Vad är smartast då? Canons interna fokusering eller Tamrons fokuseringstub?
Vad känns skönast?
Vad skiljer Canons 100mm jämfört med Tamrons 90mm? Bildkvalitén skiljer sej nog ganska lite, men hur är det med den automatiserade fokuseringen? Vilken är bäst? (har hört att Tamrons är förskräcklig, men hur är Canons?) Och som jag frågade där uppe, vad är skönast? Tamrons fokuseringstub eller Canons interna?
Och det skiljer ju 10mm mellan objektivena, är det mycket?
Canon blir inte längre, inte heller roterar frontlinsen.
Jag anser att den konstruktionen är hållbarare. Slår du fronten i något kan inte kraften fortplanta sig till AF-motorn, så den kan inte ta skada.
Sen tycker jag det "känns" bättre med optik som inte blir längre.
En smaksak alltså.
AF-motorn i Tamron är ingen höjdare. Helt riktigt. Det du ska fråga dig själv är om det stör eller hindrar dig.
Oftast använder man inte AF vid makrofoto, och då spelar det ingen större roll. Fotar man trollsländor i luften kan det naturligtvis vara bra med en snabb AF. Det kan också vara bra om man tänk fota något som rör sig. Kanske vill du ta lite porträtt på barn, vilka kan springa omkring ganska duktigt.
10mm är ingen större skillnad.
En grej som faktiskt kan vara avgörande är närgränsen. Visserligen skiljer det bara 2cm (31cm för canon/29cm för tamron), men lägger man till att tamron blir längre vid fokusering blir skillnaden desto större.
Canon är alltid 12cm långt. Mellan frontlins och motiv blir det då 31-12=19cm.
För tamron är det någonstans kring 10cm (om jag inte minns helt fel).
Detta kan vara avgörande om man vill fota insekter som lätt blir skrämda.
