Varför fota analogt?

[Canalog]

I en kommentar till en av mina analoga bilder här på Fs, fick jag en "stor fråga"...vederbörande, en bekant ofta tacksamt och inspirerande har berömt mina bilder, skrev nyligen just detta:

"Intressant detta med att fota på film och sedan få till den vidare i datorn för bearbetning. Vad är det du vinner på detta? Jag bara undrar eftersom det verkar lite krångligt." skrev hen.

Det är ju svårt att svara kort på tycker jag, mer än att "det är utvecklande, lärorikt och inte minst väldigt roligt!!"...
Hjälp mig - kom med flera argument, ni likasinnade analognördar!!
/B

 

[fotobollfoto]

Foto som hobby är delvis en materialsport. Det är kul att testa teknikerna som finns. Att lära sig behärska utmaningarna.

Om det bara var bilden man ville åt kunde man nog hitta en färdig på nätet.

 

[Canalog]

Bra svarat! Det tar jag till mig för vidare befordran t fotokollegan…

 

[Ventures]

Jag undrar också ibland varför man håller på.

För vissa är målet det viktiga medan det för andra är resan.
Ibland vill man hinna fram snabbt och ibland ta en omväg. Så är det nog för mig.

 

[Johan Carlström]

Jag fotar mest på film eftersom av estetiska skäl. just oskärpa blir väldigt vacker med korn i. Det behöver inte vara ett så grovt korn, men det gör dessa partier mer levande tycker jag. Det är nog många som tänker så, eftersom man ofta lägger till brus i digitala bilder. Jag har också sett att man på fotografiska printar digitala bilder på duk, antagligen av detta skäl. just oskarpa partier blir väldigt platta om dom saknar någon textur, och jag fotar ofta på stora bländare, så film remderar mycket snyggare. Men det förutsätter bra ljus såklart…

 

[PMD]

Gamla helmekaniska kameror fascinerar. Det är en njutning att använda en fin gammal kamera från förra halvan av förra seklet. Finmekanik med hög precision är ganska ovanlig numera.

För det mesta använder jag dock en mobiltelefon när jag fotograferar. Det är bekvämare och ger bättre kvalitet på bilderna.

 

[Sten-Åke Sändh]

I en kommentar till en av mina analoga bilder här på Fs, fick jag en "stor fråga"...vederbörande, en bekant ofta tacksamt och inspirerande har berömt mina bilder, skrev nyligen just detta:

"Intressant detta med att fota på film och sedan få till den vidare i datorn för bearbetning. Vad är det du vinner på detta? Jag bara undrar eftersom det verkar lite krångligt." skrev hen.

Det är ju svårt att svara kort på tycker jag, mer än att "det är utvecklande, lärorikt och inte minst väldigt roligt!!"...
Hjälp mig - kom med flera argument, ni likasinnade analognördar!!
/B

Det är ju faktiskt också så att en del gamla bilder som kan ha stora värden för en själv främst, inte alla gånger är i bra skick efter många år i källare, på vindar eller bara i något halvt bortglömt förråd.

Nu med de fantastiska efterbehandlingsverktyg som finns idag, kan många av dessa bilder som man kanske tidigare tyckt varit bortom all räddning, faktiskt räddas märkligt nog.

Det kräver ofta mycket jobb och den tekniska kvaliteten är ofta långt under den vi är vana vid med digitala bilder men det hindrar ju inte att de kan ha andra estetiska kvaliteter än de ofta intill teknisk perfektion skapade digitalt födda bilderna.

Jag vill verkligen inte ha tillbaka den gamla jobbiga filmtiden och den som vill kan idag få vilken filmlook som helst även i digitalt födda bilder. Det finns säkert de som är mer puristiskt lagda som verkligen tycker "the real thing" där man utgår från det analoga har ett större värde i sig än om man utgår från digitalt födda bilder men det gör faktiskt inte jag om bilderna inte har ett historiskt värde ovan på det där autenciteten har betydelse också. Annars tycker jag nog att en bild är en bild oavsett hur den nu än kommit till.

 

[jerrysoderberg]

Det finns olika orsaker till att fotografera med film En är samma som veteranbil-, veteranbåts- och ångtågs-entusiaster känner. Att få gammal teknik att fungera och använda den. En annan är att framställa ett original på film. Det får du inte med det digitala. Analogt foto är en egen hobby, utövad av många. Ett alternativ till digitalfoto.

För mig är foto ett hantverk och det handlar inte om att göra det så enkelt som möjligt. Jag vill ha en hobby som utmanar och då är foto på film en trevlig hobby.

Vill man ha det så enkelt som möjligt är det inte en kamera som är förstahandsvalet. Det är telefonen. Den kan också härma en analog bild som en digitalkamera. Folk använder inte digitalkameran som för tio år sedan. De använder telefon. Digitalfotot har hamnat där analogfotot är. En hobby för en mindre grupp.

