Som Plus-medlem får du: Tillgång till våra Plus-artiklar | Egen blogg och Portfolio | Fri uppladdning av dina bilder | Rabatt på kameraförsäkring och fotoresor | 20% rabatt på Leofoto-stativ och tillbehör | Köp till Sveriges mest lästa fototidning Fotosidan Magasin till extra bra pris.

Plusmedlemskap kostar 349 kr per år

Annons

Skärpedjup mellanformat vs småformat

Produkter
(logga in för att koppla)
Snälla Anders, citera så att det går att läsa! Använd taggarna [quote] och [/quote] för att omsluta det du vill citera. Det är helt värdelöst att sitta och försöka gissa vad du har skrivit och vad den du svarar har skrivit. Troligen är det bara den sistnämnda taggen du utelämnar här ovan.
 
Du jämför äpplen och päron. Objektivets egenskaper avgörs bara av objektivet, helt sant. På samma sätt avgörs en transistors egenskaper bara av transistorn. I båda fallen emellertid så ingår de i en större verklighet, ett system, som beroende hur de kombineras så får man olika resultat. Och olika resultat får du ju om du väljer att ha en stor eller liten sensor, antingen får du ett porträtt eller en gruppbild. Ganska så stor skillnad faktiskt! Eftersom du jämför äpplen och päron så spelar det ingen roll hur många beräkningar eller bevis du lägger fram, du har ju helt fel utgångspunkt. Jämför ett fisheye med ett 600mm tele. Även om man sa att man fotat samma sak så skulle folk inte tro det. Sen om man utgår från telebilden så är ju den delen i fisheyebilden bara en bisak. Största delen av den bilden utgörs ju av nåt helt annat än telebilden. Har man fel utgångspunkt från början så hamnar man helt galet trots alla korrekta beräkningar på vägen.

Till slut vill jag bara säga att om du vill se det verkliga skärpedjupet i sökaren så måste du ha en elektronisk sökare. Optiska sökare har också ett bländarvärde vilket måste adderas till objektivets, därför så får man bara en fingervisning och inte ett faktiskt resultat.


Min undersökning har handlat om formatet 56mm*70mm respektive 24mm*36mm.
Vad jag formulerade var en tumregel baserade på oskärpecirklarna 0,06mm respektive 0,03mm för formaten
Tumregel
Vill man ha samma skärpedjup med 100mm objektivet på mellanformatkameran som på en småbildare med 50 mm så blända ned två steg på 100 mm objektivet.
Detta gäller när förhållandet är två mellan brännvidderna och formatet skiljer sig med en faktor två i sida och är likformiga.
För andra förhållanden behövs separata uträkningar med den formel jag givit.
Det du tar upp är intressant men inget jag undersökt.
Du får själv jämföra äpplen och päron, de ingår inte i min undersökning.
 
Snälla Anders, citera så att det går att läsa! Använd taggarna [quote] och [/quote] för att omsluta det du vill citera. Det är helt värdelöst att sitta och försöka gissa vad du har skrivit och vad den du svarar har skrivit. Troligen är det bara den sistnämnda taggen du utelämnar här ovan.

Tack för påpekandet.
 
Det gör inte jag heller. Men det råkar vara så att de motiv jag finner intressanta ofta har ungefär samma egenskaper, och därför har jag skaffat utrustning som funkar till sådant. Den är inte snabbjobbad för fem öre men ger istället bästa möjliga bildkvalitet i ett så litet paket som möjligt. Det ger mig bäst möjligheter att ta de bilder jag vill ta.

Hittar jag ett motiv som har ”fel” belysning eller andra omständigheter så försöker jag naturligtvis ändå, men då är det sällan en nackdel att objektiven är skarpa och bra på alla sätt och vis. Det jag brukar få brottas med är istället min egen förmåga att hinna fokusera manuellt, och det är ju inget som har med bildkvalitet att göra.

Den här bilden är ett intressant exempel på ett motiv som jag till och med blev tvingad av motivet självt att fotografera: http://www.fotosidan.se/gallery/viewlarge.htm?ID=2285044
Här skulle man kunna påstå att bildkvaliteten är underordnad, men i mitt tycke gör den superba bildkvaliteten att den lyfter bra mycket högre än den annars gjort. Det känns rätt oväntat att en sådan bild är tagen med bra skärpa faktiskt och den är på inget sätt arrangerad.

