Jag fotar både med film och digitalt. Med film är det övervägande dia och en aning svartvitt. Det blir fortfarande fler diabilder än digitala, åtminstone har det varit så under sommaren. Jag har funderat på vad det är som avgör hur jag väljer i olika situationer. Jag tror det är ungefär så här:
Dia:
- resebilder och vackra naturbilder som jag vill visa på duk
- bilder som jag vill bevara för framtiden, för jag tror fortfarande mest på den analoga bildens överlevnad
- när jag vill åt en speciell färgåtergivning som diafilmen ger
- när jag behöver extra vidvinkel på grund av avsaknad av bra vidvinkel till dSLR:en för närvarande
- när jag vill ha kortare skärpedjup
Digitalt:
- när målet ändå är en digital fil, så slipper jag scanna
- när jag behöver högre iso-tal "plötsligt"
- när det är svårt att bedöma resultatet utan att kolla på displayen, t.ex. motiv i röresle med röresleoskärpa
- vid svåra exponeringar, t.ex. med blixt, då jag har nytta av histogrammet
- när jag behöver mer tele, och 1.6x-faktorn hjälper mig
- när jag behöver mer skärpedjup
Jag har nästan alltid både digital och analog kamera med mig ut. Vissa "viktiga" bilder plåtar jag med både och.