Man kan vända på frågan varför ska man härma en analog bild med en digitalkamera då det fortfarande finns analog teknik? Analogt foto är originalet, ett alternativt sätt som digitalkameran försöker härma.

Digitalkameran/telefonen gör bilder på ett snabbt sätt och kan skickas direkt som inte analogkameran kan. Det är digitalbildens fördel.

En analog film kan kopieras på papper utan dator. Den kan också visas på skärm efter scanning.

 

[Sten-Åke Sändh]

Det finns olika orsaker till att fotografera med film En är samma som veteranbil-, veteranbåts- och ångtågs-entusiaster känner. Att få gammal teknik att fungera och använda den. En annan är att framställa ett original på film. Det får du inte med det digitala. Analogt foto är en egen hobby, utövad av många. Ett alternativ till digitalfoto.

För mig är foto ett hantverk och det handlar inte om att göra det så enkelt som möjligt. Jag vill ha en hobby som utmanar och då är foto på film en trevlig hobby.

Vill man ha det så enkelt som möjligt är det inte en kamera som är förstahandsvalet. Det är telefonen. Den kan också härma en analog bild som en digitalkamera. Folk använder inte digitalkameran som för tio år sedan. De använder telefon. Digitalfotot har hamnat där analogfotot är. En hobby för en mindre grupp.

Man kan vända på frågan varför ska man härma en analog bild med en digitalkamera då det fortfarande finns analog teknik? Analogt foto är originalet, ett alternativt sätt som digitalkameran försöker härma.

Digitalkameran/telefonen gör bilder på ett snabbt sätt och kan skickas direkt som inte analogkameran kan. Det är digitalbildens fördel.

En analog film kan kopieras på papper utan dator. Den kan också visas på skärm efter scanning.

Väldigt slående jämförelse Jerry att nu både det analoga och fotot med digitala systemkameror blivit en hobby för en minoritet.

Man härmar nog ofta det analoga uttrycket om man gör det för uttryckets skull och kanske inte är intresserad av processen i sig idag men idag flyter ju dessa båda epoker rent tekniska ihop när man digitalisrrar analoga bilder och efterbehandlar reprofotad RAW på NÄSTAN samma sätt som digitalt födda RAW-bilder.

Sedan finns både de som älskar den analoga processen just för dess analoga magi när bilderna växer fram där i baljorna. Det finns dessutom absolut fotografer som föredrar analogt inom exv. arkitekturfoto än idag - även om de flesta dött av men säkert finns en begränsad tillväxt bland yngre som går i samma fotspår idag.

 

[Rind]

Man kan också fråga varför måla/teckna på du när det är enklare att fota med mobilen

 

[fotobollfoto]

… eller fråga varför man ska fotvandra i Sarek när man kan ta bilen till Grand Hotell.

 

[Tomasz]

… eller fråga varför man ska fotvandra i Sarek när man kan ta bilen till Grand Hotell.

Man kan ta bilen, men tusan vet om det inte är bättre att fotvandra till Grand. En lördageftermiddag (vid andra advent vill jag minnas) tog det mig nästan enochenhalv timme att köra bil från Kungsholmen till Grand.
Det var första gången på mer än ett år som jag körde bil i city, det gav inte mersmak... Nä, fota analogt är roligare!

 

[Sten-Åke Sändh]

Visst kan vi raljera lite om det digitala men faktum var att alternativet till digital repro med systemkamera av mina gamla dian plus efterbehandling i RAW-konverterare var inte att visa dem med projektor på väggen utan att helt enkelt köra skiten till tippen, för så uselt var det om man inte tog ur bilderna ur ramarna och gjorde vad som behövdes för att rädda dem. Det är dessutom mycket roligare än det var att en gång ta bilderna, eftersom resultatet ofta blir bättre än det någonsin var analogt (jag talar nu för min egen del och ingen annans). Det är faktiskt en mer kreativ process nu än det var att ta diabilder då. Man kunde ju inte ens framkalka själv utan skickade in och fick tillbaka efter någon vecka, ibland ramade t.o.m.

Framförallt så var det verkligen inget kul att vara hänvisad till IS/ASA 50, 64 eller 100 som man var med dia då i allmänhet beroende på film. Däremot så var det säkert karaktärsdanande på ett sätt digitalt aldrig riktigt har varit eller någonsin kan bli. På den tiden bara måste man exponera dian rätt för annars stack färgerna. Idag kan det mesta räddas i efterhand om man inte helt åkt av banan. Idag skulle jag heller aldrig kunna motivera tiden det tar i anspråk och inte är det särskilt miljötillvänt heller. Det finns ju som sagt skäl till att de flesta lämnat det analoga för gott.



