Annons

Sony A900 toppklass i FOTO nr 12/2008

Produkter
(logga in för att koppla)
Det är svårt att tillverka kondensatorer som klarar av att hantera 5000V. Spänningen som genererar urladdningsströmmen i en blixt brukar ligga på några hundra volt.

Diagrammet på denna visa visar tydligt varför kameran kan se några hundra volt (Trigger i diagrammet) i en gammal blixt. Nya blixtar använder någon form av elektronik mellan kameran och tändtransformatorn (Second transformer i diagrammet). http://electronics.howstuffworks.com/camera-flash2.htm
Jag skrev inte att kondningarna laddades med 5000volt, men jag tog inte med alla bitarna för då hade jag kunnat sitta här till nästa år! Urladdningsspänningen på ett blixtrör är fleratusen volt, ett par hundra på kondningen som i sin tur drar en ström genom en liten trafo (via en triac) som transformerar upp spänningen tillräckligt högt för att det ska hoppa en gnista i röret (som regel ca 5000volt)!
 
Urladdningsspänningen på ett blixtrör är fleratusen volt, ett par hundra på kondningen som i sin tur drar en ström genom en liten trafo (via en triac) som transformerar upp spänningen tillräckligt högt för att det ska hoppa en gnista i röret (som regel ca 5000volt)!
Nja, nästan. Kondensatorn laddas till några hundra volt och det är också den spänning som driver strömmen genom urladdningsröret. Den lilla transformatorn ger mycket riktigt några tusen volt, men dess uppgift är endast att jonisera gasen i röret så mycket att den riktiga urladdningen kan ske, dvs att låta kondensatorn laddas ur genom urladdningsröret. Urladdningsspänningen är alltså bara några hundra volt.
 
Nja, nästan. Kondensatorn laddas till några hundra volt och det är också den spänning som driver strömmen genom urladdningsröret. Den lilla transformatorn ger mycket riktigt några tusen volt, men dess uppgift är endast att jonisera gasen i röret så mycket att den riktiga urladdningen kan ske, dvs att låta kondensatorn laddas ur genom urladdningsröret. Urladdningsspänningen är alltså bara några hundra volt.

Yes yes men spänningen som går genom sista trafon kommer åxå från kondningen,,,, men men du vet vad jag menar, sidan du hänvisar till behandlar små batteriblixtar med små rör och där låg spänningen mellen 1000 & 4000 volt så samma spänning på ett studioaggregat är garanterat högre än så men sen var det inte det som var kärnan, kärnan var om det fanns AC i gamla studioaggregat och det fanns det i början, innan man blev mer säkerhetsmedveten så kunde du hitta 220VAC på dom mest underliga ställen! Idag kör man med små batterieliminatorer för att slippa undan alla bestämmelser!
 
Han är inte kapabel till att beställa via postorder, utan måste kunna transportera sig medelst tunnelbana till en butikl för köp över disk.


Vad gör man inte för att gynna inkompetenta s.k. säljare ;)


Det är väl bra att det finns några fotoaffärer som lyckas med konststycket att överleva. Tycker det vore skralt om en stad som Stockholm inte skulle kunna fungera som underlag för några välsorterade fotoaffärer. Det är inte OK för mig att kameror bara säljs i elektroniklador i begränsat något begränsat kampanjsortiment eller över nätet. Om jag vill köpa en kamera eller ett objektiv så föredrar jag att göra den affären i en butik (även om jag måste erkänna att jag köpt både ett objektiv och en teleförlängare av B&H i United Bluff. Detta gjorde jag inte av prisskäl utan för att ingen hade ett 24-135mm Tamron på hyllan i Sverige).

Skälet till att det varit bättre om jag kunnat köpa dessa saker i Sverige är att jag då inte skulle köpt detta ex av objektivet eftersom just detta objektiv är det av mina objektiv som givit mig i särklass mest fokuseringsproblem. Jag hade gärna betalat de 7-800 spänn jag tjänade på den affären om jag blivit mer nöjd och sluppit allt strul. För grejen är att Internethandeln är jättebra så länge det inte uppstår strul med kvalitet och man vill reklamera eller byta ut det man köpt. Många Internet-shoppar är fullständigt under all kritik när det gäller detta. De är skitbra på att ösa ut grejor folk mekaniskt köpt över webbar utan all inblandning av personal, men de skär fullständigt ihop om det skulle komma en retur. Alla kunder är odelat positiva till smidig hantering och bra priser, tills dessa problem drabbar dem själva. Sen då?

