Bilddagbok # 2555 / I sista ögonblick .....

ROSKILDE, DEN 30. SEPTEMBER 2022.

...... innan vi lämnar september.

Foto fra den 14. september med Nikon P510.

24 mm.

1000 mm. (toppen af det nordre tårn).

På gensyn.

Bilddagbok # 2550 / Sommeren 1943 .....

ROSKILDE, DEN 23. SEPTEMBER 2022.

..... föddes jag.

Här är ett av mina loppfynd på Hestetorvet i Roskilde - den lilla boken inte kameran.

Några av bilderna hade jag sett tidigare – i olika sammanhang. Jag hade dock aldrig hört talas om luftvärnsbatterierna i Malmö. Vi flyttade också från Köpenhamn ända ner till Nakskov på Lolland när jag var 9 månader.

Den sommaren ökade motståndet från den danska befolkningen. "Folkets strejk" startade i Odense, fortsatte till Esbjerg och slutligen "Augustiupproret 1943" till Köpenhamn.

Sabotagehandlingarna blev också vanligare och våldsammare.

Danmark den 29. august 1943.

På grund av de många sabotagehandlingarna - särskilt mot järnvägstrafiken mot Tyskland - krävde tyskarna att de danska myndigheterna skulle införa dödsstraff för sabotage mot tyska intressen i Danmark. Den nybildade danska regeringen vägrade och de "gik af"/ lämnade. Tyskarna tog över och införde dödsstraffen m.m.

Boken omfattar alla 5 år av ockupationen. Jag har bara valt lite från sommaren då danskarna reste sig i massor. Redigeringen av boken slutfördes i september 1945.

Man kan sluta här om man vill.

======================================================================

I mitt exemplar (omtryckt 1955) på 10:e befrielseåret är några sidor borttagna, men samtidigt har även ytterligare material tillkommit, Förordet i detta är skrivet av fru Gudrun Fiil från Hvidsten Kro. Hon var gift med gästgivaren Marius Fiil, som gick med i motståndet tillsammans med de flesta av hans familj, vänner och grannar. De tog emot, lagrade och transporterade de vapen och ammunition som engelsmännen släppte från luften i containrar utrustade med fallskärmar. Gruppen deltog inte i egentliga sabotagehandlingar. Många motståndsmän försågs med en kaliumcyanidampull, som de var tvungna att använda om de fångades av Gestapo, för att de inte skulle avslöja andra motståndsmän eller planer osv. En av motståndsmännen som gruppen hade kontakt med tog inte ampullen och torterades til att avslöja "Hvidsten Gruppen".

Hela gruppen på 14 greps den 11 mars 1944 och fördes till Vestre Fængsel. Den 26 juni 1944 dömdes 8 av dem till döden och de avrättades i Ryvangen den 29 juni 1944 – inklusive Marius Fiil. De övriga fick varierande fängelsestraff från livstid till 4 år och Gudrun och Marius 17-åriga dotter dömdes till 2 års ungdomsfängelse. 2 i gruppen lyckades fly till Sverige.

I Ryvangen hittades "ligene" av de åtta avrättade medlemmarna i Hvidsten Gruppen och sommaren 1945 fördes deras "jordiske rester" hem till Hvidsten och begravdes 100 meter norr om Hvidsten Kro, där det finns en minneslund och en minnessten restes. .

Källor: Wikipedia. Min egen läsning av denna bok och andra böcker, samt genom att se olika dokumentärfilm och inte minst den danska långfilmen "Hvidsten Gruppen" från 2012. En ny långfilm "Hvidsten Gruppen 2" har gjorts i år, som handlar om de efterblivna kvinnorna och de "rædsler" de mötte i de tyska fängelserna. Jag har inte sett den än.

=======================================================================

PS: Kameran är en jag ärvt, men det är samma modell som min mamma tog väldigt få fotografier med i min barndom.

Bilddagbok # 2541 / Nærområder.

ROSKILDE, DEN 13. SEPTEMBER 2022.

24 mm

1000 mm.

24 mm.

900 mm.

75 mm.

1000 mm.

Vi ses igen.

Bilddagbok # 2540 / Mer NIKON. Om mitt Zoom-monster.

ROSKILDE, DEN 12. SEPTEMBER 2022.

Jag hade behållit en av mina "många" väskor .....

.... och nu kom den i bruk igen.

Nikon Coolpix P510. Med en NIKKOR 42 x Wide Optical Zoom ED VR optik - 4,3 til 180 mm - ekv 24 til 1000 mm ! - f/3-5,9.

Kameran hade varit oanvänd i minst fyra år efter min svågers död. Endast ett batteri följde med, men efter att ha laddats för en hel dag kom der liv i den. Den är som ny och fungerar perfekt. För en redan Nikon - ägare var det lätt att hitta runt i menyerna m.m.

PS: Lägg märke till den inbyggda gröna "regnrocken" i Lowepro -väskan!

24 mm ekv.

1000 mm ekv. (Nyt foto - inte beskuren).

På gensyn.

PS: Jag har gjort fototester, men jag skriver inte om det längre :-) :-) he he nu fotograferar jag bara.

Bilddagbok # 2539 / NIKON nostalgi og Ken Rockwell.

ROSKILDE, DEN 11. SEPTEMBER 2022.

Der har gått NIKON i det efter mitt besök hos min svägerska häromdagen. Där jag ärvde lite annorlunda sager från min avlidne svåger. Han hade behållit en massa fotorelaterade grejer som jag fick gå igenom och välja om det fanns något jag kunde använda. Då handlade det om att tänka noga och tänka på allt som jag själv har sparat :-)

Bildtexterne är under bilderne.

Jag har trots allt också sparat saker. Bland annat dessa broschyrer. Det var ganska nostalgiskt att läsa om min stora dröm och om att ha råd att köpa en Nikon-kamera i fullformat. Jag minns också fortfarande känslan när jag äntligen höll den i handen.

Jag laddade ner Ken Rocwells guide till kameran och följde i stort sett alla hans rekommendationer om att ställa in kameran och använda de olika tillgängliga alternativen. Jag kan dock se att det finns några ställen där jag avviker och testar mina egna inställningar :-)

Jag vet att det runt i några fotografer hem pågår en diskussion eller meningsutbyte om det är hustrun eller fotografen som har flest väskor :-)

Det har också varit ett ämne i det här huset. Jag upptäckte att min fru "fuskade" - hon hade ett par större väskor, där hon hade några mindre väskor i! Efter räkning visade det sig att vi hade ungefär lika många :-)

Jag såg den här hos min svägerska och jag kunde inte stå for den, även om det förmodligen inte är en fotoväska.

Jag kunde se potentialen i den eftersom den kan stå i korgen framtill på MiniCrosseren. Jag sålde min stora Lowepro-ryggsäck tillsammans med alla stora och dyra objektiver.

Väskan kan innehålla min kvarvarande NIKON-utrustning (inkl. min nyss ärvde zoom NIKOR). Det betyder inte, att jag behöver ta med mig allt varje gång – tvärtom. Men det går att förvara alt, när jag är hemma. Det kan bli rum för lite andra saker (vatten/kaffe kex eller liknande) om jag bara tar med mig kameran och ett enda objektiv, vilket jag brukar göra.

På gensyn.

PS: Bilderna här är fotograferade med min lilla Sony RX100 iii