Som Plus-medlem får du: Tillgång till våra Plus-artiklar | Egen blogg och Portfolio | Fri uppladdning av dina bilder | Rabatt på kameraförsäkring och fotoresor | 20% rabatt på Leofoto-stativ och tillbehör | Köp till Sveriges mest lästa fototidning Fotosidan Magasin till extra bra pris.

Plusmedlemskap kostar 349 kr per år

Annons

Varför har du valt Nikon?

Produkter
(logga in för att koppla)
Om Canon 20D hade varit lite billigare hade jag köpt den istället för Nikon D70...
D70 var för tillfället det enda alternativet i form av pris och kvalitet. Canon 300D var aldrig något alternativ då den både känns och ser ut som en leksakskamera.

Jag har tidigare, för många år sedan, endast haft Nikon, bla F3, FE2 och F801 men då jag sålde allt och lade fotograferingen på hyllan så var jag inte bunden till något märke pga gluggar mm nu när jag skulle återuppta fotograferingen i digital form.
 
Läser foto som tillvalsämne. Har en professionell yrkesfotograf som lärare. (Han kör Hasselblad, så det är inte honom jag influerats av).

Efter att ha kört en gammal Minolta SRT 101 som jag fått överta gratis ville jag gå över och köra digitalt.

Valet var inte direkt svårt. Jag ville ha en lärokamera & samtidigt få klämma på ett riktigt yrkesredskap till en inte hutlös summa.

canon har inga äldre digitala proffshus till ngt vettigt pris.
Jag valde Niokon p.g.a.

* God bakåtkompabilitet
* Stryktåliga kamerahus som tål att användas eller tappas i backen. (jag vårdar dock min kamera ömt, men en olycka kan ju inträffa)

* Bra ergonomi och handhavande.
* Generellt sett mycket hög kvalitet.


Kameran blev en Nikon D1 (Presskörd men i mycket gott skick om jag bortser från skavd färg här och där. Slutaren hade redan bytts ut).
D70 var aldrig intressant p.g.a.total avsaknad av grepp med avtryckare. Jag är inte heller i behov av 6mp.

D1 är som sagt för mig bara en introduktion in i Nikon-världen. Om 1år ska jag satsa på en D100 med grepp.

Jag ångrar inte att jag ratade Canon;)
 
Senast ändrad:
tritub skrev:
När jag vart inne på en digtal systemkamera var både Nikon d70 och Canon 300d populära och i samma prisklass. Canonkamerorna verkade så plastiga. Och nu är jag väldigt nöjd med d70:n! Så de så!

mm, det var ett allvarligt misstag av Canon att göra deras introduktionskamera så grymt plastig.
Vi lär ju knappast vara ensamma om att avskräckts p.g.a. det. Själv äcklades jag när jag höll i kameran (första och sista gången, ville inte se fanskapet igen;)

Jag var redan då van vid riktiga grejer helt i metall (en Minolta SRT 101, köpte ju sen en D1a efter att ha valt bort Canon).
 
Hmm.. köpte min FM 1980-81, på ett ställe som låg på Drottninggatan, (korsningen Olof Palmes gata), och de hade bra (bäst?) priser. Kommer inte ihåg vilka kameror jag kollade på, (min fd. sambo köpte en Pentax MX samtidigt, i samma butik). Inget alternativ.

Jag hade en CanonFX innan men jag tror aldrig Canon var ett alternativ. Olympus hade väl en OM1 har jag för mig, men den var nog inte heller den ett alternativ.

Jag fastnade främst för sökaren, lite mer centrumvägd än andra märken, att man såg var mätningen låg i sökaren (inom den lite större ringen), enkelheten med de tre lysdioderna, och så var märket Nikon ett begrepp som borgade för kvalitet.

Optiken var väl inte helt kass, men för det mesta väldigt dyr. Valde mellan 50mm f1.8 och den lite dyrare f1.4. Det blev f1.8 på vid köpet.

1.500:- kostade kitet då, och den fungerar än.
 
Jag köpte en FM2 1990 och kort därefter en till. Tidigare hade jag haft Pentax och Ricoh. FM2´an var precis en sån kamera jag var ute efter då. Mekanisk, robust och relativt lätt. 95 köpte jag en EOS 5 mycket för att jag då kunde låna objektiv och tillbehör av min far och sålde kort därefter FM2´orna vilket jag i dag ångrar. Nu använder jag Canon men skulle gärna ha Nikon men jag är egentligen inte så brydd i märket.
 
Jag får nog erkänna att Nikons reklammakare haft ett visst inflytande på mig med sin "märkesmagi". Det fick fotograferandet att kännas mer "på riktigt", när man var yngre och dummare. Manuell Nikon var det häftigaste tyckte jag. Sen har det visat sig vara ett bra val som jag trivs med. Bakåtkompatibilitet...nja, den är väl ändå överskattad. Där är Pentax betydligt bättre, och Canon åtminstone hederligare.
 
