Danske Bloggen 1497 / Försök nummer 2.

Roskilde, den 12. oktober 2019.

Jag är lite osäker på om det här är något jag kommer att använda i framtiden. Det finns någon här på FS som har bättre kontroll på detta än jag någonsin kommer att kunna uppnå.

Den här gången med ett annat program.

På återseende.

Danske Bloggen 1496 / Nostalgi og H.C. Andersen.

Roskilde, den 12. oktober 2019.

Inspirerad av ett annat blogginlägg och ett tidigare kommentar från LO, när jag publicerade detta foto i svartvitt:

"Här har du softat till det lite, som med en enkel gammal kamera, kanske skulle du bruntonat den lite också (förslag bara). Prylarna känns gammaldags men bänkens modernism bryter av - spännande?! Ja här finns lite att titta på, det är bra! Må fint, LO"

Jag har aldrig varit den stora anhängaren av sepia. Förmodligen för att jag inte har någon erfarenhet eller kunskap om analog film fremkaldning. Jag kan se i några av de kommentarer som lämnats någon annanstans, att olika åsikter finns också på detta område. Om vad som är "rätt" eller "smag og behag".

^

Amatörens första försök.

Sepia-bläcket kom ursprungligen från Sepia-bläckfiskens bläckpåse. Idag blir den tillverkad av syntetiska färgämnen - har jag läst.

PS: Min kamera har en sepia-filmsimulering som jag aldrig har provat.

Danske Bloggen 1494 / Dogme EM og lidt eftertanke.

Roskilde, den 10. oktober 2019.

I dag fylder min ældste datter 50 år ! Det er godt nok mærkeligt at tænke på og sætter ens egen alder i perspektiv - uha uha.

Stemnings foto:

Dogme EM foto: Et kamera: Fujifilm X100F - et objektiv: Fujinon 23 mm (35 mm FF) - sort hvid -  ingen efterbehandling. f/4 - 1/125 sek. - ISO 640.

Danske Bloggen 1491 / Bilder på internettet.

Roskilde, den 6. oktober 2019.

Datatillsynen i Danmark förändrar sin praxis i relation till publicering av bilder på Internetet.

Den 26 september skriver de på sin webbplats att en skillnad har gjorts mellan "situations bilder" och "porträttbilder som publicerats på Internet sedan 2002. Där den första kategorin kunde publiceras utan tillstånd, medan den andra kategorin krävde tillåtelse - förutsättningen för båda är att de fotograferas på ett offentligt tillgängligt område.

Uppenbarligen har skillnaden mellan situations och porträttbilder gett upphov till övervägande av den nuvarande praxis. Som de skriver - det är den samhälleliga och tekniska utvecklingen sedan 2002 med användning av webben, där bilder tas i hög grad med identifierbara personer. Så länge de är oskadliga bilder kommer det danska Datatilsyn inte längre att skilja mellan situations och porträttbilder.

Huruvida vi (åtminstone danskarna) kan publicera bilder av människor på nettet utan samtycke från de inblandade beror på en övergripande bedömning av bilden och syftet med publiceringen. Det är den dataansvarlige/fotografens ansvar att bedöma grunden för att offentliggöra bilder av identifierbara personer. Detta innebär, enligt min mening, i vilket sammanhang vi viser bilderna, ämnet text etc. 

Som fotoblogger och fotoamatör menar jag att jag har min "konstnärliga" frihet att fortsätta som tidigare, om jag inte tar bilder som kan kränka någon (berusad, olycksoffer eller liknande). Varken med bilder eller i texten.

Det finns mycket mer information om ämnet på deras webbplats, men på danska :-)

https://www.datatilsynet.dk/emner/internet-og-apps/billeder-paa-internettet/

^

Situationsbillede.

Portræt.

Jag skulle vara i problem om jag till exempel skrev en text till det här fotot om narkotika i Roskilde och att det var lätt att få genom att söka efter adresser på mobiltelefonen.

På återseende

//Erik//

Danske Bloggen 1490 / Fågel foto.

Roskilde, den 4. oktober 2019.

Jag vet inte vad den heter - varken på latin eller svenska. Men jag vet vad den heter på danska.

Bildtexterne är under bilderne.

Det var inte lätt att ta bilder på den i första hand.

Lite senare kom den närmare. Och stod helt stilla.

Här är den så -  "Piv i røv fuglen" - så heter den på danska.

Och här vänder den så røven til. 

Klipp från Nationalmuseet och fritt översatt av mig:

Tidigare var det keramikerlärlingen som gjorde visselpipor efter "fyraften/arbetat. Det gav dem lite extra inkomster, eftersom lärlingslönen inte var riktigt stor - eller inte fanns alls. Kanske var lönen kost och logi! Leriflöjter var en favoritleksak bland barn och köptes ofta på marknader.

Min flöjt har min svåger gjort vid ett "pottemageri" vid Præstø här på Sjælland, där han kom och gjorde många andra keramiksaker. Man kan hälde vatten i den och då låter  den som en slags nattergal.