att invaderas

att lägga sig på kvällen

ana, men inte veta

något jag bara läst om, hört om 

eller

sett på tv

så sker det

invasionen

hela livet satt över  ända

dör du idag

eller

imorgon

ditt liv

ditt hem

dina barn, vänner och familj

från trygghet

till

oro och skräck

vad händer med resten av världen, oss

/inger

barn bär sina minnen med sig - formas av dom

oskyldiga barn

kommer att bära med sig minnen

av

ett krig

ett krig följer deras själar

hela livet

fullständigt meningslöst våld

skapat av en liten grupp människor

utan själ

/inger

Nu är det krig, där borta

och 

ganska märkligt känns det

båda mina föräldrar var med under 2 a världskriget

pappa, en norrman i London som omskolades till radiotelegrafist och deltog med dom allierade till sjöss

som telegrafist på ammunitionsfartyg i medelhavet

på resor med transport av frivilliga australienare som fått solsting under kamper mot Rommel i den afrikanska öknen

på hemliga uppdrag runt sydamerikas västkust med amerikaner

med vid landstigningen 

levde med sina både skräckminnen och bättre minnen resten av livet

fast inne i sig själv, belastade ingen - bar krigets fasor inne i sin själ

mamma från london

mötte pappa där i krigsstarten, kärlek uppstod och dom gifte sig efter kriget

flyttade till oslo

krigets fasor överfördes till mig och jag drömde mardrömmar om kaos i londons tunnelbana som användes som skyddsrum

blodiga ansikten

soldater i nassehjälmar

osv

minnen av krigsfasor kommer att väckas i många nu

många har flytt hit från egna länders krig

vad kommer att hända nu när en ensam kränkt och aggressiv man har makt över en hel krigsutrustad grupp oskyldiga unga män

putin är i ett mycket dåligt psykiskt skick

han talar osammanhängande och verkar ensam

varför inte tvångströja - både till honom och trump

vad händer med oss - jag låtsas inte som om det inte händer

jag är djupt påverkad

/inger

titel och konstnärlig frihet

ur själens djup

är titeln på en bild  som speglar mitt själsliga tillstånd, just i det ögonblicket  jag gör den, - en rent egotrippad och naiv förhoppning av att möta person med egna upplevelser och tankar kring bilden eller egna bilder skapade ur själens djup

är jag den enda på FS som, ibland, utgår från egen själslig känsla och behov av att uttrycka detta? 

eller är alla tekniskt styrda atleter som gör perfekta bilder utan någon som helst personlig anknytning eller personligt behov av uttryck

innebär min titel att jag måste ta hänsyn till betraktarens förmåga att tolka - kommentera eller kritisera bilden

en slags själslig allergi - tål du det eller det  - där ansvaret ligger hos bildmakaren -

en sak till kom jag i tanke om - för mig är det naturligt att göra tolkningar av bilder jag ser och påverkas av, rent tekniskt har jag inte så stora kunskaper, men tolkning intresserar mig - skall jag sluta med det

jag är mycket intresserad av tankar kring detta

fotografi kan bli bild

själv har jag sedan 60 år nästan uteslutande sysslat med experimentell fotografi

det är min värld

/inger

ett möte med en bild

som inte finns

om

inte 

solen har sin gång