http://www.l-foto.se
Annars kan man ställa några i ett vitrinskåp med belysning, ger fina minnen mer värda än ynka hundralappar.
Lite lustigt, det är precis vad jag gjort i efterhand på gamla dar. Som den fattiga student jag en gång var sålde jag av det jag hade för att köpa det nya, lite bättre. Det började med en Konica Autoreflex T, blev sedan en T3. Därefter en Voigtländer VSL-3 E (med en hel drös dyrbar Carl Zeissoptik som slumpades ut på slutet av 70-talet). Bytte allt detta mot en Nikon FM med den mediokra 43-86-zoomen. (Kan aldrig förlåta mig detta nerköp!) Sedan blev det en Canon AE1-Program med diverse fina objektiv (men det blev en igen medioker zoom som satt på hela tiden, nu hade jag ju blivit pappa och allt handlade om familjefoton...). Allt detta slutade med att jag sålde av hela Canon-baletten för att skaffa en *digital* kamera år 2000.
Nu på gamla dar har jag saknat allt det fina som inte längre finns, så jag köper på mig allt det jag en gång hade, en del billigt, en del mindre billigt. Den som är intresserad kan kika in på min kameraväska...
För att göra en kort historia lång, så menar jag att du kanske ångrar dig någon gång i framtiden för att du sålde av något som betydde mycket för dig en gång i tiden för en spottstyver.
Det enda jag saknar nu är vitrinskåpet, men jag kommer att betala vad det kostar för att få det!
/Lennart som inte är //Lennart
Edit: Det är ju inte riktigt sant, jag jagar fortfarande en Nikon FM med valfritt objektiv, men det är löjligt dyrt. Så bra var den inte, min sämsta kamera nånsin (fast kanske var det objektivet?)...
