Roskilde-bloggen # 2847: "verkligheten är i färg" - Det är inte mitt påstående, men...

.... Världen är i färger – vi kan vel vara överens om det och att man även kan fotografera på gatan både i färg och svartvitt ?

Utsikt från köksfönstret.

Vikingaskeppsmuseet i Roskilde.

Arkivbilder. Har inget speciellt med texten att göra förutom att den ena är i färg och den andra är i svartvitt - båda direkt ur kameran - X100F.

Bengan: "Gatufoto i svartvitt är en intressant fråga! ;)"

Jag antar att det inte kan fortsätta vara lika intressant, men det skapar debatt och rör upp ankdammen, och det är väl också meningen, Bengt :-)

Jag har själv också bidragit till att hålla grytan kokande :-)

Roskilde-bloggen # 2650: Svart vit eller färger. - Fotosidan

Roskilde-bloggen # 2739: Färgprofiler - Nikon - Sony och Fuji. - Fotosidan

Roskilde-bloggen # 2742: Varje sak (filmsimulering) til sin tid (ämne/motiv). - Fotosidan

Några funderingar om färger - både de som finns i digitalkameror och de som finns/existerade i de olika analoga färgfilmerna. Oavsett deras olika färgprofiler är rött fortfarande rött och blått är också fortfarande blått. Att det finns färgnyanser – ja det finns och våra uppfattningar om färg är subjektiva eller personliga. Det är därför man inte kan säga/påstå att det finns "riktiga" eller "verklighetstrogna" färger - eller hur ?

Några funderingar om svartvitt - både de som finns i kamerorna och de som finns/hittats bland de olika svartvita analoga filmerna. Oavsett deras olika egenskaper är svart fortfarande svart och vitt är fortfarande vitt. Att det finns tonenuancer - ja det finns. Att det är skillnad på korn, kontrast, skärpa, framkallare osv. – ja det finns, och här spelar väl de subjektiva eller personliga uppfattningarna också in ?

På återseende !

PS: När de gamla koryféerna fotograferade i svartvitt, var det vel för att det antingen inte fanns något annat eller att färgfilmerna kom först senare ? Att kvaliteten inte var tillräckligt bra och att hanteringen inte var lätt spelade vel också en roll? Det var reklambranschen som var först med att anamma färgfilmer. Min påstående: Seriösa och professionella fotografer har alltid varit konservativa så de såg färgfotografering som något de inte borde syssla med. Det gick dock över och en hel del av dem gick så småningom över till färger.

Roskilde-bloggen # 2846: Markering af 9. april 1940 i Danmark.

Nikon D700 0ch 50 MM 1.1.4 - f/5,6 - 1/125 sek. ISO 450.

"Bag nedrullede gardiner og persienner.

PS: Edit: 10.4.2024 kl. 10.23:

Hej igen.
Titeln syftar på det datum då Danmark ockuperades av tyskarna!
Bilden var ett försök att illustrera mörkret som Danmark plötsligt befann sig i.
Det var bara mitt sätt att markera det datumet. Precis som vi också fortfarande markerar befrielsedagen den 4 maj genom att sätta ljus i fönsterbrädorna:
Ursäkta denna brist på förklaring i min text. I Danmark skulle det inte råda någon tvekan om vilket datum den 9 april var.

På återseende !

Roskilde-bloggen # 2845: Lobster.

Nikon D700 og NIKKOR 50 mm 1:1.4.

"The Lobster" är titeln på en Netflix-film.

Jag såg en intervju på dansk TV med några autister och deras släktingar, samt några experter på området. De kom med exempel på filmer som försökte visa vilka problem autisterna hade med att förklara hur de mådde i olika sammanhang.

Filmerna var inte alla lika välgjorda och de koncentrerade sig oftast bara på en specifik form. Det finns trots allt olika typer av autism - minst 4. "The Lobster", var de överens om, klarade sig bra. Den borde visa några av de många skillnaderna.

Jag har sett filmen och den var svår – både att se, men också att förstå direkt. Det var ändå en filmupplevelse utöver det vanliga.

På återseende !

Roskilde-bloggen # 2844: För de svartvita entusiaster och väldigt lite om Leica.

Leican - fotograferat med en Nikon D700 og 50 mm f/1,4.

Jag har dock inte skaffat en svartvit TV :-) Men jag har en svaghet för svartvita BIO-filmer och serier.

På Netflix har jag precis sett en fantastisk sv/v-serie: "Ripley". Den är i 8 avsnitt på runt 1 timme, som man enkelt kan se med pauser. En om dagen om man kan vänta. Jag kunde inte, jag så 2 åt gången.

Förutom att den är i svart och vitt så "har man virkelig "kælet" för komp, platserna, ljussättningen, skådespeleriet etc. 

"Miniserien baserad på Patricia Highsmiths berömda roman är årets överlägset mest estetiska serie och har en utmärkt Andrew Scott i huvudrollen".

På återseende !

PS: Anmeldelse af 'Ripley' på Netflix | Vi Elsker Serier

Roskilde-bloggen # 2843: Från vänster till högerkörning

Nikon D700 med NIKKOR 50 mm 1:1.4 G. Nikons Monochrome og behandlet i PhotoScape X.

Nikon D700 med NIKKOR 50 mm 1:1.4 G. Nikons Monochrome i kameraet.

Jag är jo inte längre medlem i någon veteranbilsklubb. Men jag får fortfarande några vintagetidningar från några vänner. I en av dem (Veteranposten) fanns en mycket intressant artikel om vänster- eller högerkörning. Många danskar tror eller är helt övertygade om att det bara var svenskarna som körde på "fel" sida av vägen i Europa.

Argumentet för att hålla till vänster: "När två ryttare mötte varandra var det säkrast att ha motståndaren på sin högra sida, där man kunde använda sitt svärd". Den förklaringen har jag hört förut.

År 1718 fanns en föreskrift i Sverige att postvagnarna skulle hålla till höger, men 1734 ändrades det till vänster. I 1758 fick kommersiella fordon i Köpenhamn hålla till höger. Senare (1793) fick man också köra på höger sida ute på landsbygden, men inte i köpstäderna! De flesta övergick så småningom också till att ha högerkörning överallt.

I början av 1900-talet körde man i Europa i vänstersidan  på Island, Sverige, Storbritannien, Österrike-Ungern, Tjeckoslovakien, Ryssland, Portugal och Italien.

Idag är det mest några av de tidigare brittiska kolonierna och Australien, Nya Zeeland, Sydafrika, Indien och Storbritannien att man fortfarande har vänsterkörning.

Sverige gick som bekant över till högerkörning 1967, Island 1968. I 1947 bytte Kina - i samband med revolutionen, när kommunisterna kom till makten !

Högerkörning introducerades så märkligt att på flera håll som en följd av politiska omvälvningar. Fascisterna tog makten i Italien 1922. Tyskarna ockuperade Österrike och Tjeckoslovakien 1938.

Något väldigt märkligt är - var förarna av fordonen satt – till höger eller till vänster. Tänk på svenskarnas egna bilar - Volvo- och SAAB-bilarna, som var vänsterstyrda, trots att det fanns vänsterkörning i landet.. Jag antar att bilar som importerades till Sverige också var vänsterstyrda, med undantaget av dem som kom från England.

Det sistnämnda skulle man nog kunna skriva ett nytt inlägg om. Nu får vi se om det blir något.

Mvh. Erik.