Som Plus-medlem får du: Tillgång till våra Plus-artiklar | Egen blogg och Portfolio | Fri uppladdning av dina bilder | Rabatt på kameraförsäkring och fotoresor | 20% rabatt på Leofoto-stativ och tillbehör | Köp till Sveriges mest lästa fototidning Fotosidan Magasin till extra bra pris.

Plusmedlemskap kostar 349 kr per år

Annons

Vill ha mer än 72 dpi

Produkter
(logga in för att koppla)

Scatkatt

Aktiv medlem
Jag har fått lära mig att om man vill skriva ut en bild i bra kvalitet så ska bilden vara tagen med högt dpi-värde. (om man vill lägga bilden på webben så räcker det med 72 dpi)
När jag tar bilder med min egen kamera (Nikon D80) så blir mina bilder i 300 dpi.

Nu till frågan:
Min arbetskamrat har en Canon EOS 400 som är inställd på högsta kvalitet (bildstorlek), men bilderna blir bara i 72 dpi!
Jag har lovat att hjälpa henne, men hittar inte var man och hur man ställer om till högre dpi-värde?

Kan någon hjälpa mig?
Eller jag är helt fel på det?
 
Jag har fått lära mig att om man vill skriva ut en bild i bra kvalitet så ska bilden vara tagen med högt dpi-värde. (om man vill lägga bilden på webben så räcker det med 72 dpi)
När jag tar bilder med min egen kamera (Nikon D80) så blir mina bilder i 300 dpi.

Nu till frågan:
Min arbetskamrat har en Canon EOS 400 som är inställd på högsta kvalitet (bildstorlek), men bilderna blir bara i 72 dpi!
Jag har lovat att hjälpa henne, men hittar inte var man och hur man ställer om till högre dpi-värde?

Kan någon hjälpa mig?
Eller jag är helt fel på det?

Då har du fått lära dig fel.

En bild har inget DPI alls när du tar den. DPI är något du bestämmer själv efteråt.

Det där med att man ska ha 72 DPI på webben är också fel. DPI har inget med webb att göra, utan enbart med tryck.

Begreppet DPI är dessutom missvisande. PPI (Pixels Per Inch) är bättre eftersom det är pixlar per tum som avses.

En bild har en upplösning, exempelvis 1024 x 768 pixlar. PPI-värdet får en betydelse först när du ska trycka bilden.
 
DPI värdet ändrar du i efterbehandlingen (i bildbehandlingsprogrammet), men värdet spelar ingen större roll.

Det som bestämmer bildens kvalitet är dess dimensioner mätt i pixlar, för att veta hur stor en bild blir vid utskrift delar du bildens längd och bredd med det valda dpi-värdet och får då bildens format i tum. Ett stort dpi-värde ger liten bild och ett litet dpi-värde ger en stor bild, så du bestämmer helt enkelt bildens utskriftsstorlek genom att justera dpi-värdet den skall skrivas ut med.
 
Undrar vem det är som fortfarande håller på att lära ut den här missuppfattningen med dpi. Det måste vara någon väldigt envis typ eftersom frågor kring det återkommer flera gånger om året.
 
Undrar vem det är som fortfarande håller på att lära ut den här missuppfattningen med dpi. Det måste vara någon väldigt envis typ eftersom frågor kring det återkommer flera gånger om året.

Samma människor som mäter en bild på sin skärm med linjal och bestämt hävdar att den är 5x3cm stor.
 
Undrar vem det är som fortfarande håller på att lära ut den här missuppfattningen med dpi. Det måste vara någon väldigt envis typ eftersom frågor kring det återkommer flera gånger om året.

När man skall göra vissa utskrifter så är det mycket bra att leverera en bild som är exakt rätt i storlek och vet man då att Duraclear skrivaren kör med 200dpi och du vill ha en bild som skall vara exakt 180x200mm så är det enkel matematik att lista ut att man skall skapa sig en bild som är 1417 x 1575 pixlar stor och man kan då göra slutskärpningen på den bilden och se! Det ser mycket snyggare ut!


