Som Plus-medlem får du: Tillgång till våra Plus-artiklar | Egen blogg och Portfolio | Fri uppladdning av dina bilder | Rabatt på kameraförsäkring och fotoresor | 20% rabatt på Leofoto-stativ och tillbehör | Köp till Sveriges mest lästa fototidning Fotosidan Magasin till extra bra pris.

Plusmedlemskap kostar 349 kr per år

Annons

Ska jag börja med FX?

Produkter
(logga in för att koppla)

Andy´s_Studio

Aktiv medlem
Hallå pojkar och flickor.

Jag har tänkt och börja med ett DX-hus som min första kamera. Min tanke är att det smartaste valet borde la vara att börja köpa FX-objektiv direkt. För i slutändan kommer jag och gå över till FX-hus.

Vad tycker ni.


Ha d gött / Andy
 
Om man verkligen inte behöver vidvinkel kan det vara ett vettigt val att använda FF-objektiv på mindre sensor, men i dagens läge är priset på FF så pass lågt att det kan vara idé att börja med fullformat direkt. Man får en kamera med normaloptik under tjugotusen kronor, och om man har ekonomi att så småningom skaffa fler leksaker så finns väl egentligen ingen anledning att börja med APS-C (DX) om man ändå tänker gå över till FX.

Och om man nu skaffar en DX-kamera för att man inte vill punga ut med vad exempelvis D600 kostar, så finns ingen orsak att ta den utan en kitzoom för DX, 18-55 mm, eftersom man får den praktiskt taget på köpet. Ytterligare gluggar som man skaffar med längre brännvidd kommer ju i många fall att vara FX, så det är bara om man vill ha vidvinkel till DX som det handlar om lite större investering som inte kommer att passa FX.

Men jag skulle, om jag vore fast besluten om att skaffa FX, inte hålla igen, utan göra det direkt.
 
Hallå pojkar och flickor.

Jag har tänkt och börja med ett DX-hus som min första kamera. Min tanke är att det smartaste valet borde la vara att börja köpa FX-objektiv direkt. För i slutändan kommer jag och gå över till FX-hus.

Vad tycker ni.


Ha d gött / Andy

Hej!

Jag har gått i samma tankar sedan 2005 men det senaste köpet en Samsung NX10 med pannkakor har snart stjälpt alla sådana tankar speciell som Lightroom räddar konverteringen till jpg. Kameran är så liten och smidig den i praktiken försvinner, ner i jackfickan eller under armen i hängandes i halsremmen. Det är klart att D300 med en SB-800 räddar dagen då man vill fota med trådlös blixt eller nåt annat, men det där vardagliga fotandet är nog en liten och "tillräckligt" bra kamera oslagbar.

Jag är ingen expert, långt därifrån och jag vill inte säga att dina bilder på hemsidan är dåliga tvärtom många är riktigt originella men jag är ganska tveksam att FX skulle lyfta bilderna särskilt mkt snarare tvärtom särskilt om man tänker sig att alltid ha den med sig...

Detta var mina erfarenheter, om du har specifika mål som endast kan lösas av en FX så köp en för sådana mål finns faktiskt, annars är nog behovet av FX mest ett behov skapat av Nikon....det luktar en liten uns av självändamål...

Hans
 
Jag har tänkt och börja med ett DX-hus som min första kamera. Min tanke är att det smartaste valet borde la vara att börja köpa FX-objektiv direkt. För i slutändan kommer jag och gå över till FX-hus.

Köp objektiv till den kamera du faktiskt har och använder, inte till något du eventuellt kommer att skaffa i en oviss framtid. Det blir bättre och billigare.
 
Om man verkligen inte behöver vidvinkel kan det vara ett vettigt val att använda FF-objektiv på mindre sensor, men i dagens läge är priset på FF så pass lågt att det kan vara idé att börja med fullformat direkt. Man får en kamera med normaloptik under tjugotusen kronor, och om man har ekonomi att så småningom skaffa fler leksaker så finns väl egentligen ingen anledning att börja med APS-C (DX) om man ändå tänker gå över till FX.

Och om man nu skaffar en DX-kamera för att man inte vill punga ut med vad exempelvis D600 kostar, så finns ingen orsak att ta den utan en kitzoom för DX, 18-55 mm, eftersom man får den praktiskt taget på köpet. Ytterligare gluggar som man skaffar med längre brännvidd kommer ju i många fall att vara FX, så det är bara om man vill ha vidvinkel till DX som det handlar om lite större investering som inte kommer att passa FX.

Men jag skulle, om jag vore fast besluten om att skaffa FX, inte hålla igen, utan göra det direkt.

Jag skulle hemskt gärna vilja köpa mig FX direkt. Men jag känner att jag får vänta så himla länge då. Just för stunden vill jag bara lära mig ordentligt att ta bilder och om jag ens är bra nog att jobba med det. Jag är gött kritisk mot mig själv. Får mitt första barn om några dagar och då försvinner en stor del av inkomsten. Beslutsångest som fan. Ska jag kanske kolla på begagnat FX eller är det att riskera en massa pengar??
 
Om du orolig över din framtida inkomst nivå är det förmodigen smartare att köpa bra optik istället - eftersom sådan inte faller i pris lika mkt om du behöver sälja eller om du tappar intresset. Skaffar du optik som funkar med fx också blir en framtida flytt till fx mer rimlig.
 