Nej det är väl knappast någon nackdel med skarpast möjliga objektiv, om det inte just är oskärpeintrycket man är ute efter. Har roat mig kungligt på det senaste med två riktigt oskarpa objektiv, ett med softfokuseffekt och ett antikt objektiv på full öppning. Blir mycket bra bilder i mitt tycke, trotts medioker skärpa, men man får ju söka upp de motiv som de lämpar sig för i lämpligt ljus.

Häftig bild du visar där detaljeringen kommer väl till sin rätt. Både häftigt motiv, och häftigt intryck rent tekniskt vad jag kan se. Motivet är ju fantastiskt och mycket bra fångat.
 
anderslonn skrev: Oskärpecirkelns diameter för småbildaren definieras till 0,03mm med den för Pentaxen 67 formatet definieras till 0,06mm. Detta är rimligt, av likformighet, då negativformatet för Pentax 67 är dubbelt så stor.

För att komma ned till en oskärpecirkel på 0,06 (från 0,12mm) bländar man ned två steg, eller vilket är samma sak ökar bländartalet till det dubbla.

Det första påståendet stämmer, eftersom förstorningsgraden mellan de två formaten förändras genom en faktor på två.

Men i det andra påståendet cyklar du i diket. Inom fotografi förändrar du inte oskärpecirkeln genom att ändra storleken på bländaren, utan genom att ändra storleken på upptagningsformatet..
Oskärpecirkens diameter halveras om objkektivet bländas ner två steg = bländarens tal fördubblas vilket medför att bländarens diameter halveras. Av likormighet kommer även oskärpecirkens diameter halveras.
Detta betyder att oskärpecirkelns diameter för en punkt som inte ligger i brännpunkten kommer att få halverad diameter. Punkten blir hälften så stor efter nedbländningen.

Det du säger kan säkert stämma ur rent fysikalisk synvinkel angående objektivs beteende, men det är inte detta som menas med oskärpecirkel inom fotografi.
Vad menas med oskärpecirkeln i fotografi,om inte den optiska vad?

Oskärpecirkelns definition inom fotografi är ett standardvärde direkt relaterat till sensorstorlek. Värdet är beroende av en rad saker och är därför under inga omständigheter spikat, men en standard har växt fram och det är ju ganska praktiskt att använda just i situationer då man vill veta ungefärligt skärpedjup eller jämföra mellan format..
Man definierar oskäpecirkeln för ett objektiv i praktiken till samma värde som oskärpecirkeln till det format som det skall användas till.

Så, även om den definition av oskärpecirkel du använder säkerligen är fysikaliskt korrekt, så är den helt enkelt inte den samma som används för begreppet inom fotografi.
Om det inte är samma så skulle det vara intressant att veta defintionen av oskärpecirkeln inom fotografi.
Skulle den skilja sig från den optiska? Om så berätta gärna vilka skillnaderna är.
 
Istället för diameter på en oskärpecirkel kan man lika gärna ha urskiljbar linjetäthet för en sensor. Då det saknas standard, så är 1200 lodräta linjer eller 800 vågräta fråga om skärpa. Färre urskiljbara linjer är att anse som oskarpt och utanför skärpedjupet. Oskärpecirkeln är ju olika stor för olika format, men urskiljbar linjetäthet gäller ju för alla storlekar av sensorer.
 
Istället för diameter på en oskärpecirkel kan man lika gärna ha urskiljbar linjetäthet för en sensor. Då det saknas standard, så är 1200 lodräta linjer eller 800 vågräta fråga om skärpa. Färre urskiljbara linjer är att anse som oskarpt och utanför skärpedjupet. Oskärpecirkeln är ju olika stor för olika format, men urskiljbar linjetäthet gäller ju för alla storlekar av sensorer.
Från nätet.
En allmänt accepterad metod att beräkna oskärpcirkeln är d/1500, där d=filmens diagonalmått, eller 0,029 mm för negativformatet 24x36 mm, vilket motsvarar 0,2 mm på en förstoring med diagonalen 30 cm. Värden omkring 0,030–0,033 mm förekommer också.

En oskärpecirkel beräknad med hjälp av formeln d/1500 är avsedd att representera ett "normalfall" vad gäller fotografering, förstoring och betraktelseförhållanden.Om fotografiet kommer att förstoras till större storlek eller betraktas på kortare avstånd eller kopieras via en fotoprinter som tillför oskärpa så ställs högre krav, dvs krav på en mindre oskärpecirkel
 
Missade du alltså helt när jag skrev exakt detta, och dessutom härledningen bakom den exakta siffran 1500 - för ca 40-50 inlägg sedan?

