Det hände sig i ett annat århundrade..
Tiden går.. nu i slutet på juni är det 29 år sedan jag åkte med en egen liten båt till Gotska Sandön från Stockholms skärgård. Hade legat i startgroparna för en sådan båttur under två tidigare somrar, första sommaren (1986) så var vi två personer som med varsina två mindre motorbåtar tänkt oss att åka dit, två båtar för säkerhetens skull. Den sommaren fick kamraten influensa med feber och allt, lagom när det 'rätta' högtrycket kom in över Sverige.. sedan kom det inget mer högtryck och den lediga tiden fanns inte heller.. Den andra sommaren (1987) kom det inget stabilt högtryck med svaga vindar, det blev en 'regnsommar'.. Så kom då den fina sommaren 1988 som hade fantastiskt väder under en längre tid redan i juni. Då var planeringen att åka dit med en annan kamrat som också hade en egen liten båt. Vi hade ett gemensamt 'öppet fönster' på 14 dagar där båda var lediga och kunde åka om det rätta vädret med svaga vindar kom.. Det kom, och låg dessutom kvar.. Jag försökte få tag i min kamrat Bosse under tre dagar men det gick inte, han var oanträffbar, och jag visste inte hur länge det skulle vara så.. det här var innan mobiltelefonerna.. Då bestämde jag mig för att åka själv! Har jag väntat i tre somrar på denna båttur så tänker jag inte vänta längre! Som en liten extra säkerhet så lånade jag med mig en extra mindre motor av min far, som en liten backup om något skulle hända med ordinarie motor..
Gotska Sandön är Östersjöns mest otillgängliga ö, och har ingen naturlig hamn. Det är bara långgrunda sand eller grusstränder runt hela ön, stränder som hela tiden förändras av väder, vind, och strömmar. Någon brygga finns inte och går inte att bygga, den spolas bort vid nästa storm.. Det är en fantastisk ö att besöka, som en Söderhavsö med turkost vatten runt, men istället för Palmer så är det Tall som växer på den karga ön. Ön är nästan tre landmil i omkrets och den är klart större än jag trodde! Det enda som finns där är vatten, allt annat måste man ha med sig! Fast telefon för mynt fanns på den tiden. Bland det första jag gjorde när jag kommit dit var att ringa hem till min kompis Bosse.. Han har grämt sig länge över att han inte hörde av sig och berättade att han inte var tillgänglig under ett par dagar under den här 14 dagarsperioden.. Vädret var så pass stabilt så jag hade troligen kunnat skjuta upp starten ett par dagar.. En tältplats finns vid fyrbyn på norra delen av ön med dusch och toa, även små stugor finns att hyra. De enda 'fyrbenta' varelser som finns är Hare och 'groddjur'. De fåglar jag såg var mest Korsnäbbar, och måsfåglar utefter strandlinjen. Vid 'flyttider' så finns det så klart många andra arter där.. Gråsäl finns det också. För djur och fåglar som behöver sötvatten så finns det endast en enda liten damm med sötvatten uppe vid fyrbyn vid norra udden på ön. Står man en bit ifrån så ser man flock efter flock med Korsnäbbar som kommer för att dricka..
Jag promenerade mycket under de dagar jag var där, tror det var tre nätter som jag stannade där.. Jag gick runt hela ön under en dag, det tog från 08:00 - 17:00 den dagen med mestadels korta stopp. Det var extremt jobbigt, beroende på att underlaget är så löst och dessutom så lutade underlaget ner åt höger (mot havet) hela tiden eftersom jag gick i ett motsols varv i nästan tre mil.. det enda som kunde variera lutningen för fötterna var att ibland fortsätta gå varvet, men baklänges.. Dagen efter så hade jag extremt ont i hela kroppen, men mest i fötterna.. Dag två så gick jag från fyrbyn rakt söderut genom tallskogen, men gav upp efter halva sträckan, ön var för stor.. och jag var för trött efter promenaden runt ön dagen innan.. Jag gick till Schipkapasset där den högsta punkten på ön finns, en sanddyn som är 42 meter över havet. Därifrån kunde jag knappt se havet söderut, jag såg bara tallskog.. det avgjorde saken, jag vek av rakt västerut så jag kom ut till havet igen, och kunde ta mig tillbaks till min båt vid norra udden igen.
