Som Plus-medlem får du: Tillgång till våra Plus-artiklar | Egen blogg och Portfolio | Fri uppladdning av dina bilder | Rabatt på kameraförsäkring och fotoresor | 20% rabatt på Leofoto-stativ och tillbehör | Köp till Sveriges mest lästa fototidning Fotosidan Magasin till extra bra pris.

Plusmedlemskap kostar 349 kr per år

Annons

Varför ska jag köpa en fotoutrustning för 50.000 kr - 100.000 kr när en mobiltelefon & AI snart kan göra jobbet?

Produkter
(logga in för att koppla)
GPT:er tycks tränas på material som i huvudsak inte källkontrolleras. Man bör därför betrakta en konversation med en GPT-chatbot som ett slags snack vid fikabordet.

Visa bilaga 173824

Nu är det olika saker vi pratar om här. Materialet den tränas på skall göra att det förstår vanligt språk.
Det materialet behöver inte källkontrolleras. Sedan behövs också vad den kan vilket bara är fakta den skall känna till och det behöver källkontrolleras.
Det ett AI tränas på är att förstå vad du skriver och kunna utrycka sig i svaret, men faktat i svaret är bara data den har samlat på sig.
 
Testa att googla på copilot web search. Första träffen från Microsoft säger "Copilot looks at search results across the web to offer you a summarized answer and links to its sources. "

Det finns ingen möjlighet att ur en språkmodell få ut källan till informationen den spottar ur sig. Copilot fungerar genom att ta din fråga och ett sökresultat från bing som input och generera ett svar. Källhänvisningen kommer inte från spåkmodellen själv. Den har inte den informationen.

När det gäller bildgeneratorer så har jag en. Jag har också jobbat med maskininlärning.

Givetvis finns ingen möjlighet att få svaren från språkmodellen, det är ju det jag säger. Mycket av datat den använder har den lagrat i databaser, skulle tippa på att Copilot i stor utsträckning använder Bings databas.
Om du har varit med och byggt AI:n som skickar ut sina crawlers när någon frågat något för att söka igenom nätet för att hitta svaret så kommer nog din arbetsgivare bli synnerligen kortlivad.
 
Det ett AI tränas på är att förstå vad du skriver och kunna utrycka sig i svaret, men faktat i svaret är bara data den har samlat på sig.
Ungefär så. GPT:er tränas inte till att tala sanning. Dessutom hallucinerar de ibland med lite lustiga följder.

Det är lite fascinerande att se hur folk ibland hänvisar till program com ChatGPT och liknande som auktoriteter.
 
ChatGPT är dessutom rätt dålig på Svenska. Man får väldigt ofta svammel där. Jag provade först med "vilken brännvidd har nikons senate objektiv" fick då svaret att det var Nikons 27mm f1.7 DX. Ställde då frågan på engelska och fick rätt svar.
Men det är väl som när man söker med google på nätet, på svenska får man rent allmänt kassa resultat.
 
Givetvis finns ingen möjlighet att få svaren från språkmodellen, det är ju det jag säger.
Du invände mot janc när han sade "AI programvaran är inte en sökmotor". Han har rätt. Ämnet var upphovsrätt och den debatt som pågår i media idag handlar om användning av upphovrättsskyddat material under träningen. Att AIn använder sig av en extern sökmotor (Bing) när man frågar den om något är en helt annan sak. Vilken av dem var det du menade? Om det är det senare så tror jag det redan är avgjort i domstol. Sökmotorer inkräktar inte på copyright.

Att koppla ihop en sökmotor med en AI är ett senare påhitt. Det finns gott om språkmodeller som inte gör så. Bildgeneratorer gör inte så heller och har inte tillgång till någon databas under bildgenereringen.
 
Fråga copilot hur mycket klockan är i Stockholm och du får fel svar.
Så ta s.k. AI med en stor nypa salt.
 
Fråga copilot hur mycket klockan är i Stockholm och du får fel svar.
Så ta s.k. AI med en stor nypa salt.
Jag tänker ibland att t ex ChatGTP skulle kunna vara väldigt användbart när jag gör research för de artiklar jag skriver. Någon gång om året testar jag för att se vilken kvalitet svaren håller. Varje gång innehåller resultatet ganska många och ganska anmärkningsvärda faktafel, även när det gäller grundläggande och lättkontrollerade saker.
 
