I fotonernas värld
Omflutna
Jag har ju svårt att motstå stenar. Den här dagen var jag på utflykt med kompisarna Lisel, Ulf och Håkan. Eftermiddagen tillbringades i Knösö naturreservat öster om Karlskrona. Det var en blåsig dag med mycket vågor, som jag slätat ut här.
IR-test
Jag blev sugen på att testa infrarött. Helst bör man ju ha en IR-konverterad kamera, om man fotar digitalt, men jag bestämde mig för att testa snikvarianten och köpte ett IR-filter till min vanliga kamera. Jag satte filtret på mitt nyaste hus, en OM System OM-1 Mark II. Det blev inte bra. Bilderna blev grådaskiga, förmodligen beroende på att det är ett för kraftigt IR-filter framför sensorn.
Då testade jag med ett äldre hus, en Olympus E-M5 Mark II. Där fick jag mer av den typiska IR-effekten med mycket ljusa bladverk och ganska mörk himmel, även om den inte är lika svart som jag sett på vissa bilder. Bilderna nedan är tagna med den kameran.
Då filtret släpper igenom bara IR-ljus måste man antingen använda stativ eller öka på ISO. Första bilden är tagen på frihand med ISO 1000 och den andra med stativ. En fördel med IR-foto är att det funkar som bäst när det är "sämst" fotoljus för vanligt foto, d.v.s. i starkt solsken.
Det går ju att göra IR-bilder i färg också, men det blev inte alls bra med den här kombinationen. Jag gissar att man bör ha en konverterad kamera till det.
Kuriosa: Grävmaskinen har stått där så länge att den finns med på satellitbilderna både på Eniro och Google maps.
Den runda pölen
I Drakamöllans naturreservat finns en nästan cirkelrund pöl, som jag tror är naturlig. Den dyker upp lite plötsligt och oväntat om man inte vet om den.
Jag funderar på vilken bild jag tycker är bäst, och jag tror att jag har en favorit.
Dagens snapshot
Jag lägger sällan upp mobilbilder i bloggen, men idag gör jag ett undantag. Jag var inne i stan för att klippa mig på lunchen och fastnade för detta motiv. Direkt från min ajFån utan någon efterbehandling eller beskärning. Bildstil Noir. Gatufoto som genre är ju också ovanlig för mig.
I blåvingarnas fotspår
Det är väl inte så vanligt att fjärilar lämnar fotspår, men de som går på Blåvingeleden gör det genom att trampa på stigen. Leden, som är 9 km lång, går genom fyra naturreservat på Österlen, Lillehem, Maglehem, Kumlan och Drakamöllan, varav det sista är mest känt tack vare sina stora ljunghedar.
Jag tog denna runda sista semesterdagen som lite "terapi" för att ledigheten var slut. Okej, jag avvek från leden ibland också. Jodå, jag såg en blåvinge, men den fastnade inte på minneskortet.