Här en reprofotad diabild från slutet på 70-talet från INGOL AB i Ulvsunda i vid Bromma, en liten svensk exportindustri som byggde grafiska maskiner såsom fals- och roterande häftmaskiner till tidningstryckerier över hela världen. INGOL vann vid denna tid t.o.m. en upphandling av häftmaskiner till New York Times i konkurrens med världens då största tryckpresstillverkare GOSS i USA. På INGOL arbetade då 10-12 personer och på GOSS säkert ett tusental. Fördelen med INGOLS häftmaskiner var att de hade väldigt få rörliga delar och kunde köras nästan hur fort som helst. Få kunde matcha det.

Den tekniska kvaliteten på detta bildmaterial är verkligt låg både när det gäller DR och detalj. De har ett uttryck moderna bilder inte har men för min del är den tekniska bildkvaliteten något jag känner att jag mest tvingas stå ut med snarare än att jag ser den som en tillgång. Jag kan inte med bästa vilja i världen säga, att jag är någon större fan av analoga processer idag.

En av de få fördelarna med 70-talet var väl att arbetstempot i industrin var ett helt annat och mycket mänskligare. INGOL konkurrerade med smarta kostnadseffektiva produkter istället för att springa fortare än alla andra.

 

[REPPER]

Jag har fortfarande kvar Canon FTb och Canon F1. Unika kameror som kan fota utan batteri. Tål enormt kylan som Mount Everest högsta delen. Jag vet inte om dagens digitala kameror klarar av det? Troligen batteri innanför jackan och sladden går till digital kamera? Min F1 kommer jag aldrig säljas, extremt kvalitet, som Hasselblad.

 

[LGNLGN]

Kanske har det med känslan av hantverk att göra. Har dock själv ingen längtan till analogt fotograferande längre.

Men kanske lite längtan till baljandet efteråt. Var för inte alltför länge sedan med i en fotoklubb där 1 av medlemmarna nog var med för bara en enda sak. Tillgången till mörkrummet. Fick varje gång se bilder framkallade på papper. Långa utläggningar och förklaringar om foto papperens olika kvaliter och egenskaper. Som vi fick förklarade för oss på mötet men som jag personligen inte kunde se och tyda riktigt. Han var den enda som höll på med just det. Tog mycket plats och det var rejält nördigt men på ett trevligt sätt.

Just kring den processen, efter att ha framkallat filmen, skulle det vara intressant att få återuppleva igen. Den svartvita hanteringen i mörkrummet kan jag sakna.

Men skriver inte ens ut och sätter i album längre. Tom var det länge sedan. Där nuddar jag då och då verkställigheten att skaffa och se till att kunna göra det. Inte de stora bilderna på canvas, de beställer jag på nätet, utan de där i 10 × 15. Med egen text bredvid. Tror det inte kommer att dröja så länge. Det är ju analogt det också

 

[hbengtsson]

Känslan av att man stannat upp, tänkt igenom och fryst verkligheten och gjort en bild är väsentligt större analogt. Det behöver inte vara så men känslan är där.

Sedan så är det ju något visst med renderingen. Det går att efterlikna rätt bra idag om man har bra färgprofiler och koll på kontrastarbete men det är det lilla extra som fortfarande bara finns på film. Analogt är lite "skitigt och halvperfekt" från början medans en digital bild är perfekt och konverteras till detta. Inte samma sak.

Själv har jag experimenterat med gammal billig optik från 60- och 70-talet som ger en annan feeling i digitala bilder. Inbillar mig även att riktigt gamla sensorer ger lite bättre bildfiler för detta ändamål. Dels är dom tekniskt sämre så redan där har man ett lite "skabbigt" material. Min teori är även att man vid övergången till digitalt försökte efterlikna film i större utsträckning än vad prio är idag när man utvecklar kameror (DR, hög upplösning, filmning, AF som känner igen en daggmask osv).

Minns att Konica Minolta hade sitt gamla filmteam som jobbade med sensorns färgfilter och profileringen till deras 5D/7D så att renderingen skulle bli så lik film som det bara gick. Vid lanseringen tänkte man nog inte så mycket på det men om man jämför bilderna med dagens kameror och deras kliniska rendering så är det väldigt uppenbart.

Men den analoga ursprungskänslan finns förstås inte där. Och det var väl huvudfrågan.

 

[Sten-Åke Sändh]

Jag har fortfarande kvar Canon FTb och Canon F1. Unika kameror som kan fota utan batteri. Tål enormt kylan som Mount Everest högsta delen. Jag vet inte om dagens digitala kameror klarar av det? Troligen batteri innanför jackan och sladden går till digital kamera? Min F1 kommer jag aldrig säljas, extremt kvalitet, som Hasselblad.