I detta har du också definitionen som gör att oskärpecirkeln varierar linjärt med kameraformatet. Och att man bländar ner med exakt lika mycket som formatskillnaden för att få samma skärpedjup. Vilket stämmer, både teoretiskt och empiriskt inom alla normala förstoringsgrader.

Detta stämmer inte riktigt lika uppenbart om det ena formatet är nere på F1.4 >> F2.8. Antagligen kommer F1.4-bilden vara så mycket sämre korrigerad att man inte längre kan jämföra bildernas skärpedjup rättvist.
 
Varifrån har man fått oskärpecirkeln d/1500? För 24 x 36 mm skulle man då få 0,0288, men skärpedjupstabeller från fornstora dagar har använt 0,03.
 
Verkar ju långsökt med d/1500 för oskärpecirkeln. Bildbredden / 1200 ger ju 36/1200 = 0,03. Sensorbredden /1000 är ju ännu enklare och ger ju direkt decimalvärdet utan beräkningar. Kopplingen till 1000 linjers upplösning är ju också lättförståelig. Men efter några år höjs säkert nivån och kraven.
 
Verkar ju långsökt med d/1500 för oskärpecirkeln. Bildbredden / 1200 ger ju 36/1200 = 0,03. Sensorbredden /1000 är ju ännu enklare och ger ju direkt decimalvärdet utan beräkningar. Kopplingen till 1000 linjers upplösning är ju också lättförståelig. Men efter några år höjs säkert nivån och kraven.

Fördelen med att använda diagonalen är att då både längd och bredd på sensorn/negativet påverkar oskärpecirkelns värde.
 
Verkar ju långsökt med d/1500 för oskärpecirkeln. Bildbredden / 1200 ger ju 36/1200 = 0,03. Sensorbredden /1000 är ju ännu enklare och ger ju direkt decimalvärdet utan beräkningar. Kopplingen till 1000 linjers upplösning är ju också lättförståelig. Men efter några år höjs säkert nivån och kraven.

Jag tror man valt diagonalen pga definition för ett normalobjektiv baserat på ögats och den mänskliga synens fysiologiska grund, se inlägg #21 och #111 i denna tråd: http://www.fotosidan.se/forum/showthread.php?t=141415&highlight=normaloptik&page=2
 
Min undersökning har handlat om formatet 56mm*70mm respektive 24mm*36mm.
Vad jag formulerade var en tumregel baserade på oskärpecirklarna 0,06mm respektive 0,03mm för formaten
Tumregel
Vill man ha samma skärpedjup med 100mm objektivet på mellanformatkameran som på en småbildare med 50 mm så blända ned två steg på 100 mm objektivet.
Detta gäller när förhållandet är två mellan brännvidderna och formatet skiljer sig med en faktor två i sida och är likformiga.
För andra förhållanden behövs separata uträkningar med den formel jag givit.
Det du tar upp är intressant men inget jag undersökt.
Du får själv jämföra äpplen och päron, de ingår inte i min undersökning.

Nu stämmer det du säger.
Du skrev förut att "Strikt betraktat har skärpedjupet vid en viss bländare enbart att göra med objektivets brännvidd". Jag undrar bara, var tog avståndet vägen i det påståendet?
 
Nu stämmer det du säger.
Du skrev förut att "Strikt betraktat har skärpedjupet vid en viss bländare enbart att göra med objektivets brännvidd". Jag undrar bara, var tog avståndet vägen i det påståendet?

Bra att du påpekade det. Det skulle ha stått: brännvidd, bländare, definierad oskärpecirkel och avstånd.
Jag får väl ursäkta mig med att jag inte kontrolläste källan.
Frågan är om skärpdjupet är detsamma vid olika avstånd (procentuellt sett) , det har jag ännu inte undersökt.
Intressant fråga.
 
Det har jag ju redan gjort, men här kommer en snabb sammanfattnin
Slutartiden är viktig om man vill kunna frysa rörelser. Vilken slutartid man kan använda bestäms av objektivets relativa bländaröppning och inställt ISO-värde.
 
Det har jag ju redan gjort, men här kommer en snabb sammanfattnin
Slutartiden är viktig om man vill kunna frysa rörelser. Vilken slutartid man kan använda bestäms av objektivets relativa bländaröppning och inställt ISO-värde.
Läs det inlägg du nyss citerade igen. Slutartid är inte samma sak som exponering, som bekant.
 
ANNONS
Götaplatsens foto – en riktig fotobutik.