Jag beställde vid ett tillfälle ett databasseminarium i USA (Professional Association for SQL Server) över webb och betalade med kort. Jag skrev in mitt namn med ÅÄÖ och jag upptäckte då att jag inte fick någon bokningsbekräftelse som min kompis fick. Jag registrerade mig då igen utan ÅÄÖ och då funkade det. Efter ett tag kom ekonomiavdelningen till mig och sa att det dragits två avgifter från firmans kort istället för en. Jag ringde då PASS (men blev hela tiden nedkopplad efter viss tid i kön) d.v.s. det gick ej att kontakta företaget som skötte bokningarna via telefon. De svarade inte heller på mail. Ekonomiavdelningen blev allt surare. Efter jag tror det var nära 1/2 år när Master Card till sist kopplats in löstes detta. Det krävdes massor med tid för att få tillbaka dessa 9.000 kronor. Bara som ett exempel. Var landade alternativkostnaden på för det ganska prisvärda seminariet med all arbetstid vi ägnade åt detta, flera inblandade personer x antal timmar.

Här ovan talar vi bara om en kreditering. Ni kan ju bara föreställa er hur struligt det blev när jag ville ha mitt objektivs AF-problem justerade. B&H i USA bad mig kontakta Tamron i Tyskland och det gjorde jag, men de vägrade ta i objektivet, eftersom de klassat detta som ett "analogt objektiv" och jag använde det ju på en KM 7D som uppenbarligen var digital. Så de fråntog sig garantiansvaret, sände tillbaka paketet med vändande post och skrev att jag kunde vara glad som slapp betala returfrakten eftersom man normalt fakturerarade kunder den, som sände in produkter det "inte var något fel på". Det tycket jag var bussigt :). Att få byta objektivet orkade jag inte ens börja bråka om. Aldrig mer ett Tamron som jag inte kan kolla först innan jag köper det.

Men visst Kristoffer, du har helt rätt i att man bör kunna kräva kompetens, service och hjälp med saker som dessa i de butiker som finns kvar (vad ska de annars tillföra annat än närhet och direktleverans). Att dra alla som säljer kameror över en kam och påstå att de är inkompetenta är väl heller inte juste. Jag och säkert andra med mig har ändå träffat ett antal som mycket väl skulle kunna passera för entusiaster i våra Stockholmsbutiker och jag handlar gärna hos Scandinavian Photo och lagar mina objektiv hos de kompetenta killarna på LP-Foto vid behov. Är det något jag behöver så går jag dit först. Om jag tycker de tar för mycket betalt för något har jag min fria rätt att påtala detta eller avstå att handla. Svårare behöver det väl inte vara.

Om du tror att lösningen heter Sony Center så har du nog skjutit dig i foten. Skulle personalen hos den inrättningen vara speciellt kompetent då? Jag tillåter mig att tvivla efter de besök jag gjort där. Det borde kanske vara annorlunda för de har ju bara ett märke att tänka på men det är det inte! Jag tror snarare att du som säljare lär dig betydligt mer i en fullsortimentsbutik som Scandinavian som har bra bredd på alla stora märken. De lär sig jämföra lösningar på ett helt annat sätt än Sony Center-folket, som bara har Sony-sortimentet att leva med. Dessutom ska Sony-folket sälja allt från platt-TV till MP3-spelare så på det sättet är deras yrkesroll mer lik den i elektronikladorna har. De är inte primärt dedikerade fotosäljare som hos Scandinavian. Ett Sony Center besöker man bara om man vill träffa och umgås lite med någon representant för den unika Sony-kulturen och kanske titta på något av de onödigt dyra Sony-objektiven. Är det något som kan få en att kolla på USA-webbar så är det väl just Sony-objektiv eller hur?
 
Senast ändrad:
Många Internet-shoppar är fullständigt under all kritik när det gäller detta. De är skitbra på att ösa ut grejor folk mekaniskt köpt över webbar utan all inblandning av personal, men de skär fullständigt ihop om det skulle komma en retur.

