Som Plus-medlem får du: Tillgång till våra Plus-artiklar | Egen blogg och Portfolio | Fri uppladdning av dina bilder | Rabatt på kameraförsäkring och fotoresor | 20% rabatt på Leofoto-stativ och tillbehör | Köp till Sveriges mest lästa fototidning Fotosidan Magasin till extra bra pris.

Plusmedlemskap kostar 349 kr per år

Annons

Vad är kantskärpa?

Produkter
(logga in för att koppla)

Brummelisa

Aktiv medlem
Hej!

Jag har surfat runt bland gamla frågor om d-76 och korn här på fotosidan och har då ofta kommit över svar där kantskärpan nämns. Och då undrar jag vad är det och hur kan man påverka kantskärpan?

/ Marcus
 
Det finns två liknande ord kantskärpa och kornskärpa. Kantskärpa är hur bra skärpan är i kanten av en bild, skärpan är ju som regel bäst i centrum.

Kornskärpa är hur skarpt förstoringsobjektivet är och är inställt så att kornen blir riktigt skarpa i bilden. Det är ett sätt att uttrycka att bilden verkligen är skarp när det är kornskärpa.

För att bilden ska ha riktig kornskärpa och se skarp ut bör kornen vara skarpa i konturerna. En del moderna lågkänsligafilmer kan ha lite luddigt korn. Det kan man också få om man framkallar för långe.
 
Jag misstänker att man med kantskärpa i dessa sammanhang menar konturskärpa (acutance på engelska). Effekten beror på att framkallaren förbrukas snabbare på de partier av negativet som har fått mest ljus, framkallaren får då olika koncentration på ömse sidor om en konturlinje. Koncentrationsskillnaden i framkallningsvätskan kan naturligtvis inte vara helt abrupt utan koncentrationen jämnas ut lite vid gränslinjen mellan ljust och mörkt på negativet. Det leder till att den ljusa sidan blir lite ”för ljus” och den mörka lite ”för mörk” nära gränsen mellan ett ljust och ett mörkt parti på filmen, kontrasten förstärks alltså lite just vid konturlinjen.
 
Pupillen skrev:
Jag misstänker att man med kantskärpa i dessa sammanhang menar konturskärpa (acutance på engelska). Effekten beror på att framkallaren förbrukas snabbare på de partier av negativet som har fått mest ljus, framkallaren får då olika koncentration på ömse sidor om en konturlinje. Koncentrationsskillnaden i framkallningsvätskan kan naturligtvis inte vara helt abrupt utan koncentrationen jämnas ut lite vid gränslinjen mellan ljust och mörkt på negativet. Det leder till att den ljusa sidan blir lite ”för ljus” och den mörka lite ”för mörk” nära gränsen mellan ett ljust och ett mörkt parti på filmen, kontrasten förstärks alltså lite just vid konturlinjen.

En kemisk oskarp mask, alltså. :)
 
Läste i en bok där bildens skärpa beskrevs.
Vi upplever skärpan i en bild när det finns en skillnad mellan kornen.
Är då bilden kopierad med en finkornsfilm (lågkänslig) kan en perfekt kopia ändå upplevas som oskarp eftersom vi inte ser övergången i nyansskillnad mellan kornen, samtidigt kan en bild kopierad med en grovkornig film upplevas som skarp eftersom vi ser gränserna tydligt när vi betraktar bilden.

Bildens skärpa är alltså beroende av förstoringsgrad vid kopiering och filmens kornighet.
Kornskärpan blir då även indirekt påverkad av bildens förstoringsgrad.
 
Korn syns med 35mm film, mer eller mindre, hur man än bär sig åt. Lika bra att framhäva det på ett ärligt vis än att försöka tämja det och på så vis riskera kladdiga och mjuka korn i stora förstoringar. Finkorn är för fegisar. ;)
 
ANNONS
Götaplatsens foto – en riktig fotobutik.