LES RENCONTRES D´ARLES PHOTOGRAPHY
NON CONFORME/UNCERTIFED
Som ren autodidakt och "uncertifed" gäller det att lyssna, lära, skaffa sig och ta intryck. Alla goda råd jag fått går enkelt uttryckt ut på att försöka hitta sin egen bildstil och att köra projekt. Detta är ju nu enklare sagt än gjort. Åtminstone för min egen del har jag brottats med att hittat min egen bildstil. Att studera de stora mästarna både inom fotografi och måleri tycker jag hjälper en bit på vägen. Man skaffar sig i vart fall favoriter och ett svällande fotobibliotek.
Sommaren 2011 blev det en inspirationsresa till Arles och den stora fotofestivalen där för att kunna få uppleva nästan all slags fotografi. Skulle den inre kompassen hitta sin riktning utan någon besvärande missvisning eller ???
Utan tvekan är upplevelsen mäktig när en hel stad är så fokuserat på fotografisk bild med utställningar, workshops, evenemang, samtal osv, osv. Arles, som grundades innan Kristi födelse, är spännande stad i sig. Här har tex Vincent van Gogh bott i slutet av 1800 talet och här finns också en gammal tjurfäktningsarena.
Vid detta torg fanns ett informationskontor med biljetter och kartor till de olika utställningarna.
Det fanns också en utställning över de konstnärliga symbolerna som genom åren grafiskt kommunicerat de olika festivalerna.
Fotoutställningarna fanns i allt från sakrala rum till gamla nedlagda industrilokaler.
Sättet att visa upp bilderna på varierade nästan gränslöst.
Men mer traditionella hängningar fanns där också.
Precis som ett och annat vattenhål.
Har det då blivit någon förbättrad kompassriktning efter de nästan 3 åren som gått sedan jag besökte festivalen . Jo, absolut, missvisningen klingar av! Kanske inte enbart på grund av festivalbesöket men intrycken processas hoppas jag i det undermedvetna och till slut kan det klarna. Idag tror jag mig veta var jag hör hemma bildmässigt i mitt eget fotande. Dvs jag känner vad som berör mig. Att många bilder repeteras och blir förvånansvärt lika stör mig inte, detta sker även hos de stora fotgraferna, oftast med decennium upprepning i mellan. Bilderna behöver inte bli sämre för det och det är begränsande att inte ta bilden när den dyker upp.
Som ni märker har jag inte namndroppat fotografer eller visat på utställningsbilder från de olika utställningarna i denna blogg om Les Recontres, bäst upplevs detta live naturligtvis. Utmärkt är också att kika in på deras blogg. Kanske ett kommande besök att planera för.
Jag gillar sydfrankrike och jag gillar (förstås) foto, så det låter ju trevligt att kombinera de två något år.
/Niklas