min portfolio. Jag satte en helt orimlig press på mig själv och för att jag konstant försökte byggda en påfågel av en fjäder, när det bara behövdes en höna. Vilket såklart var ohållbart. För att så ser ju inte verkligheten ut för oss!
I vårt dagliga arbete så anlitas vi för att utföra något som vår kund behöver få gjort eller få hjälp med. Vi fotograferar produkter som skall friläggas till e-handel, tar ett snabbt porträtt till en nyhetsblänkare åt media eller skickar en arkivbild för en uppdatering på en kunds hemsida. Det är så verkligheten ser ut och det är där vi tjänar våra pengar. De fantastiska portfoliojobben sker inte varje dag och ger inte alltid bäst klirr i kassan heller för den delen.
Länge försökte jag som sagt göra dessa bread and butter–jobb till portfoliojobb av olika slag. Vilket resulterade i att jag fällde krokben på mig själv när jag försökte sälja in ett helt smörgåsbord när kunden bara ville ha en snickers på vägen.
Det tog ett tag, men att inse att vissa jobb som vi frilansare gör är egentligen ren service. Allt handlar inte om vår unika konstnärliga känsla. Ibland handlar det bara om vår tekniska expertis, som att kunna ljussätta en produkt på ett snyggt och tydligt sätt, att fotografera en tydlig bild till en pressrelease eller ändra färgen på något i en bild. Att utföra en service istället för ett konstnärligt projekt.
När jag väl fick in detta i huvudet så släpptes den där stora stenen från mina axlar! Jag kunde spara på min kreativa energi och lägga den där det verkligen behövdes. Och var jag inne i en period med mycket arbete som inte gav portfoliomaterial så hade jag energi och orken att skapa mina egna portfoliotillfällen.
Win-Win!
Detta går också såklart att applicera även om man inte jobbar med bild som yrke. Exakt alla bilder man fotograferar, om det nu är street, porträtt eller landskap behöver inte hela tiden överträffa din förra bild. Även om man alltid ska sikta högt är det tänket ohållbart i längden. Det är så man bränner ut sin kreativitet. Ibland så behöver man bara ta bilder för det är kul, utan att visa upp dem eller känna det är det bästa man gjort hittills. Ibland så behöver man också lämna kameran hemma och bara andas ut.
Mail: Himself(at)johanstahlberg.com
Web: www.johanstahlberg.com
Instagram: www.instagram.com/Johan_Stahlberg
Facebook: https://www.facebook.com/Johanstahlbergphotography