Graal
Avslutat medlemskap
Det talas ofta om att brännvidder kring 50mm (24x36 film/sensor) är "normaloptiken" som motsvarar det ögat ser. Men då menar man bara själva djupupplevelsen, att avstånden, perspektiv mm stämmer med ögats upplevelse. När det gäller bildvinkel och synfält så ser ju ögat betydligt mer än vad som kommer med på en 50mm. I det avseendet tycker jag själv att en 15-21 mm brännvidd med bildvinkel på 90-110 gr stämmer bättre med ögats upplevelse. Jag har själv börjat använda "extrema" vidvinklar och uppskattar dem alltmer. När man fotograferat ett tag med en 15mm och sedan sätter en 35mm på kameran så upplever man 35:an mera som en kort teleoptik än som en moderat vidvinkel. Allting kan ju ses relativt och t.ex i en stad med trånga gator och högre hus kan en 50mm fungera betydligt sämre än t.ex en 21mm som får med mera av byggnaderna och rymden, om man nu vill fotografera just miljön och arkitekturen. Sedan finns det fotografer som ser det motsatt. Läste en artikel en gång där fotografen såg 300mm som den perfekta "normalen". Hur ser du på detta? Har själv börjat dra mig mera mot det vidvinkliga hållet.