Som Plus-medlem får du: Tillgång till våra Plus-artiklar | Egen blogg och Portfolio | Fri uppladdning av dina bilder | Rabatt på kameraförsäkring och fotoresor | 20% rabatt på Leofoto-stativ och tillbehör | Köp till Sveriges mest lästa fototidning Fotosidan Magasin till extra bra pris.

Plusmedlemskap kostar 349 kr per år

Annons

Tips om manuellt läge och er väg till fotot

Produkter
(logga in för att koppla)

Kristobal

Aktiv medlem
Hej!
Ungefär som vanligt när man dyker ner i något intressant och förstår en del, så är det så att ju mer man förstår, desto mer förstår man att man inte förstår.
Så för att backa bandet och börja från början så vill jag lära mig mer om att fota i manuellt läge och undrar därför om ni har några videos att dela med er av.
Är lite kräsen, har letat själv men hittar mest en massa videos där personen i fråga sitter och pratar och förklarar. Vill gärna åt en video där man får följa med lite mer. Foton som tas som exempel osv.
Har tittat på Jason lanier och Erik valind och de är både pedagogiska och man får se foton de tar under arbetets gång mm. Sen är man lite bortskämd med att det är underhållande och ofta snyggt gjort men det skadar väl inte. Att läsa manualer och texter funkar absolut men jag lär mig lättare genom video.
Undrar även hur ni lärde er?
 
Lärde mig genom att sätta kamerans bildvisning på svartvitt och sedan använda sunny-16 regeln där saker i direkt solljus blir korrekt exponerade (iso 100, 1/100s, f16 och varianter på den exponeringen tex iso 100, 1/800s, f5.6). Du lär dig då riktning och intensitet hos ljuset.

Inga videos från min sida, jag tog massa bilder enligt ovan och experimenterade.

Exempel med sunny 16 (1/3200s, f2.8, iso 100)
https://www.flickr.com/photos/inmoduslux/35365434522/in/dateposted-public/
 
Ställ in kameran i M, manuellt läge.
Ställ in en tid.
Ställ in en bländare.
Ställ in ISO.

Tryck av!
Chimpa!

Vill man så kan man manuellt utgå ifrån Sunny sixteen.
(Eller använda ljusmätaren i kameran, men det är ju automatik.)
 
Eller ta en bild i autoläget. Kolla vilka inställningar som kameran använde. Ställ om till manuellt och utgå från samma inställningar. Testa vad som förändras om man vrider på något av bländare, slutartid eller iso. Försök kompensera med en annan ratt tills exponeringen blir ok. Leta upp en bild av exponeringstriangeln på nätet som förklarar hur det hänger ihop.
Man måste öva och pröva själv och inte bara titta på när andra gör om det ska fastna. Lycka till.

Och var glad att det finns digitalkameror så man kan se resultatet direkt. Vi som började för länge sedan fick vänta länge innan man såg resultatet och kanske då redan hade glömt hur kameran var inställd.
 
Undrar även hur ni lärde er?
Jag lärde mig genom att titta på databladet för filmen, där det fanns en tabell ungefär som denna, och bedöma vilken rad i tabellen som bäst motsvarade ljussituationen.

Det är lite som att använda "Sunny 16 rule". Om man använder en digitalkamera så har man ju inget datablad för en film att titta i.

Men det enklaste är väl att helt enkelt använda kamerans inbyggda ljusmätare?
 
Det första du måste lära dig är hur bländare, slutartid och ISO hänger samman.

Stor bländare (litet nummer) ger kort skärpedjup och liten bländare långt skärpedjup. De flesta linser är skarpast runt f/4 och f/5.6

Slutartiden bör väljas så att du inte får skakningsoskärpa. Tumregel är 1-2 gånger brännvidden. Har du en 50mm lins vill du fota vid lägst 1/60s eller 1/125s. Om du koncentrerar dig på att hålla kameran still (ta flera bilder för säkerhets skull) eller om du har bildstabilisering kan du välja kortare slutartider. Tänk på att objekt som rör sig blir suddiga i vilket fall.

