.k.
.k. Looking out of Bukowskis a Saturday afternoon
One photo
and nothing more...
föregående blogginlägg
.k. Färdigfixad Sony RX100 - Varning prylnörderi
Så - nu är kameran klar!
Fördelen med en kompaktkamera är att det inte finns så mycket man kan göra med den. Det är i stort bara att gilla läget och börja fotografera. Man slipper hålla på att fundera på vilket objektiv man ska ha eller om man inte borde fixa någon annan nödvändig pryl som skulle lyfta ens fotograferande till nya höjder.
Nu finns det även på en kompakt lite man kan fixa till för att fotograferingsupplevelsen skall bli optimal. Så här ser utrustningen ut när jag fixat klart.
En kamerarem från gordy's camera straps är mycket trevligare än standardremmen som följer med. Den här köpte jag för ett år sedan till min S95:a för $18.
Richard Franiec's Custom RX100 Grip köpt på Lensmate för $42 inklusive frakt. Jag tycker det blir bekvämare att hålla kameran med extragreppet.
Två extrabatterier att ha med sig i fickan för att undvika soppatorsk. Köptes från TradeShop via ebay för 190 kr inklusive frakt. De har fungerat bra än så länge :)
Det här klarar man sig långt med och så går den lätt ned i bakfickan på ett par jeans :)
Det var allt för nu
Kurt
föregående blogginlägg
.k. Att inte ha någon stil är kanske också en stil - en bild om dagen i fyra dagar
Framkallade minneskortet från min RX100 idag. När jag såg alla bilderna på kontaktkartan i Lightroom slog det mig hur att spretigt innehållet var. Bilderna är tagna under fyra vanliga arbetsdagar den här veckan när jag haft lite tid över och då jag sett något intressant. D.v.s. bara ett antal snapshots.
Nästa sak som slog mig var vilken kontrast detta var i förhållande till de fotoutställningar jag sett och de fotoböcker jag läst. Där finns nästan alltid en helhet, en viss stil och ett visst uttryck i bildspråket. Måste det vara så? Skulle man kunna kunna använda spretigheten i sig som en stil? Hmmm - får fundera vidare på det. Här kommer en bild om dagen + bonusbild sista dagen då det helt plötsligt dök upp en fotomodell.
Bild 1- 2012-10-15
Bild 2 - 2012-10-16
Bild 3 - 2012-10-17
Bild 4 - 2012-10-18
Bild 5 - 2012-10-18 - bonusbild
Hur som helst, ha alltid kameran med och glöm inte att plocka fram den. Några bilder blir det alltid även om det spretar åt alla håll :)
Ha det bra
Kurt
föregående blogginlägg
.k. Höstfest på Fotografiska - det var OK - (festtest Sony RX100)
Mycket folk, trångt och långa köer till barerna, men trots detta var det kul att vara där och se hur Fotografiska fungerade som festlokal. Själva partybiten var det väl lite si och så med. Trots att det hinkades friskt på sina håll så var väl medelåldern på både publik och band lite hög för att det det skulle gå riktigt ystert till.
Bild 1 - Det var en lite ovan känsla att smyga omkring bland bilderna med ett glas i handen
Bild 2 - Kaffeservering och barer fanns lite här och var i lokalerna
Bild 3 - Om man undvek barerna och scenerna kunde man hitta ställen att umgås ostört på
Bild 4 - Rätt var det var blev det lite spontant modellfoto på soffan bredvid (jag övade smygfoto)
Bild 5 - Och så plåtas kompisar ...
Bild 6 - Club Killers - bästa bandet för kvällen och huvudanledningen till varför vi var här.
Bild 7 - Ett fruset ögonblick - väntande på nästa drag - vilande i ögonblicket :)
Bild 8 - Captain Morgan rum drinks might give you strange visions ...
Till nästa fest får de fixa lite piggare band ;) Anders F, och framför allt hans kompband, kändes till exempel mer än lovligt trött. Bill Öhrström var väl inte heller riktigt i min smak. Nu är man ju ingen ungdom själv så vi gick innan Gladys Del Pilar gick på. Vi kanske missade något.
Kameran fungerar bra på fest :) Alla bilder tagna med ISO 800. Jag har medvetet underexponerat för att inte högdagrarna inte skall frätas ut. Skuggorna i några av bilderna är därför lyfta rätt rejält. Det blir då en del brus men då upplösningen är så pass hög tycker jag inte att det blir störande - speciellt inte efter det att Lightroom fixat brusreduceringen. Är mycket nöjd med att det finns rätt bra med information att jobba med i RAW-filerna. Betydligt mer än i RAW-filerna från min gamla festkamera - S95:an.
Ha det bra
Kurt
föregående blogginlägg
.k. En irriterande man på vägen till Fotografiska
Den här magerlagde mannen har irriterat mig några år nu. Jag vet inte varför jag hänger upp mig på det, men varje gång jag passerar får jag känslan "det här skulle man kunna göra något med". Men det kan man inte, inte jag i alla fall, hittills!
I fredags tog jag den här bilden
Bild 1 - Den bästa hittills
Det här händer ju med andra motiv också, att man får den där känslan att det finns något, och så går det inte att göra något av det. Mycket frustrerande. Men det är bara att bryta ihop och gå vidare :)
Börjar fundera på om det är någon annan som lyckat göra något vettigt med piraten. Det är ju en hel del fotografer som passerat de senaste åren.
Ha det bra
Kurt
PS - det är inte hantverkaren som irriterar mig.