Och många internetbutiker är jättebra på kundservice. Det gäller att välja rätt butik, precis som i "verkligheten".
 
John Cleese Kan Kna....

John Cleese kan knalla in i en fotoaffär och köpa en Sony A700 för 6300Kr enlig uppgift på tråden. Skulle inte du Torbjörn villja göra det i gamla Svedala. Förstår du nu vad jag igentligen skriver om. Ha en bra kväll. Bengt
 
6300.. Jovisst.. Självklart...hehe.. Det vill nog alla..

men dom har bara två exemplar kvar för det priset.. så julaftonen är snabbt slut även där ..
 
Supersnabbt!

6300.. Jovisst.. Självklart...hehe.. Det vill nog alla..

men dom har bara två exemplar kvar för det priset.. så julaftonen är snabbt slut även där ..

Måste bara berätta - som jag tidigre skrev i tråden la jag en beställning på en a700 hos Robert White, och efter några mail ang verifiering av VAT(moms) som fördröjde ordern några dagar skickade de kameran 16:20 i går och mitt på dagen kom en budbil med paketet! Så snabbt har jag aldrig fått ett paket här hemma.

Har nu efter laddning och uppdatering till firmvare V4, testat det mesta, och kan nog redan nu konstatera att den är en riktigt lättjobbad och en klart kompetent rackare. Nä nu har jag inte tid att skriva mer - måste testa lite fler högiso bilder ( vilka jag tycker blir riktigt bra upp till 1600 ) och kolla in HD-bildvisning på Tv:n........

Återkommer när den värsta julaftonkänslan lagt sig!
Urban H
 
Och många internetbutiker är jättebra på kundservice. Det gäller att välja rätt butik, precis som i "verkligheten".

Du har så rätt i detta. Visst finns det jättebra nätbutiker. Cyberphoto är det väl få som klagar på t.ex.

Men det lustiga var att när det begav sig och detta med Internet-handel startade så haussades de nya företagen upp hysteriskt och investerarna slogs om att kasta mångmiljonbelopp på dessa nya "moderna postorderföretag" typ boo.com och vad de nu alla glömda hette. Varenda IT-guru med hästsvans och alla chefsekonomer med trendkänsla pratade om "den nya ekonomin". Översteprästen själv Percy Barnevik talade om BC (generationerna "before computers") och AC (generationerna "after computers") och menade att var man BC så var det lika bra att inse att man var totalkörd (underförstått även om man varit med och skapat och byggt upp dataindustrin. Inte ens denna skapades av guds trollspö utan av idag äldre människor). Gamla företag som de klassiska postorderföretagen (som faktiskt gjorde samma saker som Internet-handelsföretagen, men på lite äldre sätt till vid denna tid) som exv. Ellos i Borås och vad de nu heter var inte vatten värda och sågs med ett löjets skimmer. Men bonnekonomin skulle överleva och få sin revansch och upprättelse.

Till och med IKEA möttes med skepsis till en början. Boo.com och alla andra hippa IT-postorderfirmor som inte ens bemödat sig med att lära sig grundförutsättningarna för handel innan de drog igång för att bli onödigt rika, gick i graven och många med dem. Rika blev bara de som hoppade av i tid när de fattade att allt skulle gå åt helsike. De kunde sedan stå på land torrskodda och se företag efter företag gå under på löpande band. Bredbands Birger och de som var med till the bitter end fick inte mycket mer än fleece-tröjan med sig från skeppsbrottet.

Grejen var och är dock att dessa gamla postorderföretag i en del fall funnits i 100 år och tagit lång tid på sig att slipa sina affärsmodeller. De visste t.ex. att man måste kunna hantera returer och byten om kunderna ska ha förtroendet kvar och komma tillbaka. Idag har de flesta av dessa företag också tagit steget ut i näthandeln med ett mycket gediget kunnande och 100 år av erfarenheter av postorder. Clas Olson är väl ett annat bra exempel. Gemensamt för alla dessa företag är att de aldrig försökt sig på det jättestora språnget med lånade pengar. De har alla vuxit organiskt och har lång lång tradition att leva med en framgångsrik handels villkor. Jag tror inte man kan slarva alltför mycket med dessa saker om man ska vara långsiktigt framgångsrik i denna typ av verksamhet. Jag tror dessutom att detta är ännu viktigare idag när vi bedriver denna handel över hela jorden och inte bara med våra landsmän (för svenskar kan man väl lite på? :) ) och även betalningarna sköts över Internet. Då måste folk i än högre grad kunna lita på både affärspartners och betalsystemen.
 