Lågt ISO ger bättre skärpa och mindre brus, men det är bättre att offra ISO än slutartid.

Sen är det bara att titta på mätaren och välja inställningar och fota.

Målet är att ta kontroll över slutresultatet och då måste man lära sig vilka inställningar som fungerar vid olika situationer. Det finns tumregler som sunny-16 osv.

Det är bara att öva!
 
Varför det?

Imho är det en mycket bättre idé att lära sig hantera de automatiker som finns.
Håller med.
Kameror späckas med allt mer finesser för att förenkla livet.
O väldigt få fotograferar manuellt.
tom OM1an från 70talet har ljusmätare även om jag har kört svartvit film o helt manuell hantering. Mätte ljuset en/två ggr o stängde sedan av mätaren.
 
Därför att i vissa lägen finns det fördelar att ställa kameran manuellt.
Blixtfotografering, men det är ett litet eget kapitel.
Motljus, men lik förbannat så måste jag först vara medveten om att det är det jag skall fota.
Vinter utomhus, men det är enklare att pluskompensera expooneringen.

Ingen kamera är en trollkarl.
 
Jag kör alltid manuellt i första hand. Både för stillbilder och video.
Tidsauto, bländarauto och autoISO är finesser som har fördelar i vissa lägen.

Det vanligaste sättet att tänka blir ungefär så här stegvis:

Vilken bländare?
Det är skärpedjupet som styr. T.ex stor bländare för friläggning mot diffus bakgrund.
Vilken slutartid?
Rörelseoskärpa el. skakningsoskärpa brukar var det som avgör hur kort slutartid som krävs.
Känslighet?
Vanligtvis strävar jag efter så lågt ISO som möjligt för bästa bildkvalitet.

Bländar- och tidsautomatik har funnits sedan slutet av 60-talet ungefär.

AutoISO däremot har tillkommit de senaste åren och är riktigt användbart.
Ett användningområde är fågelfoto om man t.ex väljer 1/1000s (el kortare) för att frysa en flygande fågel med f 5,6 och låter kameran automatiskt välja ISO. Då har man chans att få hyfsad exponering även om fågeln flyger i varierande ljusförhållanden. I skuggiga partier så kanske ISO dras upp till 3200 ISO eller så. Det blir eventuellt brusigt men jag får ändå en användbar bild (i bästa fall).
 
Det bästa du kan lära dig är att kunna läsa av histogrammet och inte lita på displayen på kameran.
Så kika på youtube hur histogrammet fungerar så kommer du kunna exponera din bild korrekt i manuellt läge.

Du måste ju dock veta hur du ställer in bländare och slutartid först dock.

Bestäm dig för vilken typ av skärpedjup du vill ha först. sätt bländaren därefter.
Efter det ställer du slutartiden så att bilden blir korrekt exponerad genom att kolla på histogrammet eller via ljusmätaren som finns i kameran.

iso på lägsta möjliga och kameran på stativ.
manuell skärpa genom viewfindern

trådutlösare eller timer på kameran för att undvika vibrationer när du ska ta bilden.


Ja detta är hur jag gör i alla fall som landskaspfotograf.
Lycka till med fotandet.

ps. lär dig mycket hellre det manuella läget istället för alla färdiga program. Det är DU som vet hur du vill ha bilden, inte kameran.
 
Visst bör man kunna exponeringstriangeln, men det har inget egenvärde att fota helt manuellt - kan man uppnå ett bra resultat med automatikens hjälp så gör det!

Sen tycker jag också att det koncept som funnits på alla systemkameror i vad, 30-40 år med en PASM- ratt är väl fungerande.

Gå från full automatik till Program och få vissa möjligheter till manuell påverkan, ta kontroll på bländarems inverkan på skärpedjup med A(pperture) (Av på Canon), frys eller förläng rörliga objekt med slutartid och S(hutter) (Tv på Canon, eller kontrollera både skärpedjup och slutartid med M(anual) och auto-ISO, eller helt manuellt genom att även ställa ISO.

