ANNONS
Annons

Sony SLT-A99 (spekulation)

Produkter
(logga in för att koppla)
Status
Ej öppen för ytterligare svar.
Nja... Instegs och mellan stegs modellerna typ 550D brukar sjunka en del, eller erbjudas med paket av två objektiv, det kommer en ny varje år av dessa modeller, tex 550D ligger forfarande kvar för försäljning fast 600D och 650D kommit.

Det var mera tydligt förr under den analoga tiden, Canon AE-1 köptes av ingenjörerna och Konica av golvjobbarna, gubbarna på backen som hade tunga manuella jobb värdesättes aldrig, lönen var ganska så dålig.

Det har aldrig bara varit lön som styrt dessa preferenser Bengt. Kommer du inte ihåg uttrycket att saker klassades som "klassfientliga" på 60- och 70-talen. En portfölj kunde definitivt vara klassfientlig om det exv. inte var en klassisk "bandyportfölj" möjligen, som populasen använde att bära termosen med kaffekask i på bandymatcherna. De åkte även med på hockeymatcherna förrr i tiden innan innearenorna byggdes och alla stod där i kylan. För de som inte sett en sådan så var de gjorda av ett ljusbrunt läder med pressad textur och två fickor på utsidan där låsen satt. Jag hittade en i farsans dödsbo som var just av sagda sort förbättrad med issoband runt handtaget. Lite kult var det allt! Det var en massa mer Jante förr och jag kan tänka mig att det var än mer uttalat på små bruksorter!
 
Du kanske inte ska lyssna så mycket på dig själv, Mats? :)
Den ende som har upphöjt det till norm här är nog du, nämligen.

Nej precis tvärtom!

Det har ju framförts argument att Sony är så kass och har så dåligt utbud för att de bara har 15 FF-objektiv (vilket dessutom var fel för att det är 23), medan Canon och Nikon har över 50.

Som om antalet i sig skulle vara viktigt.

Om detta stora antal beror på att det ska finnas varianter med och utan stabilisering och att det sen finns fler valmöjligheter av samma brännvidd och ljusstyrka så kan det visst vara en fördel eftersom det finns mer att välja på och kunna pricka in mer exakt det vad olika vill ha i form av pris och prestanda.

Däremot innebär det inte att det därför uppstår en lucka i utbudet hos Sony för det och det är det jag menar med att normen sätts till vad Canon råkar ha och har man inte exakt det så är det negativt. Vissa (viss) påstår ju t.ex. att Sony borde ha ett 135/2.0 för det har ju Canon. Att det då finns ett hyggligt bra 135/1,8 räknas tydligen inte...

Varför inte? Det är en inkrementell ökning av antalet varianter, och så länge objektiven finns i lager så säljer man dem förstås. (Det antas att Canon tillverkar mycket stora batcher av objektiv så att en del modeller aldrig tillverkas i en andra batch).

Ett av skälen till de många varianterna är IS resp. icke-IS. Det problemet slipper kameratillverkare som har vett att bygga in stabilisering i kamerahusen.

Men det man inte har i huvudet (kamerahuset) får man ha i benen (objektiven).

Jo visst. Jag klankar inte på Canon och det är väl bra att de har det, men bara för att Canon har 5 olika 70-300/5,6 så gör inte det att Sony måste ta efter det. sony har två st. Ett billigt (SAL 75-300), men inte särdeles bra och ett bra (70-300GSSM), men inte särdeles billigt.

Sen kan man alltid diskutera att det billiga inte är tillräckligt billigt och att det bra inte är tillräckligt bra osv. kanske skulle vara vettigt med ytterligare ett mittemellan, men det har de ju faktiskt nu när de lanserat ett DT-objektiv (crop) som är 55-300SAM. Det räcker gott och väl.

En MYCKET välkommen nyhet är Sons nya SAM-drivning. Nu är den betydligt snabbare och den är frikopplad från fokusringen och har automatisk Direct Manual Focus precis som SSM. Det verkar komma en hel drös med sådana objektiv och 18-135 har fått lysande reaktioner som kitobjektiv och i det nya 55-300 har de lagt in APO och ED-glas. kan ge mig sjutton på att detta billiga telezoom för APS-C presterar lika bra som 70-300G.


/Mats
 
Det har ju framförts argument att Sony är så kass och har så dåligt utbud för att de bara har 15 FF-objektiv (vilket dessutom var fel för att det är 23), medan Canon och Nikon har över 50.