För min del var det pga min mammas jobbarkompis pysslar mycket med optik inom sitt yrke så jag har stora möjligheter att få testa objektiven innan jag köper. Sen var Nikonkameran större än Canons motsvarighet, jag behöver lite större kamera pga stora labbar :)
 
För min del beror det nog mycket på vad den butik jag gick in i hade på hyllorna när jag kom in... jag började (som vanligt) med att säga att jag bara hade för avsikt att titta, klämma och känna, om de inte hade något väldigt bra att erbjuda. Mina krav var ganska enkla: inte alltför dyr i inköp, gediget byggd och under inga omständigheter beroende av några specialbatterier. Autofokus bryr jag mig inte om, jag har ändå aldrig riktigt kommit överens med den på de kameror jag använt tidigare, och flera gånger har den själpt betydligt mer än den hjälpt. Då klarar jag mig utan och vet att jag inte har någon hjälp med fokuseringen. (Det tog några rullar innan jag verkligen fick kläm på det, men sen dess har det gått som tåget.)

Efter att ha tittat på ett par modeller från både Canon och Nikon blev det en Nikon FM som bytte ägare. (Tyvärr visade det sig ganska långt senare att slutaren inte hann med på riktigt korta tider, men den har nu fått vara inne på GARANTIreparation för det och verkar OK.) Ett 35-70/3.3-4.5 AF AiS skaffade jag också på samma gång, som sedermera har blivit utbytt till fast optik. Det hade blivit ett 50/1.8 där och då om det inte varit så dyrt, det skulle kostat nästan tre gånger så mycket som kameran! Så mycket pengar kände jag att jag inte ville lägga ut, och femhundrakronorsgluggen fungerade bra även om den inte är så fasligt ljusstark.

Så, hade butiken ifråga haft en Canon inne som motsvarade mina krav och kändes bra, är det fullt möjligt att det hade blivit det istället. Men jag har inte ångrat mitt köp av Nikon, och har nu dessutom skaffat en FM2N som komplement (i praktiken ersättare). Trevlig som sjutton att jobba med...
 
Min morbror använde en Nikon, så min första kamera vart en 5700, som blev en d70 senare, jag är ganska märkestrogen av mig. Sen tycker jag Nikon är mer renodlat optik företag, mikroskop osv. Canon gör ju skrivare, kopieringsapparater, miniränkare, televxl... =(
Och visste ni att Nikon är ett företag inom Mitsubishi gruppen!!?? tror ni mig inte, kolla
http://www.mitsubishi.com/php/users/category_search.php?lang=1

undrar om det verkligen stämmer ??
jag har en Mitsubishi d70 =P
 
goldmund skrev:

Och visste ni att Nikon är ett företag inom Mitsubishi gruppen!!?? tror ni mig inte, kolla
http://www.mitsubishi.com/php/users/category_search.php?lang=1

undrar om det verkligen stämmer ??
jag har en Mitsubishi d70 =P

Väl inget jag har en D100 och en Mitsubishi Lancer :)

Jo Mitsubishi är mer än bara biltillverkare, förutom Nikon så finns det verksamhet i bankvärlden och stålindustrin med (för att nämna de största delarna i företaget). Vet ni också att de tre röda diamanterna som formar deras logga är en mon, det vill säga ett framiljevapen från tiden i forna feodala Japan. Samurajerna styr fortfarande Japan, dock inte genom vapenmakt...
 
Min första kamera var en Yashica FR1, jag tror jag hade den i 2 år. Den krånglade ibland och hade några jättestora brister i handhavandet, så jag tröttnade.
Efter många funderingar om batterioberoendet, tålighet, pålitlighet och framför allt enkelhet i användandet (Canon missade här) köpte jag en Nikon FM med 55/2,8 Micro-Nikkor (1982), faktiskt sista kameran jag köpte ny. kort efter blev det en 135/3,5 en 24/2,8 och en Nikon F2 med motor.
Den där kameran hängde med sedan dess och jag tror att min gammal F2 är en av världens fulaste kameror idag, men den fungerar ändå, trots alla bucklor och slagmärken. Extra förtjust blev jag, när kameran föll från 2m höjd på sten. Spegeln för bländartalet lossnade och sokarfrigöringsarmen bröt av. Jag ringde till servicen och efter några funderingar med servicekillen konstaterade han att det var troligtvis ingen stor skade. Nästa dag fick jag ett brev med reservdelar och monteringsanvisning helt gratis.
Sedan 10 år sammlar jag också kameror, jag har åtskilliga 70 och 80-tals hemma och försöker använda dom regelbundet.
Ibland är det en kamera som går sönder och då är det faktiskt aldrig en Nikon.
Sist dog min Contax RTS, innan var det en Minolta X700.
När sådant händer och Ni ringer servicen, vad händer då? Jo, servicekillen säger att han kan inte säger nåt, att han måste ser kameran och det kostar.
Jag brukar reparerar mina grejor själv, och då ringar jag vanligtvis till Nikon i Hamburg/ Tyskland om jag har tekniska frågor. Jag har inte hittat nåt annat ställe var man kan fråga kamerateknikern, diskutera felet och får ärliga svar.
Enbart detta har gjort Nikon till ett bra val.
 
ANNONS
Götaplatsens foto – en riktig fotobutik.