I fotonernas värld
Aldrig mer - hoppas jag
Förintelsemonumentet i Berlin är en påminnelse om en av de mest ohyggliga händelserna i vår historia. Jag kommer att tänka på likkistor när jag ser det. Går man längre in kommer man ner djupare mellan höga "kistor" och jag får en känsla av avgrund. Jag vet inte hur den som designat tänkt, men så uppfattar jag det.
Man kan undra hur något sådant kunde hända? Jag har inte alla förklaringar, men det började förstås inte med förintelsen utan med många små steg som till slut ledde dit. Det var förmodligen få som förstod vad det skulle leda till i början. Nu finns det krafter i vårt land, som bland annat vill kontrollera fria medier. Jag ser det som tydliga diktatoriska ambitioner och alla varningsklockor ringer hos mig. Aldrig mer!
Senoktobermorgonsblandning
Jag hittade några bilder från en morgon i slutet av oktober när jag anlänt till Stockholm med nattåget och tog en morgonpromenad till kontoret i Solna. Säkert svårt att hitta en röd tråd i dessa bilder, förutom i tid och rum.
Det fula
Vi fotografer skildrar ofta det vackra. Det gör jag också, både i städer och i naturen. Ibland är det saker som är intressanta eller tankeväckande som får oss att ta bilder. Men det som kanske vare sig är så intressant eller vackert, bara fult? Det är det som hamnat framför linsen här. Okej, man kan säkert tycka att det är intressant också, om man är på det humöret.
Mellan stenarna...
.. kan man till exempel hitta löv och stensöta.