Innan jag åkte mot Gotska Sandön så blev det en övernattning på Rödkobben i ytterskärgården.
På väg mot Gotska.. i ett varmt och fuktigt väder med en del dis och moln..
Mötte ett väderfenomen här.. en liten kallfront..
En 'molnrulle'.. inte helt ovanlig över havet och i skärgården.. Kan läsas om här: https://www.svt.se/nyheter/lokalt/skane/se-det-vackra-molnfenomenet
Nästan så att man hukar sig under den.. det var kanske 20 meter upp till molnet..
Beräknat var att göra av med en tank (23 liter) och det borde ta 3 - 4 timmar för att i maklig snål fart nå Gotska Sandön, och skulle jag inte se ön då så får jag vända 180° för återfärd hemåt.. För jag kommer inte veta om jag är väster eller öster om ön.. Kursen hölls bara med en rätt så grov fladdrande båtkompass backuppad av en vanlig handkompass.. GPS för 'vanligt folk' fanns inte då.. men här anade jag en mörk linje ett par kilometer bort i diset.. om det är ön så har jag hamnat väster om den..
Här tog min första tank bensin slut.. så beräkningen var inte så illa..
Kvällen blev inte så tokig.. innan dess hade jag skrivit in mig i gästboken vid fyrbyn, och ringt Bosse..
Dagen efter gick jag hela varvet runt ön som jag skrev om tidigare.. Förmiddagen var disig..
Vissa delar av ön har högre partier strandnära..
Hare enda fyrfota djuret, ihop med Groddjuren..
Höga sanddyner på vissa partier..
Ryska kanonerna vid Franska bukten på södra delen av ön.. Kan läsas om här: http://www.lansstyrelsen.se/Gotland/Sv/djur-och-natur/skyddad-natur/nationalparken-gotska-sandon/Pages/index.aspx
Mera dyner, som är brantare än vad som framgår i bild..
Tillbaks mot fyrbyn, här hade man sprängt en gammal mina från 2:a världskriget! En mina som man haft som 'prydnad' vid fyrbyn i många årtionden.. en mina som man upptäckte hade lite sprängmedel kvar..
Delar av fyrbyn, under lite skymning..
Dag två blev det en promenad söderut inne i skogen på ön, och efter en lång promenad i lös och tung sand så gav jag upp att nå Franska bukten, det blev stopp här vid högsta punkten på ön, Schipkapasset..
Efter flera timmars promenad först västerut till havet, och sedan norrut till båten så var det inte dumt med ett bad i det 19 gradiga havet..
I bilden ovan ser man tre segelbåtar som ligger ankrade på redden i den lösa sandbottnen medans 'familjerna' rott iland och lagt sig på stranden med sina barn, vad ingen visste var att det snabbt skulle börja blåsa upp rakt utifrån havet här.. kanske bara 30 minuter efter denna bild togs.. Min gissning är att det plötsligt blåste 8-9 m/s med brytande vågor mot stranden.. Då klarar inget normalt ankare att hålla kvar dessa båtar i den lösa och fina sandbottnen.. båtarna började sakta dragga, medans familjerna inte kunde ro ut med sina små jollar, de blev vattenfyllda och åror gick av.. Någon jolle var av typen 'köpt på en mack för en trehundring'.. Männen från båtarna kom då och frågade om jag med min ändå lite större gummibåt kunde hjälpa dom, och vi provade det. Dom hade försökt att få kontakt via VHF med sjöräddningen, det finns en Sjöräddningsstation på Gotska Sandön som bemannas av de två tillsyningsmännen, och dom sjösätter sin RIB-båt med en 'Caterpillar bandvagn' utan problem. Men någon 'radioskugga' gjorde att man inte fick kontakt alls.. Jag tömde min båt på all utrustning och fick med mig de tre männen och rodde först mot de brytande vågorna, när de var passerade så startade jag motorn och kunde åka fram till respektive segelbåt och släppa ombord männen på sina båtar, de i sin tur kunde ensamma starta motorerna och dra upp sina klena ankare och