Ja det är ju obestridligen en fördel. Med den tanken i bakhuvudet så är det ju en jäkla tur att man måste gå för egen maskin uppför Everest och inte behöver åka elbil.

 

[Sten-Åke Sändh]

Kanske har det med känslan av hantverk att göra. Har dock själv ingen längtan till analogt fotograferande längre.

Men kanske lite längtan till baljandet efteråt. Var för inte alltför länge sedan med i en fotoklubb där 1 av medlemmarna nog var med för bara en enda sak. Tillgången till mörkrummet. Fick varje gång se bilder framkallade på papper. Långa utläggningar och förklaringar om foto papperens olika kvaliter och egenskaper. Som vi fick förklarade för oss på mötet men som jag personligen inte kunde se och tyda riktigt. Han var den enda som höll på med just det. Tog mycket plats och det var rejält nördigt men på ett trevligt sätt.

Just kring den processen, efter att ha framkallat filmen, skulle det vara intressant att få återuppleva igen. Den svartvita hanteringen i mörkrummet kan jag sakna.

Men skriver inte ens ut och sätter i album längre. Tom var det länge sedan. Där nuddar jag då och då verkställigheten att skaffa och se till att kunna göra det. Inte de stora bilderna på canvas, de beställer jag på nätet, utan de där i 10 × 15. Med egen text bredvid. Tror det inte kommer att dröja så länge. Det är ju analogt det också

Det är verkligen en speciell känsla att se en analog bild växa fram i ett mörkrum. Var med i en atelje på Swedenborgsgatan på Söder på 80- talet och där blev vi undervisade av en kunnig tjej som gick på fotoskola då. Byggde t.o.m. det ljusbord i furu som jag ännu har kvar. Det var också roligt att göra saker ihop som vi gjorde då. Har någon sett den urusla filmen "Miss och Mrs Sweden" med Per Oskarsson som hantverkare som besöker ett dåtida kollektiv? Ja att pissa ensam ansågs där och då som asocialt och borgerligt. Nåväl Oscarsson bad ödmjukt om att "få pissa borgerligt", vilket beviljades som ett undantag.

Jag har alltid skrivit ut själv digitalt i upp till A3+ och det är verkligen ett hantverk det med om man tar det på allvar. Den processen är väl det i det digitala som ligger närmast det analoga. Nästan lika mycket pappersberoende där. Det är efterarbetet och utskriftsprocessen som är det verkligt roliga och kreativa med foto idag tycker i alla fall jag. Vill man så finns inga gränser för vad man kan göra med sina bilder idag. - så gränserna för mig åtminstone var mycket mer påtagliga då än nu.

Själva fotograferandet har blivit mycket mer automatiserat nu genom all AI i kamerorna men nu känner jag även att jag verkligen mer fullt ut kan bry mig om att komponera då kameran är mycket mindre i vägen nu än under den analoga tiden.

 

[Patrik Makris]

I en kommentar till en av mina analoga bilder här på Fs, fick jag en "stor fråga"...vederbörande, en bekant ofta tacksamt och inspirerande har berömt mina bilder, skrev nyligen just detta:

"Intressant detta med att fota på film och sedan få till den vidare i datorn för bearbetning. Vad är det du vinner på detta? Jag bara undrar eftersom det verkar lite krångligt." skrev hen.

Det är ju svårt att svara kort på tycker jag, mer än att "det är utvecklande, lärorikt och inte minst väldigt roligt!!"...
Hjälp mig - kom med flera argument, ni likasinnade analognördar!!
/B

För mig handlar det om känslan med tungt gediget hantverk (Nikon F4 och F5). Stora fina sökare som är en fröjd att fota med.
Processen är mer att man tänker i steg. Man är mer noggrann i val av motiv, komposition, tillfälle och allt runtomkring.
Att framkalla och sedan sitta någon timme att skanna in och göra lite justeringar som ändå är mer begränsat än RAW-filer. "Fusket" har begränsningar.
Och för oss som varit med om hårddiskkrascher, filmen finns kvar för alltid..

MVH Patrik

 

[Canalog]

För mig handlar det om känslan med tungt gediget hantverk (Nikon F4 och F5). Stora fina sökare som är en fröjd att fota med.
Processen är mer att man tänker i steg. Man är mer noggrann i val av motiv, komposition, tillfälle och allt runtomkring.
Att framkalla och sedan sitta någon timme att skanna in och göra lite justeringar som ändå är mer begränsat än RAW-filer. "Fusket" har begränsningar.
Och för oss som varit med om hårddiskkrascher, filmen finns kvar för alltid..

MVH Patrik

Bra inlägg! Du har mitt medhåll! Fast jag fotar OCKSÅ digitalt…närapå varje dag…!