Som Plus-medlem får du: Tillgång till våra Plus-artiklar | Egen blogg och Portfolio | Fri uppladdning av dina bilder | Rabatt på kameraförsäkring och fotoresor | 20% rabatt på Leofoto-stativ och tillbehör | Köp till Sveriges mest lästa fototidning Fotosidan Magasin till extra bra pris.

Plusmedlemskap kostar 349 kr per år

Annons

Varför är alla pressbilder så sneda?

Produkter
(logga in för att koppla)
Man kan ju vända på frågan också. Varför blir en bild bra när horisonten är rak? Vad är det som gör den normen så bra?

Jag tror det är mest praktiska orsaker. Vrider man bilden så kan man fylla den med sådant som är väsentligt istället för tak, golv och väggar.

I korta drag så tycker jag det är variationen som är bra snarare än om det är raka eller sneda horisonter.

/Maverick

Därför att det är snyggt! och visar på lite respekt att fotorafen har ansträngt sig iaf med att hålla fotoapparaten rakt. Det är så man ser på vekligheten genom ögonen - ögonen vrider sig faktist om man lutar huvudet lite för att hålla horizonten rak - är inte horizonten rak så är man full eller sjuk...

Därför givitvis var det en gång i tiden spännande att bryta regeln - inget fel i det, men nu är det överdrivet och uttjatat....
 
Människan har alltid genom tiderna viljat uppfinna hjulet,trots att det redan har uppfunnits.Lite av detta finns också inom fotografin.Tränder kommer ,tränder går men fotografin består.Vad eller vem som för fotografin framåt menar jag finns det inget riktigt bra svar på - lyckligtvis.Jag har skrivit så här i min profil:
Drömbilden är:
Om bild och dess mening finns det lyckligtvis inte någon sanning.Och för all del inte heller något som säger att en bild är bra eller dålig.Jag har genom åren blivit allt mer övertygad att detta sitter genomgående i bildbetraktarens "ögon".Det man vill se ,det ser man. Allt annat är man blind för.
Så gott folk låta den vara som det är, låt fotografer uppfinna hjulet.För med handen på hjärtat vi "lånar" själva och uppfinner hjulet lite alla.
 
Därför att det är snyggt! och visar på lite respekt att fotorafen har ansträngt sig iaf med att hålla fotoapparaten rakt. Det är så man ser på vekligheten genom ögonen - ögonen vrider sig faktist om man lutar huvudet lite för att hålla horizonten rak - är inte horizonten rak så är man full eller sjuk...

Därför givitvis var det en gång i tiden spännande att bryta regeln - inget fel i det, men nu är det överdrivet och uttjatat....

Ärligt talat så var det där bland det mest mossiga jag läst här. Snyggt? Enligt vilken universell lag då? Det är inte sant att vi rätar in huvudet efter horisonten. Många av oss ser inte ens någon horisont utan bara tvärs över gatan, eller femton meter in i skogen. Det handlar mer om en vuxen uppfattning om hur vi ska beté oss och betrakta världen. Tittar man på barn så är det betydligt mer öppna för att undersöka världen ur alternativa perspektiv.

Inte ens när vi ser en horisont så är den rak normalt sett. Det kräver att vi ser en begränsad del av horisonten för att vi ska uppfatta den som rak.

Respekt som fotograf har man väl när man koncentrerar sig på huvudmotivet och inte någon fånig fotoregel? Den "regeln" om något är överdriven och uttjatad.

/Maverick
 
Varför blir en bild bra när horisonten är rak?
/Maverick



För att man själv inte går på sniskan!

Om horisonten är sned med en tanke bakom, som exemplet med bilden på Dregen, tycker jag det är helt OK, men om horisonten bara lutar lite grann och det inte finns något syfte i snedheten, tycker jag det är skitfult. Då har man ju bara inte hållt kameran rak och inte heller bemödat sig med att räta upp den i efterhand.
 
Man kan ju vända på frågan också. Varför blir en bild bra när horisonten är rak? Vad är det som gör den normen så bra?