åka därifrån till östra sidan av udden där det var lä.. Familjerna som var kvar vid stranden fick promenera över mot östra sidan och möta upp sina båtar där.. Inte heller jag ville återvända till stranden med de brytande vågorna utan även jag åkte runt till den östra sidan.. När vi sedan gick till fyrbyn för att informera tillsyningsmännen att dom just sluppit åka ut på ett räddningsuppdrag med flera båtar i nöd.. så var det lätt att övertala dom om att istället ta deras 'Volvo valp' och åka och hämta min utrustning som låg på den blåsiga stranden, och även en del prylar som tillhörde segelbåtsägarna. Så allting gick bra för alla till sist, tror klockan var 22:00 då, och det skulle bli skönt att gå och lägga sig efter en fysiskt ansträngande dag.. Då gick det plötsligt larm på riktigt för tillsyningsmännen.. En mindre segelbåt hade gått på grund och fastnat på den långsträckta sandudden vid norrudden! Vi hängde med i 'valpen' som en kvinna körde medans tillsyningsmännen sjösatte sin större RIB-båt och åkte bort mot haveristen. Från land kunde vi se att det låg en segelbåt med kraftig slagsida och satta segel ett par hundra meter ut.. dom hade gått för nära ön och fastnat i sanden, och vågorna trycke dom längre och längre in.. RIB-båten kunde nå segelbåten och konstaterade att det var två personer ombord som inte var skadade, inte heller båten var skadad i och med att sandbottnen var så fin och lös. Man kopplade en tross till segelbåten och körde längre ut med RIB-båten och började sen att sakta dra med en kontinuerligt sicksackande manöver.. Man drog i en timme.. sen släppte båten från bottnen och man kunde dra den till den läade östra sidan.. och segelbåten förblev oskadad! Så istället för att jag kunde lägga mig vid 22:00 så blev klockan 03:00.. På dagen sedan så åkte jag hem efter en fantastisk båttur hit med massor av fin natur och en del dramatik därtill.. Resan tillbaks till fastlandet blev odramatisk i fint väder, med kanske 6-7 m/s i en sydlig riktning och det tog kanske 3 timmar så hamnade jag på Utö:s utsida, det var inte så noga med kursen för att hitta fastlandet från Gotska Sandön, jämfört med tvärtom..
En fantastiskt vacker ö i alla fall, där kanske det mest bestående intrycket är hur tungt det är att promenera där.. tre steg framåt och två steg bakåt är känslan hela tiden i den lösa sanden som finns överallt.. även inne på ön! Tack för mig!
Hälsn!
Det där med att gå runt Gotska Sandön kan bli i överkant för knän och leder. Jag försökte inte ens, men en kompis fick knän som svullnade till nåt som såg ut nästan som handbollar. De läkte tack och lov ut av sig självt.
Vi var där i tjänsten och åkte dit med en båt från flottan. Den körde helt sonika upp på stranden. Det var bara att stiga iland. Tillbaka blev det värre, vinden hade vänt, så det blev tillsynsmännens Rib ut till hämtande båt. Spännande för mig som aldrig åkt Rib men du är mer van!
Hälsn!
Hälsn!
Mvh
Fredrik
Hälsn!
Hälsningar Lena
Hälsn!
Ha det gott/Stig
Hälsn!
Hälsn!
Nu då jag botaniserat i länkarna har jag fått en diagnos på en liknande molnfenomen som kom in över Gotlands västra strand, inte exakt molnrulle men en släkting tror jag.
http://www.fotosidan.se/pools/view/21895/2708914.htm?_tab=commentstab
Hälsn!
Hälsn!
Hälsn!
Canon A-1 fick följa med? :-) Hälsningar Lasse
Hälsn!
Inte utan att man skulle vilja göra ett besök på ön!
Dessutom jättefina bilder !
TACK för att du delar med dig .
Mvh Kicki
Hälsn!
Hälsningar, Bjarne
Hälsn!
Ha det gott! /Thomas
Hälsn!
De där molnrullarna måste jag hålla utkik efter :)
Hälsningar Ylva
Hälsn!