Nu är det olika saker vi pratar om här. Materialet den tränas på skall göra att det förstår vanligt språk.
Det materialet behöver inte källkontrolleras. Sedan behövs också vad den kan vilket bara är fakta den skall känna till och det behöver källkontrolleras.
Det ett AI tränas på är att förstå vad du skriver och kunna utrycka sig i svaret, men faktat i svaret är bara data den har samlat på sig.
Ghat GPT verkar vara tränad på mer än bara grammatik, syntax och semantik. Den svarar med någon sort killgissad självsäkerhet på min fråga. Den far med fakta, utan att kunna hänvisa till källa.
Naturligtvis ligger såväl språkmodellen i sig som de olika faktauppgifterna lagrat i någon form av minne.
Som I (utan A) får jag lagra och privat använda sådant jag hittar på nätet. Men jag får inte vidarepublicera utan tillstånd, eller särskilda omständigheter.
Jag kan i en refererande text infoga den bild jag refererade. Jag kan ta källcitat för att påvisa min tes, om jag hänvisar till källan.

Lika borde fälla för AI.
 
Jag har testat att göra bilder med AI verktyg och det är ganska kul. Det blir bra bilder. Det känns lite som att köpa en plansch med en bild av Peter Lik.

Det gick att köpa planscher redan på 70-talet. Jag vet inte hur mycket det kommer att förändra för fotografer. Jag gissar på mindre än alla domedagsprofeter predikar.

Mobiltelefoner tar jättebra bilder. Min iPhone 13 är superb. Samtidigt så går det att göra så mycket mer med en bild från min Nikon Z 7. Jag använder mobilen när jag vill posta reels på Instagram. Kameran när jag vill jobba med högre kvalitet. Jag tror den förändringen inträffade för 5 år sedan.
 
Ghat GPT verkar vara tränad på mer än bara grammatik, syntax och semantik. Den svarar med någon sort killgissad självsäkerhet på min fråga. Den far med fakta, utan att kunna hänvisa till källa.
Naturligtvis ligger såväl språkmodellen i sig som de olika faktauppgifterna lagrat i någon form av minne.
Som I (utan A) får jag lagra och privat använda sådant jag hittar på nätet. Men jag får inte vidarepublicera utan tillstånd, eller särskilda omständigheter.
Jag kan i en refererande text infoga den bild jag refererade. Jag kan ta källcitat för att påvisa min tes, om jag hänvisar till källan.

Lika borde fälla för AI.

Jag frågade Chat-GPT om en segelbåt i storm och åska och fick den här bilden. Det blir ju bra, men kanske inte trovärdigt?

IMG_5684.JPG
 
Jag frågade Chat-GPT om en segelbåt i storm och åska och fick den här bilden. Det blir ju bra, men kanske inte trovärdigt?

Visa bilaga 173836
En bild (ett konsverk) måste inte vara trovärdig. Hade du frågat om en bild på en specifik båt från en specifik händelse hade det varit annorlunda. Exempelvis "hej roboten, kan du rita en bild av båten Grimalkin från Fastnet Race 1979". En sådan bild är såklart lätt att hitta med en sökmotor istället. Men gränslandet blir ju intressant. Vad är fakta och vad är fiktion.
Hur många "takter" kan roboten stjäla innan bilden blir en stöld.
 
Jag frågade Chat-GPT om en segelbåt i storm och åska och fick den här bilden. Det blir ju bra, men kanske inte trovärdigt?

Visa bilaga 173836
Om trovärdigheten.
Båten ser vid första intryck ut att gå bidevind för styrbord halsar. Men focken är skotad på styrbord sida. Storseglets nedre del verkar ha vind från babord, medan övre delen har vind från styrbord. Vi får väl helt enkelt anta att det i princip är vindstilla och att det är vågornas påverkan på båten som ger detta fladder i seglen. Båten driver okontrollerat.

Jag hade nog gillat bilden bättre ifall det var lite fart i båten. Tydligt tryck i seglen, och fart genom vattnet.
 