Senast ändrad:
Varför så mycket dödförklarande? En kamera är knappast "död" bra för att den slutar sälja. Min D7D är absolut inte död. Just nu är den t o m ute på en spa-resa för att snart återkomma i skick som ny. Min A700 är ett utomförträffligt verktyg och till rätt pris kan den absolut rekommenderas. Det är inga problem att få ett A700 hus för under tiotusen. Och även om någon skulle ha betalat tusen eller tvåtusen "för mycket" för att den handlade tidigt så är det ändå småpengar med tanke på att man kan använda den i många år.

Även A900, som tråden handlar om, kommer förstås att "dödförklaras" en vacker dag, kanske när någon släpper en fullutrustad fullformatare för runt tio lax. Ska vi gissa på att det händer senast våren 2010? Likförbaskat kommer "liket" att leva läääänge. Hur många "behöver" verkligen mer än A900 kan leverera? eller ens mer än vad good old D7D kan leverera? Egentligen?

När ISO 1600 börjar funka så längtar man efter fungerande ISO 25600, gräset i framtiden är alltid grönare, men om bilder är det primära så har, riktigt bra, sådana producerats med mycket enklare verktyg än de enklaste små digitalkompakter som finns idag.

Ut o fota med er istället ;-)
 
Måste bara berätta - som jag tidigre skrev i tråden la jag en beställning på en a700 hos Robert White, och efter några mail ang verifiering av VAT(moms) som fördröjde ordern några dagar skickade de kameran 16:20 i går och mitt på dagen kom en budbil med paketet! Så snabbt har jag aldrig fått ett paket här hemma.

Har nu efter laddning och uppdatering till firmvare V4, testat det mesta, och kan nog redan nu konstatera att den är en riktigt lättjobbad och en klart kompetent rackare. Nä nu har jag inte tid att skriva mer - måste testa lite fler högiso bilder ( vilka jag tycker blir riktigt bra upp till 1600 ) och kolla in HD-bildvisning på Tv:n........

Återkommer när den värsta julaftonkänslan lagt sig!
Urban H

Lycka till med den fina kameran. /Bengt
 
Och många internetbutiker är jättebra på kundservice. Det gäller att välja rätt butik, precis som i "verkligheten".

Så länge man inte har några problem så är allt fine. Har man haft dåliga erfarenheter av hur otroligt struligt det kan vara om det går fel eller haft oturen att blivit lurad av någon som aldrig haft för avsikt att skicka dig något i utbyte mot dina pengar så kanske även du skulle vara lite mindre positiv. Det här händer folk dagligen Per.

Grejen med näthandeln är att du i princip skickar dina pengar in i ett svart hål om du inte ser upp eller har lite otur. Du har ingen garanti att du kommer verkligen kommer att få den "byggsats till swimming pool" du beställt. Det kan lika gärna vara en spade i paket, med en instruktion att gräva ett hål i marken på avsedd plats, avslutad med ett "lycka till" för att hårddra det. Anonymiteten finns inte i kontakten med en butik på samma sätt och det är nog den viktigaste skillnaden. Vad gör du om det skiter sig? Ringer? Om de inte svara? Mailar? Om de skiter i dina mail? Åker till butiken? Ringer Konsumentombudsmmannen (ledsen glöm det). Ringer den lokala HA-avdelningen och hyr en torped? Om HA inte finns representerat på orten) Lokala gängledare? Finns det någon brooker som förmedlar såna kontakter? Kanske en framkomlig väg om än moraliskt tveksam?

Man är ganska maktlös när ingen svarar på tilltal via telefon eller mail på andra sidan Atlanten. Det är detta det hela handlar om ytterst. Det är ett helvete att fjärrstyra konsumentkonflikter med folk som inte vill tala med en och en del vill faktiskt inte det då de förmodligen upplever att det är riskfritt att nobba kunder som ändå aldrig kommer dyka upp på tröskeln och bråka.