Som om antalet i sig skulle vara viktigt.
Antalet i sig är förstås inte det viktiga, och det tror jag heller ingen har påstått. Däremot är chansen större att man kan hitta ett objektiv som man vill ha ju större utbudet är förstås, och i det sammanhanget är antalet viktigt.

Om man vill jämföra objektivutbudet hos olika tillverkare så får man väl justera för olikheter i systemen, som kan göra att fler objektiv behövs eller färre objektiv räcker.

Till sist spelar det kanske ingen som helst roll exakt hur utbuden ser ut. Ska man köpa ett kamerasystem från "scratch" så försöker man väl bedöma vilka objektiv man kommer att behöva och vlika egenskaper man vlil ha i ett kamerahus, och sen letar man efter det och försöker hitta vilket system som uppfyller ens krav minst dåligt.

Att detaljjämföra objektivutbud ter sig som lite meningslöst i en sådan situation.

Det är icke desto mindre ingen här (utom möjligen du :) som har upphöjt det faktum att Canon har 5 st 70-300mm-objektiv i sortimentet till nån slags norm.
 
Det har aldrig bara varit lön som styrt dessa preferenser Bengt. Kommer du inte ihåg uttrycket att saker klassades som "klassfientliga" på 60- och 70-talen. En portfölj kunde definitivt vara klassfientlig om det exv. inte var en klassisk "bandyportfölj" möjligen, som populasen använde att bära termosen med kaffekask i på bandymatcherna. De åkte även med på hockeymatcherna förrr i tiden innan innearenorna byggdes och alla stod där i kylan. För de som inte sett en sådan så var de gjorda av ett ljusbrunt läder med pressad textur och två fickor på utsidan där låsen satt. Jag hittade en i farsans dödsbo som var just av sagda sort förbättrad med issoband runt handtaget. Lite kult var det allt! Det var en massa mer Jante förr och jag kan tänka mig att det var än mer uttalat på små bruksorter!

Arbetarbarn fick inte alltid leka med ingenjörsbarnen, så var det förr, i järnverket kalldes dom stora lokalerna för skepp så även i dag skepp 1-2 osv. ett av dessa stora skepp innehöll en form av elitarbetare, där stora gavlar tillverkades, där fanns stora borrmaskiner, och fräsar även röntgenanläggning, Svetsarna stod högt i kurs så dom skulle sitta vid eget bord i matsalen dom ansågs tydlingen som lite bättre, så även utanför kontoren förekom skillnader som skulle markeras.

Men det skall tilläggas att det fanns också hyggliga rejäla förmän och chefer som inte ville spela på sin tittel, farsan berättade hur en av cheferna kom ner med julmat på sena juleftermiddagen.

Jovisst skapade vi själva några av fördomarna och spädde på dom friskt när det passade, farsan var socialdemokrat och dom flesta andra också i byggden, striden om den första semesterveckan var inte lätt att få till, motståndet var hårt, likaså vid den årliga lönerförhandlingarna där ofta endast några korvören kunde fås.

Portföljen är bekant då älste brodern med läshuvud läste på folkhögskola i Stockholm, sedan känner man till sådant av ren allmänbildning. Tyvärr så begrep inte många riktigt vad kommunism igentligen var eller vad det stod för, Ryssland var det förlovande landet, där jounalfilmer visade frodiga kvinnor och stora vetefält, Stalin, Lenin och grabbarna var inga snälla farbröder precis, när sanningen så småningom kom fram då var det inte skojigt att tillhöra den skaran, det blev dax att byta namn på det Svenska partiet till VP så småningom, för att försöka att sudda bort delar av den beska smaken från forna tider.

Det lär finnas en inte allt för gammal radiointerjuv där Lars Oly gör märkliga uttalande om gillande av vissa gubbar som härjade under andra värlskriget i det stora landet. Nu är det så mycket OT så hoppas du hinner läsa StenÅke.
 
Arbetarbarn fick inte alltid leka med ingenjörsbarnen, så var det förr
Var det arbetarbarnens föräldrar som förbjöd sina barn att leka med ingenjörsbarnen, eller var det ingenjörsbarnens föräldrar som förbjöd sina barn att leka med arbetarbarnen?

Jag växte upp på 1960- och 1970-talen, men inte i en bruksort. Såna där dumheter råkade jag aldrig ut för.
 