Så varken DPI eller linjal är väl inte oanvändbart ens i dagens digitala värld...
 
Undrar vem det är som fortfarande håller på att lära ut den här missuppfattningen med dpi. Det måste vara någon väldigt envis typ eftersom frågor kring det återkommer flera gånger om året.
Samma som lär ut att ett objektivs brännvidd varierar beroende på sensorns storlek? De är i alla fall lika envisa.
 
En bild har en upplösning, exempelvis 1024 x 768 pixlar.

Du har rätt i alltsammans, men om man ska kämpa emot förvirringen tror jag man ska prata om en bilds pixeldimensioner istället för upplösning i det sammanhanget, eftersom pixlarna i en digital bild inte har några fysiska dimensioner. De flesta uppfattar nog upplösning som ett täthetsmått, vilket är precis det man vill komma ifrån. En bild kan alltså ha dimensionerna 1024*728 pixlar, på samma vis som en husvägg kan ha dimensionerna 10*3 meter. Däremot kan en bild skrivas ut i upplösningen 250 dpi, eller sparas med förinställningen 72 ppi, vilka båda är en form av täthetsmått.

Man kanske kan jämföra med kamerasensorer - jag skulle hävda att sensorn i min APS-c kamera har högre upplösning än en sensor med lika många pixlar i fullformat, fastän båda genererar bildfiler med samma pixeldimensioner.

Tänker jag fel?
 
Nä men ska du mäta med linjal så behöver du ju veta skärmens PPI och vilken förstoringsgrad du ser bilden i.

Tänk att man forfande kan använda bilder till annat än att glo på dem i 100% på bildskärmen....

Visst är dpi ett täthetsmått, MEN det är ju också det som definierar vilken upplösning man behöver - nu fortfarande pratar vi om man skriver ut saker - titta på bildskärmen så kvittar det ju precis som skrivs...
 
Du har rätt i alltsammans, men om man ska kämpa emot förvirringen tror jag man ska prata om en bilds pixeldimensioner istället för upplösning i det sammanhanget, eftersom pixlarna i en digital bild inte har några fysiska dimensioner. De flesta uppfattar nog upplösning som ett täthetsmått, vilket är precis det man vill komma ifrån. En bild kan alltså ha dimensionerna 1024*728 pixlar, på samma vis som en husvägg kan ha dimensionerna 10*3 meter. Däremot kan en bild skrivas ut i upplösningen 250 dpi, eller sparas med förinställningen 72 ppi, vilka båda är en form av täthetsmått.

Man kanske kan jämföra med kamerasensorer - jag skulle hävda att sensorn i min APS-c kamera har högre upplösning än en sensor med lika många pixlar i fullformat, fastän båda genererar bildfiler med samma pixeldimensioner.

Tänker jag fel?

Du har en poäng, men frågan är om inte upplösning är ett så vedertaget begrepp idag att det blir svårt att ändra det till pixeldimensioner.

Pixeltäthet är nog ett bättre begrepp att använda för att beskriva det du pratar om, tror jag.
 
Du har en poäng, men frågan är om inte upplösning är ett så vedertaget begrepp idag att det blir svårt att ändra det till pixeldimensioner.

Kanske det, men det ställer ju också till resonemangaet lite om anväder ordet upplösning i fel sammanhang;

"En bild med upplösningen 1024*728 pixlar kan skrivas ut både i ????? 200dpi och i ????? 300dpi"

mer begripilgt med

"En bild med pixeldimensionerna 1024*728 kan skrivas både i upplösningen 200dpi och upplösningen 300dpi"?

Ordmärkeri så klart, men språkbruket kanske är en del av förklaringen till förvirringen?
 