Jag tror det är mest praktiska orsaker. Vrider man bilden så kan man fylla den med sådant som är väsentligt istället för tak, golv och väggar.

I korta drag så tycker jag det är variationen som är bra snarare än om det är raka eller sneda horisonter.

/Maverick

Jag tillhör de som lite tråkigt kanske brukar räta upp horisonten om den ligger fel. Tyvärr är jag säkert miljöskadad från just FS då sneda horisonter i princip alltid kommenteras som icke önskvärda i bildbedömningar.

För några veckor sedan tog jag några bilder på en del av en vildvuxen kåkstad. Jag hade helt fokus på bebyggelsen och noll fokus på horisonten. Jag tror inte ens att jag fattade att det faktiskt fanns en. Väl hemma kollar jag på bilden och ser en rad med hus och några flickor som går på vägen framför byggnaderna och det såg väl bra ut (ja jag hade fått det jag siktat på), tills jag ser horisonten och där kör en tankbåt i brant nerförsbacke. Jag har ännu inte rätat upp horisonten och den är så grå diffus och diskret att jag funderar på att skita i det. Det har aldrig hänt tidigare att jag avstått från det men den här gången kanske borde vara första :)

Tack för perspektiv och intressanta inlägg.

I övrigt håller jag nog med Lena!
 
Angående rak horisont så stör man sig oftast mer på att 2-3 grader fel än om den (med ett syfte) ligger lutad tex 45 grader
 
Det är väl likadant med allt mode. De som är konservativa upprör sig alltid när det kommer något nytt, oavsett om det är sneda horisonter, jeans med hål i eller personer som pratar i mobilen på bussen. Kommer det något nytt så till slut vänjer man sig, även om man inte tycker om det från början.

När det gäller sneda horisonter så beror det ju helt och hållet på vad det är för typ av bild. Om det är en landskapsbild så får jag huvudvärk om horisonten lutar. Men är det en dokumentär bild bryr jag mig inte det minsta, det viktiga är om fotografen lyckat förmedla det han vill visa med sin bild, om det sen gör bilden bättre eller sämre rent tekniskt kan ju kvitta. Många gånger tycker jag att det blir mer dynamik i en bild som inte är helt horisontell.
 
Sitter och tittar på reportagebilderna i dagens DN. På s 6-7 och ett reportage om skolbränder: av fem bilder på uppslaget är två snedställda. På utrikessidorna har vi en helsida om Obamas sjukvårdsreform - stor bild med ordentligt sned horisont. På motstående sida firar människor i Bagdad det persiska nyåret i en rejäl nedförssluttning. Kulmen kommer på s 14-15, och ett reportage från Gaza. Fyra bilder, alla - oavsett motivet - ordentligt lutande åt höger. Jag minns förra årets Årets bild, av etanolfabriken i Brasilien. Ingenting i juryns motivering berörde att fabriken ifråga - och helt omotiverat i mina ögon - var på väg att glida ned i ett svart hål någonstans.
När blev detta stilgrepp närmast normen? I mina - tydligen rätt konservativa - ögon bör man ha goda skäl för att medvetet luta kameran 45 grader. För att framhäva en viss rörelse, dramatisera vissa (obs! vissa) perspektiv, OK. Men när var och varannan pressbild tar till detta ganska billiga grepp blir jag misstänksam. Har fotografen verkligen tänkt igenom saken, eller är det bara ett enkelt sätt att simulera att bilden är tagen under så oerhört dramatiska omständigheter att fotografen hade annat att koncentrera sig på än amatöristiska bildregler?
Ja,man kan väl spåna om detta rätt länge, men det vore kul att höra om fler har reagerat på det sluttande planet.

hälsar Martin

Det kanske är så att horisonten är helt ointressant i sammanhanget,fotograferna lägger all möda på att huvudmotivet ska bli så bra som möjligt.Sen föreställer jag mig att det ibland inte hinns med att komponera "rätt".Jag själv har många gånger drabbats av sneda horisonter särskilt på stående bilder,dvs motivet ser ligger "rakt"och fint i sökaren.När jag sen tittar på dom i datorn!!!så uppenbarar sig dom mest fantastiska förtiofemgradshorisonter man tänkas kan.Att räta upp till en rak horisont på en sådan bild tex.på vinterns vackraste svan,gör att den ser ut att vara på fyllan.
mvh Anders.
 
