Venus och Månen med 425mm (850mm ekv. 24x36mm)

[Knight Palm]

◊
Månen nästan full samt Venus = aftonstjärnan

Såg just att månen lyste så vackert och speglade sig i sjön. Tog ut kameran och stativet. Såg även att Venus så vackert lyste starkt under månen.

Ställde in AF-känsligheten till fin, exponeringmätningen på spot, spegeluppfällningn på 7 sek, samt bildstabiliseringen aktiverad. Det blåste rejält, så stativet skakade förmodligen en hel del, men jag blev ändå helt nöjd med resultatet. Alla bilder blev skarpa, så jag kan konstatera att några problem med autofokusen har jag inte.

Speciellt imponerad blev jag över att kunna låsa autofokusen på den lilla ljusfläcken som rymdvinkeln för planeten Venus upptar, hängandes strax under månen. Visserligen krävdes det att jag bytte känslighetsinställningen för Autofokus från normal till fin.

Exponering och vitbalans på månen lämnade inte heller något ytterligare att önska - spotmätningen fungerade alldeles utmärkt.

Ref:

• Augustimåne med 840mm/F6.3 samt 1400mm/F11 - fotosidan

•Månen snart full:
E-3, 300mm ƒ/2.8, EC-14
ISO200, 1/500s, ƒ/4.0, 425mm (motsv. brännvidden 850mm i 24x36mm)

•Venus (notera de symmetriska speglingarna "ghosting"):
E-3, 300mm ƒ/2.8, EC-14
ISO200, 1.6s, ƒ/4.0, 425mm (motsv. brännvidden 850mm i 24x36mm)

 

[Knight Palm]

Samma bild men med brusfiltret avslaget

Resultatet blir en litet skarpare bild.

 

[henq]

Skarpt och fint!

Hur blir det om du underexponerar Venus mer?

 

[Rommel]

Lyser inte Venus blått och Mars rött?

Har för mig det iaf när jag gick atrsonomikurs.

/Stefan

 

[Knight Palm]

pinsamt om Venus

Jag var nog lite trött i går kväll.

Om man ser en fullmåne, så måste man ju i princip ha solen i ryggen och titta utåt i vår sols planetsystem.
Då kan det ju inte vara Venus man ser, eftersom den från vår horisont räknat ligger närmare Solen.

Eftersom man då blickar utåt i solsystemet, så är det troligare att det är Mars, Jupiter eller Saturnus man ser.

Jag hoppas det är klart väder ikväll, så att jag kan ta med kikaren ut och kolla upp min astronomi, samt prova att exponera den okända planeten lite bättre.

 

[Pixelmania]

...samt prova att exponera den okända planeten lite bättre.

Kanske vore intressant om du kunde testa att fota "venus" med kamera placerad både horisontellt och vertikalt.

Orsaken är funderingen om de små ljusfenomen till höger och vänster om "venus",...undrar om ljusfenomen kvarstår beroende på om kameran är horisontell eller vertikal......bara en fundering...

 

[fiolmattias]

Jag var nog lite trött i går kväll.

Om man ser en fullmåne, så måste man ju i princip ha solen i ryggen och titta utåt i vår sols planetsystem.
Då kan det ju inte vara Venus man ser, eftersom den från vår horisont räknat ligger närmare Solen.

Eftersom man då blickar utåt i solsystemet, så är det troligare att det är Mars, Jupiter eller Saturnus man ser.

Jag hoppas det är klart väder ikväll, så att jag kan ta med kikaren ut och kolla upp min astronomi, samt prova att exponera den okända planeten lite bättre.

Med en vanlig handkikare är det lätt att se skillnad på de tre planeterna. Jupiter visar upp några av sina månar, saturnus blir något avlång och mars är tydlig röd. Om du fotade ganska rakt söderut vid 20-22 tiden var det jupiter. Om du underexponerar, eller snarare exponerar rätt så blir den gul-brunaktig vid f8 1/10 sek iso 100. Vid raw kan du lätt få fram månarna ur mörkret vid pp.

 

[Knight Palm]

Kanske vore intressant om du kunde testa att fota "venus" med kamera placerad både horisontellt och vertikalt.

Orsaken är funderingen om de små ljusfenomen till höger och vänster om "venus",...undrar om ljusfenomen kvarstår beroende på om kameran är horisontell eller vertikal......bara en fundering...

Listigt, det skulle kunna svara på om det var Jupiters månar, eller spökbilder pga reflektioner i sensor, telekonverter, objektiv och filter.

Saknar de belysta knapparna som finns på E-620, för i kvällsmörkret är det svårt att hitta rätt bland alla knappar, som t.ex. att hitta skärmförstoringen i läget Live View. Behöver träna lite, innan jag går ut i mörkret nästa gång... (Har haft trubbel med att hitta denna funktion i mörker tidigare också, så den är inte direkt intiutivt implementerad).

 

[Knight Palm]

Tack för astronomitips

Med en vanlig handkikare är det lätt att se skillnad på de tre planeterna. Jupiter visar upp några av sina månar, saturnus blir något avlång och mars är tydlig röd. Om du fotade ganska rakt söderut vid 20-22 tiden var det jupiter. Om du underexponerar, eller snarare exponerar rätt så blir den gul-brunaktig vid f8 1/10 sek iso 100. Vid raw kan du lätt få fram månarna ur mörkret vid pp.