Om trovärdigheten.
Båten ser vid första intryck ut att gå bidevind för styrbord halsar. Men focken är skotad på styrbord sida. Storseglets nedre del verkar ha vind från babord, medan övre delen har vind från styrbord. Vi får väl helt enkelt anta att det i princip är vindstilla och att det är vågornas påverkan på båten som ger detta fladder i seglen. Båten driver okontrollerat.

Jag hade nog gillat bilden bättre ifall det var lite fart i båten. Tydligt tryck i seglen, och fart genom vattnet.

Ok, men har du något att säga?
 
Ok, men har du något att säga?
Om trovärdigheten.
Båten ser vid första intryck ut att gå bidevind för styrbord halsar. Men focken är skotad på styrbord sida. Storseglets nedre del verkar ha vind från babord, medan övre delen har vind från styrbord. Vi får väl helt enkelt anta att det i princip är vindstilla och att det är vågornas påverkan på båten som ger detta fladder i seglen. Båten driver okontrollerat.

Jag hade nog gillat bilden bättre ifall det var lite fart i båten. Tydligt tryck i seglen, och fart genom vattnet.
 
  • Gilla
Reaktioner: PMD
Men chat -GPT är i alla fall ärlig. Infogar du en text som du tror är AI-genererad med frågan ("Har du skrivit denna text")så svarar den på frågan och om du ställer följdfrågan, efter att den har svarat ja på frågan om den skrivit den, "Var hämtade du faktaunderlaget till texten?" så hänvisar den till källan även om den hämtat den från en annan publicerad text av en annan AI-tjänst/GTP. Det är storsint ;)
 
Hur genomförde du testet? Använde du någon mjukvara för att generera ett blindtest? Jag skulle gärna vilja prova själv :) Har lyssnat på låten och det verkar vara en bra kandidat för bästa möjliga chans.

Jo använde ett program som slumpade mellan de två versionerna och loggade ordningen i en fil. Sen försökte pricka ordningen om och om igen. Vilken gick enkelt på just Vangelis - Alpha men var omöjligt på de flesta andra jag provade. Även om jag kunde höra en minimal skillnad på vissa låtar så kunde jag ändå inte avgöra vilken version som var vilken.
 
Det beror lite på vad man har som orginal också. På vissa låtar klarade vi till och med att höra skillnad på CD, HDCD och DVD-Audio vi körde dubbelt blindtest.
Men skall man höra skillnad på något över MP3 192kbit så är full koncentration och väldigt bra utrustning som krävs.
Det är mest i riktigt djupa basgångar i låg dB och vissa röster man kan höra. Får du tag på t.ex. Kari Bremnes - Svarte Bjørn minst HDCD och har en bra DAC kommer du höra skillnad. Kari har en sådan röst och i början av låten finns en djup basgång. Kari:s musik är dessutom inspelad utan kompressor, men Spotify-version var sist jag lyssnade på den körd genom en kompressor.
Kompressorer har inget med datakomprimeringen att göra, dom tar bort dynamiken i musiken och höjer det som är lågt (lite dB) och sänker det som är högt (mycket dB), dom kan till och med vara helt analoga i princip en dynamisk equalizer. Gör du det fungerar sedan datakomprimeringen väldigt bra på musiken, men dynamiken är putsväck. Det är också för att musiken skall låta bra på iPhones och andra telefoner som saknar möjligheten att framställa musik på ett bra sätt.
 
Det beror lite på vad man har som orginal också. På vissa låtar klarade vi till och med att höra skillnad på CD, HDCD och DVD-Audio vi körde dubbelt blindtest.
Ledsen, men det tror jag inte på. Testet var sannolikt undermåligt utformat, förmodligen för litet antal lyssningar för att vara tillförlitligt.

Det bästa resultatet (dvs där deltagarna var bäst på att detektera skillnader) jag hittade när jag kollade på detta för några år sen var en studie med ljudingenjörer och musiker där deltagarna (med liten marginal) visade en viss preferens för CD över 192 kb/s MP3. Vid högre bitrate, ingen signifikans.
 
ANNONS
Upp till 6000:- Cashback på Sony-prylar