Har du en kamera som simulerar exponering i LiveView-läge är det en baggis att lära sig hur exponeringstriangeln funkar.

Man behöver faktiskt inte kunna allt, bara det som är viktigt för den sorts bilder du tar och så kan man lära sig en bit i taget.
 
Blixtfotografering, men det är ett litet eget kapitel.
Motljus, men lik förbannat så måste jag först vara medveten om att det är det jag skall fota.
Vinter utomhus, men det är enklare att pluskompensera expooneringen.

Ingen kamera är en trollkarl.

En annan fördel är när man tar många bilder i en serie och vill att en viss aspekt av exponeringen är konstant. Det finns många exempel:

+ Interiörer. Om man tar ett par hundra bilder inne i ett hotell vill man ofta att väggar och möbler och dylikt exponeras likadant, oberoende av bildvinkel eller om lampor eller fönster råkar finnas området där mätaren jobbar

+ Porträtt. Man vill kanske exponera efter ansiktet och få konsistenta resultat oberoende av vinkel, bakgrund och komposition

Osv, osv, osv...
 
+ Interiörer. Om man tar ett par hundra bilder inne i ett hotell vill man ofta att väggar och möbler och dylikt exponeras likadant, oberoende av bildvinkel eller om lampor eller fönster råkar finnas området där mätaren jobbar
Och just i den situationen kan det vara jädrigt bra med flimmerautomatik, har jag upptäckt, när jag nu har en kamera som har den funktionen.
Jag har "lärt upp" några intresserade nybörjare ibland. Det fungerar bäst, för man ser lättare vad den andre förstår och inte alls förstår, så man kan koncentrera sig på att lära ut det som fattas. Har du ingen du kan följa med ut? En fotoklubb, kanske?
 
Hur jag lärde mig? Jag lär mig fortfarande!

Som flera har skrivit - man behöver förstå hur tid, bländare och ISO hänger ihop samt hur var och en påverkar bilden i form av rörelse-/skakningsoskärpa, skärpedjup samt brus.

Man behöver också förstå hur ljusmätaren fungerar. Den förutsätter att allt är 18% grått.
Om du fotograferar ett snölandskap i solljus kommer bilden att bli grå istället för vit.
Tvärtom när du fotograferar något mitt i natten. Det svarta blir grått.

Då länge du fotograferar något som är medelgrått funkar ljusmätare och automatik. Det du behöver fundera på är vilket skärpedjup och vilken rörelseoskärpa du vill ha.

Om motivet inte är medelgtått behöver du hjälpa kameran att fatta hur du vill ha det. Det kan du göra genom att använda exponeringskompensation eller genom att ratta över till M.

Hockey-fotografer kör ofta med M. Isen är vit. De båda lagen har olika ljusa dräkter. Man vill inte att exponeringen ska skilja mellan bilderna baserat på vilken spelare som är i centrum. Man vill att alla rutor ska bli lika. Det grejar inte automatiken.
Man rattar alltså in tid, bländare och ISO innan match och kör samma inställning matchen igenom.

Sedan tillkommer det här med vitbalans. Men så länge du skjuter i raw kan du justera det i efterhand.
 
Allt det där behöver man förstå även om man använder exponeringsautomatik, om man ska få ett bra resultat.
 
Man behöver också förstå hur ljusmätaren fungerar. Den förutsätter att allt är 18% grått.
Om du fotograferar ett snölandskap i solljus kommer bilden att bli grå istället för vit.
Tvärtom när du fotograferar något mitt i natten. Det svarta blir grått.

Då länge du fotograferar något som är medelgrått funkar ljusmätare och automatik. Det du behöver fundera på är vilket skärpedjup och vilken rörelseoskärpa du vill ha.

Jag tror inte det där med 18% grått stämmer helt numera. Nikons matrismätning mäter intensiteten hos olika färger i tusentals punkter och försöker klura ut hur du vill att bilden ska se ut och anpassar exponeringen därefter.

Jag skulle gissa att alla märken har någon sorts "smart" exponeringsberäkning.
 
ANNONS
Upp till 6000:- Cashback på Sony-prylar