Är inte DPI ett mått på hur tätt t.ex. en bläckstråleskrivare kan lägga enskilda bläckpunkter? En bläckstråleskrivare med en punktupplösning på 9600 dpi behöver kanske alla sina t.ex. åtta olika färger för att printa en "pixel" i rätt nyans. Den skulle skulle då klara att skriva ut med upplösningen 9600/8=1200 ppi, eller?..
 
Är inte DPI ett mått på hur tätt t.ex. en bläckstråleskrivare kan lägga enskilda bläckpunkter? En bläckstråleskrivare med en punktupplösning på 9600 dpi behöver kanske alla sina t.ex. åtta olika färger för att printa en "pixel" i rätt nyans. Den skulle skulle då klara att skriva ut med upplösningen 9600/8=1200 ppi, eller?..

Nästan rätt. Som jag fattar det: en pixel i bilden delas av skrivaren upp i flera punkter (dots), t.ex. 3*3, 4*4 eller liknande. Om en bild skrivs ut med 300 PPI och skrivaren gör om varje pixel till 4*4 punkter så blir det ju 4 gånger fler punkter än pixlar i varje riktning. Alltså blir det 1200 DPI (300*4).
 
Nästan rätt. Som jag fattar det: en pixel i bilden delas av skrivaren upp i flera punkter (dots), t.ex. 3*3, 4*4 eller liknande. Om en bild skrivs ut med 300 PPI och skrivaren gör om varje pixel till 4*4 punkter så blir det ju 4 gånger fler punkter än pixlar i varje riktning. Alltså blir det 1200 DPI (300*4).

Fast det är nog ovanligt med en positioneringsnoggrannhet på mer än 300/360 DPI, de bästa modellerna kanske kommer upp i det dubbla. Bläckets utbredning i pappret är sedan den praktiska begränsningen (varierar med papperskvaliteten), men för färgbilder räcker 300 DPI till det mesta.
 
Nästan rätt. Som jag fattar det: en pixel i bilden delas av skrivaren upp i flera punkter (dots), t.ex. 3*3, 4*4 eller liknande. Om en bild skrivs ut med 300 PPI och skrivaren gör om varje pixel till 4*4 punkter så blir det ju 4 gånger fler punkter än pixlar i varje riktning. Alltså blir det 1200 DPI (300*4).

Jag tror vi menar samma sak då 1200 x 8 dots blir 9600 DPI.
Sen vad man ska med 9600 DPI till kan man ju undra. Är det månne skrivarnas "DPI-race"?
 
Fast det är nog ovanligt med en positioneringsnoggrannhet på mer än 300/360 DPI, de bästa modellerna kanske kommer upp i det dubbla. Bläckets utbredning i pappret är sedan den praktiska begränsningen (varierar med papperskvaliteten), men för färgbilder räcker 300 DPI till det mesta.

En undran Sara...

För att skriva ut en bild i upplösningen 300 ppi på papper behöver man då inte en skrivare som enligt specarna ståtar med 1200 DPI om man tänker sej att den behöver 4 dots för att återge en pixels rätta färg?
 
En undran Sara...

För att skriva ut en bild i upplösningen 300 ppi på papper behöver man då inte en skrivare som enligt specarna ståtar med 1200 DPI om man tänker sej att den behöver 4 dots för att återge en pixels rätta färg?

Inte nödvändigtvis, det beror på vilken teknik skrivaren använder sig av. Dagens bläckstråleskrivare kan sätta ut flera droppar i samma position, även mängden bläck per droppe kan variera, och då behöver du inte rastrera bilden på samma sätt som tidigare.

Men sedan är skrivartillverkarna i allmänhet glada i att visa höga siffror så de skriver gärna ut hur många bläckpunkter de kan skriva ut, utan hänsyn tagen till om punkterna överlappar. Så det är nog svårt att hitta en skrivare som inte skryter med väldigt höga dpi-värden, vare sig de behövs eller inte.

(Jag har skrivit lite om det i en artikel här: http://daniel.nordling.nu/bildredigeringsskolan/lektion10b.html)
 
ANNONS