sneda hus

Jag får kräkreflexer då jag ser bilder på hus som lutar. Alla vet att de allra flesta byggnader är lodräta och att det finns paralella linjer som är en förutsättning för att vi ska uppfatta byggnaden som harmonisk. Proportioner där människans mått står för konstruktionen är viktiga, tycker jag.
Det finns mängder av fotografer som lyckas porträttera en byggnad utan att förändra vinklarna.

En anledning kan vara att vår nyfikenhet kräver snabbare och tydligare artikuleringar för att intressera oss och ta en bild. Går man närmare och tar lite tid på sig kan man ofta hitta den förlösande punkten. Verkligheten duger som den är, det gäller bara att öva sin förmåga att se den.
 
Jag håller inte med dig Bo. Jag tycker det är spännande när man experimenterar med vinklar när det gäller byggnader. Smaken är som... inte sant och tur är väl det! :)
 
För att man själv inte går på sniskan!

Om horisonten är sned med en tanke bakom, som exemplet med bilden på Dregen, tycker jag det är helt OK, men om horisonten bara lutar lite grann och det inte finns något syfte i snedheten, tycker jag det är skitfult. Då har man ju bara inte hållt kameran rak och inte heller bemödat sig med att räta upp den i efterhand.

Det första håller jag inte med om men däremot det sista. Jag tror att vi måste skilja på bilder som har någon slags medveten sned horisont än de som råkat bli så av slarv. Vidare tycker jag att det är skillnad mellan t ex en naturbild, där jag normalt sett skulle ha lite svårt för en lutande horisont oavsett hur medvetet det är och en dokumentär eller actionbild.

Mvh
Maverick
 
När det kommer till byggnader så är det inte alls givet att det krävs parallella linjer för att det skulle uppfattas som harmoniskt. I vårt normala perspektiv så är det t o m så att rätt få linjer är parallella, vilket man lär sig om man läser perspektivlära t ex. Däremot har vi en mental bild av att linjerna är parallella eftersom de är de utifrån ett perspektiv på en ritning. Men det är inte så vi ser byggnaderna i verkligheten utan enbart på papper, eftersom vi efterjusterar verkligheten.

Vidare är det kulturellt betingat vilket kan ses t ex i muslimska länder och även i asien. Här i Sverige kan vi se exempel som Turning Torso och Globel t ex. Nu är det väl inte så att folk entydigt tycker att dessa byggnader är vackra, men det är ändå exempel på att det är lätt att skapa "regler" utifrån våra normer och åsikter.

Mvh
Maverick
 
När det kommer till byggnader så är det inte alls givet att det krävs parallella linjer för att det skulle uppfattas som harmoniskt. I vårt normala perspektiv så är det t o m så att rätt få linjer är parallella, vilket man lär sig om man läser perspektivlära t ex. Däremot har vi en mental bild av att linjerna är parallella eftersom de är de utifrån ett perspektiv på en ritning. Men det är inte så vi ser byggnaderna i verkligheten utan enbart på papper, eftersom vi efterjusterar verkligheten.

Vidare är det kulturellt betingat vilket kan ses t ex i muslimska länder och även i asien. Här i Sverige kan vi se exempel som Turning Torso och Globel t ex. Nu är det väl inte så att folk entydigt tycker att dessa byggnader är vackra, men det är ändå exempel på att det är lätt att skapa "regler" utifrån våra normer och åsikter.

Mvh
Maverick
Ett bra och genomtänkt inlägg som jag uppskattar. Att återge full parallellitet får ju inte vara ett krav för att en byggnad är väl porträtterad men om det skevar eller lutar vill jag banne mig se att det på något vis ökar betraktarens möjligheter att förstå fotografens ambition att ha "förstått" sin uppgift. Mitt resonemang färgas naturligtvis av många år med storformatskamerans möjligheter och mellanformats-shiftgluggar. Mina kräkreflexer kommer fram då det uppenbarligen bara är slöhet och ofta i en kombination av okunnighet som de halvvältade husen låter sig exponeras.
 