Det är icke desto mindre ingen här (utom möjligen du :) som har upphöjt det faktum att Canon har 5 st 70-300mm-objektiv i sortimentet till nån slags norm.

Strunt, det är precis tvärtom! Andra har påpekat just antalet som det dåliga hos Sony. Jag har tagit upp exemplet med 5 st. 70-300/5,6 som ett exempel på varför antalet drar iväg så herrans mycket och att det inte är något som andra måste ta efter (= att det är en norm som det ska jämföras med).

Inget fel (större iaf) att ha många alternativ, men långtifrån nödvändigt och det blir inte luckor för att man inte har det. Nu får det vara nog om detta.

Kan vi inte allihop lägga ner det här petimeter-tjafset nu en gång för alla?


/Mats
 
Antalet i sig är förstås inte det viktiga, och det tror jag heller ingen har påstått. Däremot är chansen större att man kan hitta ett objektiv som man vill ha ju större utbudet är förstås, och i det sammanhanget är antalet viktigt.

Om man vill jämföra objektivutbudet hos olika tillverkare så får man väl justera för olikheter i systemen, som kan göra att fler objektiv behövs eller färre objektiv räcker.

Till sist spelar det kanske ingen som helst roll exakt hur utbuden ser ut. Ska man köpa ett kamerasystem från "scratch" så försöker man väl bedöma vilka objektiv man kommer att behöva och vlika egenskaper man vlil ha i ett kamerahus, och sen letar man efter det och försöker hitta vilket system som uppfyller ens krav minst dåligt.

Att detaljjämföra objektivutbud ter sig som lite meningslöst i en sådan situation.

Det är icke desto mindre ingen här (utom möjligen du :) som har upphöjt det faktum att Canon har 5 st 70-300mm-objektiv i sortimentet till nån slags norm.

Säg mig PMD varför jag aldrig läst att jag som Canonägare ( inte jag nu då men jag har en gammal Canon ) trots allt har lite flyt på grund av att Canon under lång tid varit bästsäljande och tidigt hade resurser att kunna tillverka en kamera som var efterfrågad av yrkesfolket, tack vare det så fick Canon hyggligt stabila tillfällen att regelbundet kunna leverera och utveckla blandannat objektiven och tillbehören.

Någon försökte på nytt att starta upp en Bokhandel här i bruksorten för länge sedan, diskussionerna gick om det skulle vara lönande, en idé var att skriva kontrakt med kommunen om att kunna leverera skrivarmaterial och dyligt till dom offentligt anställda i kommunen, och på så vis kunna generera en stadigare inkomst för att överleva och betala dom höga hyrorna. Det hela sprack och vi fick ingen ny bokhandel.

Canon/Nikon fick tidigt in en fot bland yrkesfotograferna, det gav inte bara fin reklam, utan ökade också intäkterna. Canon går så himla bra enligt Joakim att dom skulle kunna sälja dåligt under flera år utan att ta särskilt mycke stryk, dom skall Pentax, Olympus, Sony med flera kämpa i mot.
 
Var det arbetarbarnens föräldrar som förbjöd sina barn att leka med ingenjörsbarnen, eller var det ingenjörsbarnens föräldrar som förbjöd sina barn att leka med arbetarbarnen?

Jag växte upp på 1960- och 1970-talen, men inte i en bruksort. Såna där dumheter råkade jag aldrig ut för.

Jag vill ha det till att det var ömsesidigt. Växte till stora delar upp i det snobbiga Nyköping, där jag gick 1:a till 5:e klass.
Detta område i Södermanland är ju nedlusat med slott och herrgårdar så det var en hel "von" i efternamnen i skolan.

Själv kom jag från en familj som gjort en sk klassresa. Pappa tog studenten och blev journalist och red.sekr på SN, men var från början textilarbetare från Högsjö nära Vingåker. Mamma var dotter till en varvsarbetare som jobbade på Söder Mälarstrands Varv. Både farfar och morfar fackligt aktiva och fick på käften för det (bokstavligt talat). Mamma jobbade som sekreterare för landshövdingen (deltid), men det det var inte comme il faut i Nyköping att kvinnan skulle behöva jobba.

Jag hamnade alltså i ett mellanläge. Fick på "nåder" ibland leka med "bättre mans barn" och blev misstänksamt bemött i en del "enklare" familjer.
Sedan var det konstigt nog så att det i båda lägren tog hus i h-e när det kom ut att pappa var syndikalist så jag hade inte många riktiga lekkamrater.