Jag har haft DX-kameror sedan 2004 och har från start köpt objektiv som går att använda på både DX och FX för att vid tillfälle byta till FX utan att alla objektiv dessutom ska behöva bytas ut. Jag valde i månadsskiftet mars/april att köpa en D700 (jag vill inte ha filmfunktion som både D800/D600 har) och är supernöjd!
Så har du utrymmet att börja med en FX-kamera, så gör det. Det blir heller inte billigt att hela tiden köpa det du själv upplever som "nästbäst" för att sedan ständigt byta upp dig.
/Nonno
 
Hallå pojkar och flickor.

Jag har tänkt och börja med ett DX-hus som min första kamera. Min tanke är att det smartaste valet borde la vara att börja köpa FX-objektiv direkt. För i slutändan kommer jag och gå över till FX-hus.

Vad tycker ni.


Ha d gött / Andy

Kom igåg, att det är bara med lupp som du ser skillnad på resultatet. Jag har en Nikon-1 J2 som ger bättre detaljskärpa än min D600, beroende på högre pixeltäthet i sensorn. Men i ljussvaga situationer, då är det värt att ta fram ett par kg FX-prylar.
 
Främsta skälen till FX är väl bildkvalitéen i dåligt ljus, samt för alla som höll på med analog fotografering en gång i tiden så "stämmer" brännvidderna bättre med hur man är van att tänka. Är lite osäker på dynamiskt omfång men är ganska säker på att den är bättre ju större format eller pixlar man har.
Har gått från D300 till D600 ganska nyligen och det var väldigt stor skillnad i bildkvalitet och hantering till det bättre, men då skiljer det ju också ungefär 5 år av teknisk utveckling.
Dagens kameror med mindre sensorer än FX är ju väldigt kapabla och hade det inte varit för att jag alltid varit inställd på att komma tillbaka till 24*36-formatet så hade jag nog snarare gått åt andra hållet och tittat på en Panasonic GH3, Olympus OM-D eller Nex-6.
 
Jag har kört DX-format hittills men hela tiden varit inställd på att skaffa en FX-kamera när ekonomin tillåter, på grund av de bättre lågljusegenskaperna hos FX. Dock börjar jag nu tveka eftersom det är billigare att skaffa en vidvinkel till DX än ett bra tele till FX som kompenserar för den uteblivna brännviddsfrölängningen hos FX. Alltså, om jag idag har ett förhållandevis billigt 300 f/4 så måste jag skaffa ett 450 mm (400 eller 500 mm) och sådana kostar helt enkelt skjortan. OK, jag kan använda DX-utsnittet i en FX-kamera (de senare modellerna) vid behov och ändå få bilder med rätt hög upplösning, men det är ändå en B-lösning. Å andra sidan är DX också en B-lösning i sig självt... Funderingarna fortsätter.
 
Varför inte köpa en D600 eller begagnad D700 och en Nikon 1 V1 med adapter? Är man inne på att skaffa fullformat så är det nog lika bra att någon gång göra det så man har prövat på det och efter det komma fram till att det fanns bättre alternativ för ens fotografering.

Jag glömde nämna den kanske viktigaste anledningen till FX, nämligen sökaren, i alla fall om man har objektiv med manuell fokus. Med D300 var det nästan omöjligt att sätta skärpan rätt med en ljusstark glugg på första försöket, med D600 faller skärpan på plats mycket mer naturligt. Hade det funnits fokusbekräftelse eller focus-peaking i liveview på nikons kameror hade det troligen varit ännu lättare att fokusera manuellt oavsett DX eller FX, men det finns ju nu inte...

Om man inte behöver filmning utan bara vill ha just FX samt en snabb och robust kamera är ju en begagnad D700 ett väldigt bra alternativ, eller en D3 bara för att ha en Nikon proffskamera, men i alla andra aspekter är en nyare FX kamera bättre, är jag ganska säker på.

Men

Om man har en komplett uppsättning bra zoom objektiv som täcker in alla de brännvidder man vill ha för DX och de har autofokus så är inte FX sådär fantastiskt självklart, kan nog vara bättre att uppdatera sin DX kamera sådär vart femte-sjätte år.
 
Jag har kört DX-format hittills men hela tiden varit inställd på att skaffa en FX-kamera när ekonomin tillåter, på grund av de bättre lågljusegenskaperna hos FX. Dock börjar jag nu tveka eftersom det är billigare att skaffa en vidvinkel till DX än ett bra tele till FX som kompenserar för den uteblivna brännviddsfrölängningen hos FX. Alltså, om jag idag har ett förhållandevis billigt 300 f/4 så måste jag skaffa ett 450 mm (400 eller 500 mm) och sådana kostar helt enkelt skjortan. OK, jag kan använda DX-utsnittet i en FX-kamera (de senare modellerna) vid behov och ändå få bilder med rätt hög upplösning, men det är ändå en B-lösning. Å andra sidan är DX också en B-lösning i sig självt... Funderingarna fortsätter.

Köper du en D800 kan du ju lika gärna beskära och få ett liknande resultat som DX idag, som sagt. Sedan beror det väl mer på hur mycket man fotograferar så. Gör man det konstant så slösar man ju bort pengar på kamerahuset i onödan, men gör man det bara ibland är det väl en rätt hållbar lösning.
 
ANNONS
Upp till 6000:- Cashback på Sony-prylar