Hej!
Jag fotar ganska mycket kustlandskap och behöver ett stativ runt 300kr. Någon som har några tips?
/Adam
Nej, tyvärr behöver du inte alls något 300-kronorsstativ - du har ingen som helst nytta av ett sådant (i varje inte ifall du fotar med en systemkamera). Ett sådant här stativ är skakigare än ifall du håller kameran i handen och slår på antiskaksystemet (AS, SSS, SSI, IS, VR, VC etc.) istället. Skräpstativ är pengar rätt ner i sjön.
Ifall du har en liten lätt kompaktkamera, så möjligen, möjligen, möjligen, men då förutssätter det att du skjuter in alla stativets ben och givetvis inte hissar upp mittenpelaren (om någon sådan finns).
Det förefaller som att många av oss blivande fotoentusiaster går igenom precis samma utvecklingstabbar när det gäller stativ. Innan man har haft möjlighet att någon gång använda ett BRA stativ, vet man helt enkelt inte vad det är man saknar och behöver.
Också jag började en gång i tiden med att köpa ett stativ som kostade ett par hundralappar (i dagens penningvärde). Visade sig förstås snabbt otjänligt. Det var bara att investera i ett bättre - dvs ca 600 kr. Visst var det bättre, men fortfarande inte tjänligt. OK - ytterligare ett för 900 kr då, nu jädr...! Men icke sa Nicke, ännu en besvikelse. Sedan blev det en av Manfrottos 190-modeller. OK, det var det första som var användbart (och de billigare, värdelösa stativena jag köpt innan kostade tillsammans mer än detta).
Guess what? 190-stativer var lite väl lågt för mig. Men framförallt, med ett bra 135 mm-objektiv och Kodachromefilm, så blev jag snabbt varse även detta stativs brister. Suck!
Det var bara att bita i det sura äpplet, och hosta upp ännu mera stålar. Nu blev det ett av Manfrottos 055-stativ (har tillverkats under lång tid i femtio-elva olika versioner, och med varierande priser).
Detta var klart längre än 190-stativet, så det var betydligt bättre att jobba med. Och torsionsstabiliteten var fem gånger så stor, så nu gick det plötsligt bra att använda teleobjektiven. Dess nackdel var vikten - 055:an var betydligt tyngre än 190:an, vilket förstås tydligt minskade benägenheten att släpa med mig stativet ut, och reducerade märkbart antalet stativbilder jag åstadkom (efter att jag skaffat 055-stativet tror jag inte att jag använde 190:an en enda gång sedan).
Hursomhelst, detta var det billigaste stativ jag fann som var användbart av en genomsnittlig fotoentusiast. Manfrotto 055 (samt 190) är också världens mest sålda stativ till fotoentusiaster. Man lär utan nämnvärda protester kunna utnämna 055-stativen till Bästa köp. Och det gamla ordstävet - "Att köpa billigt är att köpa dyrt." gäller ännu mer idag än förr. Att köpa tillräckligt kvalitet direkt är det som blir allra billigast. Genom att jag liksom "alla andra" började med att försöka komma undan så billigt som möjligt och sedan stegvis känna mig för uppåt, fick jag betala mer än dubbelt så mycket som ifall jag hade köpt ett 055-stativ allra först.
När jag en gång i tiden började med att köpa stativ så övervägde jag aldrig någon motsvarighet till ett 055-stativ (Manfrotto fanns inte så långt tillbaka i tiden). Och kolfiberstativ fanns överhuvudtaget inte på kartan.
Men!
055 är ändock absolut inte fotoentusiastens BÄSTA stativ! Den chocken utsätts man för när man första gången stiftar bekantskap t.ex. med ett av Gitzos moderna kolfiberstativ (Gitzo - överprissatt prestigemärke, men gör för det mesta stativ som man blir nöjd med under resten av livet - så därför blir det faktiskt inte så dyrt). Kort sagt - jämfört med Manfrottos aluminium 055 stativ så är motsvarande Gitzo-stativ mycket stadigare, mycket lättare, mycket dyrare(!), och dämpar vibationer (från vind, stötar, spegelsmällar och slutarrasslande) kolossalt mycket snabbare. Samt är UNDERBARA att jobba med i kyla - då är allt i metall hemskt (och tacka vet jag f.ö. även mina "plastsystemkameror")...
Mina semipro- och prokameror (som Canon EOS-1D eller Konica Dynax 7) är väldigt mycket mer handikappande under sådana förhållanden än min Sony A550 - den bromsar mig inte ständigt genom kraftig nedkylning, utan jag kan normalt klara av att ta så många bilder som jag har tänkt mig.
Har jag själv skaffat något Gitzo-stativ vid det här laget då? Mja, jag körde ganska länge med 055-stativet. Sedan fick jag möjlighet att prova ett Velbon Sherpa Pro CF-630 kolfilberstativ. Det var av ungefär samma storlek som 055:an, MEN! CF-630:an har åtminstone fem gånger bättre torsionsstabilitet än 0:55, trots att CF-630 är MYCKET lättare! Och har i övrigt samma egenskaper som Gitzos kolfiberstativ - blixtsnabb dämpning av vibrationer (medan 055:an ringer en bra stund efteråt), fryser inte fast i kyla etc. Och det kostade bara 3.500 kr (motsvarande Gitzo-stativ kostar 8.000-9.000 kr). Velbons Pro Sherpa stativ brukar kallas för "Poor mans's Gitzo". Men det är absolut ingenting dåligt med Velbons Sherpa Pro - dessa håller en livstid (vilket enligt min mening ALLA stativ i och för sig borde göra...).
Mitt råd till dig är att du börjar med en bönpåse. Inte alls lika flexibelt som ett stativ, men kostar nästan ingenting. Fyll den med gula ärter eller något, så har du en bra kudde att bädda ner kamera och objektiv i. Kasta sedan inte bort några pengar på stativ innan du kan köpa åtminstone ett 055-stativ. När du sedan får råd kan du köpa ett CF-630, och dumpa 055:an ...
.