Nej, det var inget kul. Ursäkta OT.

//Lennart
 
Det finns inga överpriser på en fri marknad, och kameramarknaden kan nog betraktas varande så fri en marknad kan vara.

Skulle man kunna säga. Det jag menar är att man betalar för mer än man får???
Finns många exemple mer än kamror. T.e.x skor känt tyg märke (C) kostar700 kr. Priat märken kostar 150 kr.
Kostnadern i tillverkning och material är inte speglad. Med andra ord ett överpris.....
 
Det finns inga överpriser på en fri marknad, och kameramarknaden kan nog betraktas varande så fri en marknad kan vara.

Nej produkter som ingår i ett kamerasystem går från att leva på en fri marknad till en marknad med vissa tröskeleffekter. Dessa tröskeleffekter som ju kan vara att man investerat sig fast i en tillverkares system och därför sedan lever i praktiken på en monopol eller oligopolmarknad när det gäller exv. tillbehör.

Alla tillverkare har sina skyddade verkstäder så länge de olika systemtillverkarnas olika produkter inte fritt kan användas över systemgränserna.

Det finns inget absolut fritt på en systemkameramarknad inte.
 
Skulle man kunna säga. Det jag menar är att man betalar för mer än man får???
Finns många exemple mer än kamror. T.e.x skor känt tyg märke (C) kostar700 kr. Priat märken kostar 150 kr.
Kostnadern i tillverkning och material är inte speglad. Med andra ord ett överpris.....

Priset sätts av säljaren till den nivå som hon tror att köparna är beredda att betala. Vad det kostar att producera varan är av underordnad betydelse, även om en säljare inte i längden kan hålla ett pris som understiger produktionskonstnaden förstås.

Om köparna inte köper till det satta priset bör säljaren sänka det, men så länge varan säljer bra det till högre priset så finns det ingen anledning att sänka det. Köparna är ju nöjda med vad de får till det priset.
 
Nej produkter som ingår i ett kamerasystem går från att leva på en fri marknad till en marknad med vissa tröskeleffekter. Dessa tröskeleffekter som ju kan vara att man investerat sig fast i en tillverkares system och därför sedan lever i praktiken på en monopol eller oligopolmarknad när det gäller exv. tillbehör.

Alla tillverkare har sina skyddade verkstäder så länge de olika systemtillverkarnas olika produkter inte fritt kan användas över systemgränserna.

Det finns inget absolut fritt på en systemkameramarknad inte.

Jag tycker att det ser ut att finnas rätt stor konkurrens på kameramarknaden. Att komponenter inte är utbytbara mellan olika kamerasystem gör inte marknaden mindre fri.
 
Var det arbetarbarnens föräldrar som förbjöd sina barn att leka med ingenjörsbarnen, eller var det ingenjörsbarnens föräldrar som förbjöd sina barn att leka med arbetarbarnen?

Jag växte upp på 1960- och 1970-talen, men inte i en bruksort. Såna där dumheter råkade jag aldrig ut för.

Sitter du och snapsar eller vad intar du för drycker mitt på blanka dagen, ( mitt på blanka dagen får du slå upp i svensk ordlista orkar inte att förklara det. )
 
Var det arbetarbarnens föräldrar som förbjöd sina barn att leka med ingenjörsbarnen, eller var det ingenjörsbarnens föräldrar som förbjöd sina barn att leka med arbetarbarnen?

Jag växte upp på 1960- och 1970-talen, men inte i en bruksort. Såna där dumheter råkade jag aldrig ut för.

Herre gud människa är du uppväxt på Gotska sandön eller vad, hur många tusen filmer finns det inte som beskriver klasskilnader på olika sätt eller tusentals böcker, Det är ju en av världens mesta använda Dramaturgi inom teater, film och böcker.
 
Herre gud människa är du uppväxt på Gotska sandön eller vad, hur många tusen filmer finns det inte som beskriver klasskilnader på olika sätt eller tusentals böcker, Det är ju en av världens mesta använda Dramaturgi inom teater, film och böcker.

Ja, men frågan kvarstår.
Var det arbetarbarnens föräldrar som förbjöd sina barn att leka med ingenjörsbarnen, eller var det ingenjörsbarnens föräldrar som förbjöd sina barn att leka med arbetarbarnen?

(jag vet inte heller hur det låg till :) )


/Mats
 
Status
Ej öppen för ytterligare svar.
ANNONS
Upp till 6000:- Cashback på Sony-prylar