Jag har som sagt prövat detta och det är minst sagt en prövning. Jag handlar själv en del på nätet och visst kan man minska riskerna att helt bli blåst genom att försöka handla av företag som man vet är seriösa, men strul i olika former kan man aldrig helt räkna bort. Speciellt lätta offer är de som är tokstyrda av låga priser för de är mer benägna att ta risker för att just få det absolut lägsta priset. Dessa människor blir inte bara blåsta i affären över Atlanten. De blir blåsta på Blocket också.
 
Senast ändrad:
Så länge man inte har några problem så är allt fine. Har man haft dåliga erfarenheter av hur otroligt struligt det kan vara om det går fel eller haft oturen att blivit lurad av någon som aldrig haft för avsikt att skicka dig något i utbyte mot dina pengar så kanske även du skulle vara lite mindre positiv. Det här händer folk dagligen Per.

Jag handlar inte så jätteofta så jag kanske är förskonad från mycket strul som andra råkar ut för. Jag kan dock på rak arm komma på tre saker som jag har skickat tillbaka till leverantören pga fel de senaste åren. Tre till Dustin och en till Hobbex. I alla fallen stod leverantören för returportot, och i två av fallen fick jag en ny fungerande vara utan dröjsmål. I det tredje fallet uppstod felet efter cirka två år, så Dustin krediterade mig hela köpebeloppet trots att det bara var en av de två sakerna som jag hade köpt i paket som var trasig.

Det är sådant bemötande som ger trogna kunder. Jag är benägen att handla av Dustin trots aningen högre pris än flera konkurrenter just därför att jag har så goda erfarenheter av deras kundservice.

Båda ovanstående firmor är välkända och hade gott rykte (hos mig åtminstone) redan innan jag handlade av dem, och det är väl det som är det viktigaste vid näthandel - att handla av en välrenommerad firma.

Ska man köpa av en okänd firma på andra sidan jordklotet så är det nog bra att köpa för så lite pengar att man kan stå ut med att förlora dem. Åtminstone första gången man handlar av just den firman.

Vill man vara helt trygg (fast det är mera en känsla än faktiskt trygghet) så ska man nog bara handla av butiker man kan besöka och strunta i postorder helt.

Alla de problem du nämner med postorder är gamla och ingenting som har dykt upp i och med internet. Det nya är att det finns många fler postorderfirmor nuförtiden och att det är jättelätt att handla av postorderfirmor som ligger långt borta från Sverige.
 
Jag handlar inte så jätteofta så jag kanske är förskonad från mycket strul som andra råkar ut för. Jag kan dock på rak arm komma på tre saker som jag har skickat tillbaka till leverantören pga fel de senaste åren. Tre till Dustin och en till Hobbex. I alla fallen stod leverantören för returportot, och i två av fallen fick jag en ny fungerande vara utan dröjsmål. I det tredje fallet uppstod felet efter cirka två år, så Dustin krediterade mig hela köpebeloppet trots att det bara var en av de två sakerna som jag hade köpt i paket som var trasig.

Det är sådant bemötande som ger trogna kunder. Jag är benägen att handla av Dustin trots aningen högre pris än flera konkurrenter just därför att jag har så goda erfarenheter av deras kundservice.

Båda ovanstående firmor är välkända och hade gott rykte (hos mig åtminstone) redan innan jag handlade av dem, och det är väl det som är det viktigaste vid näthandel - att handla av en välrenommerad firma.

Ska man köpa av en okänd firma på andra sidan jordklotet så är det nog bra att köpa för så lite pengar att man kan stå ut med att förlora dem. Åtminstone första gången man handlar av just den firman.

Vill man vara helt trygg (fast det är mera en känsla än faktiskt trygghet) så ska man nog bara handla av butiker man kan besöka och strunta i postorder helt.

Alla de problem du nämner med postorder är gamla och ingenting som har dykt upp i och med internet. Det nya är att det finns många fler postorderfirmor nuförtiden och att det är jättelätt att handla av postorderfirmor som ligger långt borta från Sverige.


