ett par år i Göteborg, en förvirrad tid, men en typ rehabilitering
då jag skaffade mig en ny liten hund, Malte
och
öppnade fotogalleri
sen kom pandemin och mina tusenlappar fick vingar
men, roligt var det
själva staden Göteborg är, till vissa delar fin, vissa helt förskräckliga
jag bodde i Masthugget, nära älven, Järntorget, Linne'gatan mm
mitt i smeten av krogar och gallerier - Slottsskogen
hittade några bilder som känns bra
psyket läktes lite efter trettio år med en psykopat
-
det tar tid att återerövra livet - att läka såren
-
leaking wounds som Gregory Crewdson talar om i filmen
som Affe hade med i sin blogg häromdagen
det som är utgångspunkten i hans bildvärld, trauman från hans uppväxt bearbetas genom iscensättandet av bilden
tyvärr ville inte intervjuaren gå vidare med det, han kringgick smidigt för att tala om scenarior, hur många hur stort mm
-
så lite bilder från mitt ännu pågående läkande,
mina bilduttryck från galleriet
att åter-erövra tilliten tar tid
jag har under sju år nu, plus dom trettio, jobbat med att hitta det som kommer att bli mitt personliga uttryck i text och bild
-
färjorna på Göta Älv gick hela tiden
för små och stora
solen går ned i en kran över Hisingen från Stenpiren sett
en skicklig såpbubbelkonstnär i Slottsskogen
byggare av Way out West's ena VIPbar
bilderna från solnedgången över Hisingen är tagna från bordet på min favoritsushi längst ute på Stenpiren
färjor och andra båtar passerar hela tiden
-
vi människor försöker lösa våra trauman på olika vis
jag använder mig av skapandet
i mitt arbete med bilder och texter ser jag ofta ett sammanhang som ger mig en insikt, en förståelse av något förlorat
eller traumatiserat
jag har fått mycken hjälp genom professionell psykodynamisk psykoterapi under flera år
jag är ärlig mot mig själv och vågar se mina brister
-
jag ser och hör många fotograder, författare, konstnärer mm som berättar öppet om hur dom använder egna livshändelser som utgångspunkt i sitt skapande
Gregory Nevdsom uttrycker det klart i filmen
såklart
såklart att alla som - inte härmar andra gör det
hittar sitt uttryck i egna personliga erfarenheter, kamerans återgivning med dina egna inställningar
uttrycket blir ett slags fingeravtryck
-
nu pratar jag om alla de fotografer som lägger sin själ i sitt uttryck
oavsett fotoobjekt/subjekt
-
så gör jag
och många med mig
vi använder det fotografiska uttrycket som en slags egenterapi, vare sg vi är medvetna om det eller inte
som en utvecklings möjlighet, ibland livsnödvändig
-
flummigt säger den utan känslor och fantasi
woke säger dom over there
/inger
Det finns många bra filmer med Crewdson på YouTube, jag valde denna då jag tycker att den kan vara en bra introduktion om man inte redan känner till hans arbete.
/Affe