Det är väl likadant med allt mode. De som är konservativa upprör sig alltid när det kommer något nytt, oavsett om det är sneda horisonter, jeans med hål i eller personer som pratar i mobilen på bussen. Kommer det något nytt så till slut vänjer man sig, även om man inte tycker om det från början.

När det gäller sneda horisonter så beror det ju helt och hållet på vad det är för typ av bild. Om det är en landskapsbild så får jag huvudvärk om horisonten lutar. Men är det en dokumentär bild bryr jag mig inte det minsta, det viktiga är om fotografen lyckat förmedla det han vill visa med sin bild, om det sen gör bilden bättre eller sämre rent tekniskt kan ju kvitta. Många gånger tycker jag att det blir mer dynamik i en bild som inte är helt horisontell.

På vilket sätt blir bilden mer dynamisk om horisonten är sned? Vari ligger det "dynamiska"?
 
Jag håller inte med dig Bo. Jag tycker det är spännande när man experimenterar med vinklar när det gäller byggnader. Smaken är som... inte sant och tur är väl det! :)

Menar du att ett och samma subjekt, tex en människa eller byggnad, blir mer intressant om det fotograferas ur en icke naturlig bildvinkel? Vad är det som blir mer spännande?
 
Det kanske är så att horisonten är helt ointressant i sammanhanget,fotograferna lägger all möda på att huvudmotivet ska bli så bra som möjligt.Sen föreställer jag mig att det ibland inte hinns med att komponera "rätt".Jag själv har många gånger drabbats av sneda horisonter särskilt på stående bilder,dvs motivet ser ligger "rakt"och fint i sökaren.När jag sen tittar på dom i datorn!!!så uppenbarar sig dom mest fantastiska förtiofemgradshorisonter man tänkas kan.Att räta upp till en rak horisont på en sådan bild tex.på vinterns vackraste svan,gör att den ser ut att vara på fyllan.
mvh Anders.

Vari ligger motsättningen mellan

1) raka horisonter/linjer,

2) fokus på huvudmotivet?
 
Ärligt talat så var det där bland det mest mossiga jag läst här. Snyggt? Enligt vilken universell lag då? Det är inte sant att vi rätar in huvudet efter horisonten. Många av oss ser inte ens någon horisont utan bara tvärs över gatan, eller femton meter in i skogen. Det handlar mer om en vuxen uppfattning om hur vi ska beté oss och betrakta världen. Tittar man på barn så är det betydligt mer öppna för att undersöka världen ur alternativa perspektiv.

Inte ens när vi ser en horisont så är den rak normalt sett. Det kräver att vi ser en begränsad del av horisonten för att vi ska uppfatta den som rak.

Respekt som fotograf har man väl när man koncentrerar sig på huvudmotivet och inte någon fånig fotoregel? Den "regeln" om något är överdriven och uttjatad.

/Maverick

Och inomhus:

1)Blir en bild bättre av att väggar, tak, fönster, dörrar mm är vridna?

2)Om ja: På vilket sätt vinner inomhusbilder på sneda linjer?
 
Man kan ju vända på frågan också. Varför blir en bild bra när horisonten är rak? Vad är det som gör den normen så bra?

Jag tror det är mest praktiska orsaker. Vrider man bilden så kan man fylla den med sådant som är väsentligt istället för tak, golv och väggar.

I korta drag så tycker jag det är variationen som är bra snarare än om det är raka eller sneda horisonter.

/Maverick

Så en drivkraft för sneda horisonter/linjer är variation?

Har variation ett egenvärde?

Om ja: Varför stanna vid variation av linjer/horisont och inte gå vidare och ändra färger, exponering, kontrast etc på en och samma motivserie?
 
ANNONS
Upp till 6000:- Cashback på Sony-prylar