Tyvärr blev det mulet igår ikväll, så att jag inte kunde reda ut om det var en planet jag såg hängandes rakt under fullmånen. Eller om det var Fugelsang på rymdstationen ISS? Fast ISS rör sig ju snabbt över himlavalvet, så det var nog en planet i alla fall jag såg.

Hittade efter litet letande så småningom även denna stjärnkarta på nätet, som stöder fiolmattias svar om att det var Jupiter jag såg:
http://www.popast.nu/stjarnkarta

 

[holmbo]

Det är jupiter som "hänger" under månen. Det är inte månarna du ser på bilden. Dom är mycket mindre an Jupiter.

Ladda ner det här programmet som skapar en "levande" stjärnkarta med alla planeter. http://www.stargazing.net/astropc/index.html . Basic package på downloadsidan är det du ska ladda ner.

Mata in koordinaterna där du bor och lämplig tid (eller låt programmat använda aktuell tid) så får du en aktuell stjärnkarta med planetar och allt.

//Lars

 

[Knight Palm]

Bild på Jupiter och en av dess månar

Vid raw kan du lätt få fram månarna ur mörkret vid pp.

Så småningom blev det tillräckligt klart, så att både månen och Jupiter framträdde ur molnen.
En större bild på månen (100% = 800x800 pixels) som just tittat fram ur molnen visas här:

Lärde mig i förväg handgreppen för att använda Live View Magnification och kunde då på skärmen se en av Jupiters månar. Naturligtvis är 425mm [motsvarar 850mm i 24x36mm] på tok för kort för astrofoto av planeterna, men som första försök får det duga.

 

[Knight Palm]

Sky Charts - Cartes du Ciel

Det är jupiter som "hänger" under månen. Det är inte månarna du ser på bilden. Dom är mycket mindre an Jupiter.

Ladda ner det här programmet som skapar en "levande" stjärnkarta med alla planeter. http://www.stargazing.net/astropc/index.html . Basic package på downloadsidan är det du ska ladda ner.

Mata in koordinaterna där du bor och lämplig tid (eller låt programmat använda aktuell tid) så får du en aktuell stjärnkarta med planetar och allt.

//Lars

Stort tack för rekommendationen av det här utmärkta programmet, med vilket man lätt kan identifiera de intressanta objekten på stjärnkartan. Matade in aktuell position och tid för observationen och kan då se att jupiter och månen är nära varandra, som tidigare bekräftats.

 

[holmbo]

Hej!
Ja visst är det ett utmärkt program. Månen blev riktigt bra. Kul att du fick med en av Jupiters månar på bilden också. Med lite tur borde du kunna få med dom fyra största. Om du exponerar lite snålare så borde du se ränderna på jupiter också med den förstoring du har.

//Lars

 

[Knight Palm]

Har inte tillräckligt med upplösning (200% utsnitt) för Jupiters ränder, men med lite fantasi kanske man kan ana dessa i denna tidigare bild som är snålare exponerad.

P.S.
Nu när jag har tillgång till detta förträffliga simuleringsprogram med stjärn- planet- och månkarta, så kommer jag att speja oftare uppåt och kanske hoppas få lite bättre koll på vart våra mest synliga planeter håller hus.

Ref:
• http://sv.wikipedia.org/wiki/Jupiter

 

[Martin F]

Funkar programmet med Vista 64-bit? Det står på hemsidan Windows 95/98/NT/2000/XP. Vista nämns inte.

 

[holmbo]

Hej

Uppdateringen 2.76c stöder Vista enligt uppgift. 64 bitars står ingenting om, men det är ju gratis att ladda ner och prova.

//Lars

 

[Gert M]

Det här ämnet gjorde mig riktigt nyfiken på att testa själv. Jupiter sett genom ett OM-Zuiko 300mm, sammansatt av två olika exponeringar i RAW-format.

 

[Knight Palm]

Vilken fin bild på Jupiter och dess månar du har tagit!

Man kan även ana planetens färgskiftande ränder. Har du fått med alla de 4 Galileiska månarna? Ser så ut i alla fall eftersom de ligger hyfsat i samma ekvatorialplan.

Om man antar bildförstoringen 1x vid 22mm brännvidd på en 4/3 kamera, så med ett 300mm objektiv så motsvarar det 14x. Med telekonvertern på så motsvarar det 18x.

Jag har provat med en 10x handhållen kikare, men det var en skakig upplevelse. Resultatet genom kameraobjektivet var bättre, men då hade jag ju stativ också.

Om man tar en stjärnkikare, hur många gångers förstoring behöver man då ta till, för att se Jupiter och dess månar?

Galileo använde ett 20x teleskop.
Från en sökning på Internet hittade jag detta:
Galileo first discovered the four largest moons of Jupiter, Io, Europa, Ganymede, and Callisto in 1610, using a 20-power telescope; these moons are known as the Galilean moons.

 

[Gert M]

För den som har en Iphone finns för övrigt ett trevligt litet gratisprogram, kort och gott kallat Planets, som visar var man kan hitta de planeter som för tillfället är synliga på natthimlen.

 

[Knight Palm]

Jupiter encore

◊
Inspirerad av era många fina Jupiterbilder med synliga månar, så när det blev strömavbrott ikväll, så greppade jag kameran och stativet och fotade denna bild med de 4 Galileiska månarna synliga:

Ref:

• Galileiska månar wiki
• Jupiter - rymdportalen