Storlekens betydelse?

Den ständiga frågan om vilken utrustning som ger bäst resultat kommer nog aldrig att få ett entydigt svar. Förutom att det handlar om ett högst personligt ställningstagande spelar omständigheterna också in vid val av kamera och objektiv. För en tid sedan var jag i London och under några dagar strosade jag omkring och besökte typiska turistiska mål. Med mig hade jag en mellanformatskamera, en Pentax 6x7 med 45mm och 150mm objektiv. I fickan låg som vanligt min mobil, en iphone 4. På House of Parliament och Big Ben tog jag några bilder med både kameran och mobilen. Endast några minuter skiljer bilderna åt men i övrigt är parametrarna helt olika. Negativ svartvit film, tri-x, mot mobilens digitala sensor. Personligen föredrar jag den ena varianten. Den första är tagen med Pentaxen och ett 45mm objektiv medan den andra är tagen med iPhone 4 och något förstorad.

Under ytan med en enkel kamera

En enkel kamera kan i vissa sammanhang beskrivas som en helautomatisk kompakt variant med billiga komponenter och lågt inköpspris. I andra sammanhang kan det vara en betydligt dyrare men helt manuell modell med ett fåtal inställningsmöjligheter. Båda typerna är underbart befriande att fotografera med under förutsättning att situationen och motiven är lämpliga. Under en snorkeltur i Röda havet vid Sharm el Naga använde jag en liten Pentax optio W60 för att försöka fånga livet under ytan. Platsen var inte vald på måfå utan är ett undervattensreservat med fantastiska korallrev. Det formligen kryllar av liv och just denna mångfald ville jag absolut fånga på bild. Kamerans begränsade blixtkapacitet innebar att det enda ljus som var tillgängligt, var det naturliga. Optiken var ett fast vidvinkel som förstärker förgrunden och drar ut bakgrunden. Motivets olika delar måste alltså hållas ihop.

Ett stim av Abudefduf sexfasciatus fick rama in den snorklande kvinnan som från sin ytliga position betraktar skådespelet. I och med att hennes huvud bryter vattenlinjen bildas en cirkel av ljus över henne. Bilden är väldigt blå tack vare att endast naturligt ljus använts.

Korallrevet når nära ytan men där det slutar stupar det brant ner mot djupare vatten. Bilden på en Platax teira simmande över korallerna får symbolisera dess vidsträckta utbredning in mot land. Speglingen i ytan blir till ett surrealistiskt inslag. Upplevelsen förstärks av det vidvinkliga objektivet som låter korallerna breda ut sig samtidigt som fisken i förgrunden framstår allt tydligare. 

Så här i efterhand kan jag självfallet konstatera att en dyrare kamera med högre upplösning, skarpare objektiv, fler manuella inställningsmöjligheter och ett kraftfullt blixtsystem hade gett bilderna högre tekniska kvaliteter. Frågan är om detsamma gällt bildernas innehåll? Vad jag menar är att utrustningen sällan begränsar oss om vi bara lär oss dess begränsningar och utnyttjar detta i vårt bildskapande. Det kan snarare bli en befrielse och en ingång till ett nytt sätt att betrakta omgivningen och därmed alla tänkbara motiv.