Jag har handlat några gånger av B&H i New York också och de har varit väldigt proffsiga och bra även om jag som sagt fick problem med ett objektiv därifrån. Problemet var inte B&H utan snarare Tamron i mitt fall. Ett sätt är ju annars att kolla kundomdömen via exv. de produktrecensioner man ofta hittar på testsiterna eller Pricerunner om man handlar i Europa även om de knappast vaccinerar en mot blindskär. Det man förstår när man läser dessa är att folk ibland råkar illa ut trots att aktörerna är seriösa. Av kommentarerna att döma har folk inte större beredskap för strul med näthandlarna än i sina kontakter med vanliga butiker man kan besöka personligen. Det måste man nog trots allt vara beredd att ha i kontakterna med en del av näthandlarna.

Du har rätt i att dessa problem alltid funnits med postorder men det nya är väl att Internet-handeln varit en jättemagnet som dragit till sig en massa skumraskföretagande vi hade kunnat vara utan. Företagande som insett det användbara i långa fysiska och kulturella avstånd och i en anonymitet som gjort det enklare att dra sig undan hela eller delar av sitt ansvar i affärerna i fråga. Detta har vi nog inte riktigt varit beredda på många av oss.
 
Senast ändrad:
Varför så mycket dödförklarande? En kamera är knappast "död" bra för att den slutar sälja. Min D7D är absolut inte död. Just nu är den t o m ute på en spa-resa för att snart återkomma i skick som ny. Min A700 är ett utomförträffligt verktyg och till rätt pris kan den absolut rekommenderas. Det är inga problem att få ett A700 hus för under tiotusen. Och även om någon skulle ha betalat tusen eller tvåtusen "för mycket" för att den handlade tidigt så är det ändå småpengar med tanke på att man kan använda den i många år.

Även A900, som tråden handlar om, kommer förstås att "dödförklaras" en vacker dag, kanske när någon släpper en fullutrustad fullformatare för runt tio lax. Ska vi gissa på att det händer senast våren 2010? Likförbaskat kommer "liket" att leva läääänge. Hur många "behöver" verkligen mer än A900 kan leverera? eller ens mer än vad good old D7D kan leverera? Egentligen?

När ISO 1600 börjar funka så längtar man efter fungerande ISO 25600, gräset i framtiden är alltid grönare, men om bilder är det primära så har, riktigt bra, sådana producerats med mycket enklare verktyg än de enklaste små digitalkompakter som finns idag.

Ut o fota med er istället ;-)

Javisst, är det så KGS!
Det som fungerade, när det var nytt, fungerar lika bra, om hur många år
som helst, kanske även en nu aktuell digital kamera kan fungera, om 40 år?
Mina A-SLR, från 60-70-talet, min Leica M-modell från 50-talet, alla fungerar precis lika bra fortfarande, med regelbunden service, konstigare än så är det inte.
Men, att många sitter ständigt, nästan iaf, vid datorn, även vid lunchtid, mitt på dagen, i ständiga diskussioner på FS, det är konstigt, - inte om man är entledigad från arbetslivet eller är arbetslös, kan det vara orsaken?

Ut å fota!
 
Jag tycker då och då man ser den där konturen A900 har i olika samanhang faktiskt numera på tv till och med....

Sist jag vet säkert jag såg en A900 titta fram var på en boxningsmatch på tv..Ser en del kampsport osv på nätterna då jag gillar lite hårdare sporter än schack & golf ..



Kul...
 
http://www.photographyblog.com/reviews_sony_a900.php


> I liked working with this camera a lot. Its viewfinder is the best you'll
> find south of medium format, the build is incredibly robust, the controls
> are intuitive, with some of them – such as the dedicated Histogram
> button, the metering mode knob or the well-implemented rear joystick
> – being close to pure genius. On top of that, the fact that it is the only
> full-frame digital SLR with image stabilisation integrated into the body
> makes it a very attractive proposition. Add to this a few useful features
> such as Manual Exposure Shift (ME Shift), AF Micro Adjustment or
> Dynamic Range Optimisation


Ratings (out of 5)
Design
5
Features
4.5
Ease-of-Use
5
Image Quality
5
Value for Money
4.5
 
ANNONS
Götaplatsens foto – en riktig fotobutik.