Skärpedjup mellanformat vs småformat
- Trådstartare Flash_online
- Start datum
PMD
Aktiv medlem
Eller så har inte du begripit vad jag menar. Om du skulle ta och förklara vad du menar så kanske vi slipper prata förbi varandra?
Högre upplösningsförmåga. Varför ska jag inte blanda in befintliga objektiv? Utan objektiv är det inte lika lätt att fotografera ...
Makten
Aktiv medlem
Det har jag gjort flera gånger men du förstår tydligen inte. Du började med att påstå att ett Panasonic 45-200 är mycket mindre och lättare än ett Canon 100-400, och att det skulle bero på den mindre sensorn. Detta är helt fel. Att Canonobjektivet är större är för att det har mycket större bländaröppning och släpper in mer ljus till sensorn, då dess yta är större. Du jämför alltså inte ekvivalenta objektiv och därför är jämförelsen värdelös.
Hade du istället sagt att Panasonicsystemet har fördelar för att det finns mindre objektiv som ger samma bildvinkel, hade det varit en helt annan femma. Det beror inte på sensorstorleken utan på bländaröppningen.
Det får du gärna göra men påstå inte att det beror på sensorstorleken.
Nu orkar jag inte med det här tramset längre. Vill du jämföra äkta ekvivalenter så är Olympus 35-100/2 mot Canon 70-200/4 värt att titta på. Du kommer att bli förvånad över vilken som är minst och lättast.
The_SuedeII
Aktiv medlem
Ett hälften så stort objektiv till ett system med hälften så stor sensor behöver vara dubbelt så skarpt, på halva bländartalet, för att bilderna ska bli likadana. Det är ju faktiskt därför bl.a Olympus rekommenderar att objektiv till µFT-systemet INTE ska redovisas med de vanliga 10+30 lp/mm som alla andra utom Zeiss använder, utan med dubbla frekvensen - 20+60 lp/mm. Eftersom den mindre sensorn kräver att objektiven måste vara skarpare för att slutresultatet ska ha samma upplösningsförmåga.
Crop-faktor fungerar EXAKT som att montera en tele-konverter på objektivet. Skillnaden är bara vilken parameter man justerar:
++Använder man mindre sensor behåller man objektivets förstoringsgrad och skär ut en liten del av ljuset från mitten av bilden - och förstorar den sen mer.
++Använder man TC förstorar man bildens projektion så att den största delen av ljuset som gick genom objektivet träffar utanför sensorn, och återigen använder man bara en liten del av ljuset från mitten av objektivet.
Båda två har samma effekt, nämligen att man ökar den optiska belastningen på objektivet. Systemet kräver att objektivet ska vara skarpare för att inte den ökade förstoringen ska göra att bilden upplevs som suddig.
Här finns kopplingen till förlängningen på trådstartens fråga, varför stora format kan ha kort skärpedjup men ändå vara skarpare än små format - de belastar optiken mindre.
Martin har nämnt det innan, men 100mm F4.0 och 50F2.0 ger samma ingångspupill, det vi normalt sett kallar "bländaröppning" - 25mm. Skillnaden mellan dem är att F4.0 är mycket lättare att göra skarpt än F2.0 - och FÖRUTOM detta ska sedan bilden användas i en lägre förstoringsgrad.
Detta ger en dubbel effekt: Skarpare objektiv + lägre förstoringsgrad = mycket skarpare bild, med mycket mindre förstorade optiska aberrationer.
Crop-faktor fungerar EXAKT som att montera en tele-konverter på objektivet. Skillnaden är bara vilken parameter man justerar:
++Använder man mindre sensor behåller man objektivets förstoringsgrad och skär ut en liten del av ljuset från mitten av bilden - och förstorar den sen mer.
++Använder man TC förstorar man bildens projektion så att den största delen av ljuset som gick genom objektivet träffar utanför sensorn, och återigen använder man bara en liten del av ljuset från mitten av objektivet.
Båda två har samma effekt, nämligen att man ökar den optiska belastningen på objektivet. Systemet kräver att objektivet ska vara skarpare för att inte den ökade förstoringen ska göra att bilden upplevs som suddig.
Här finns kopplingen till förlängningen på trådstartens fråga, varför stora format kan ha kort skärpedjup men ändå vara skarpare än små format - de belastar optiken mindre.
Martin har nämnt det innan, men 100mm F4.0 och 50F2.0 ger samma ingångspupill, det vi normalt sett kallar "bländaröppning" - 25mm. Skillnaden mellan dem är att F4.0 är mycket lättare att göra skarpt än F2.0 - och FÖRUTOM detta ska sedan bilden användas i en lägre förstoringsgrad.
Detta ger en dubbel effekt: Skarpare objektiv + lägre förstoringsgrad = mycket skarpare bild, med mycket mindre förstorade optiska aberrationer.
PMD
Aktiv medlem
Ja, sensorn är ju byggd helt oberoende av objektivet, så det finns ingen kausalitet mellan sensorn och objektivet.
Duh. Att m4/3-objektiv kan byggas mindre beror (bl.a.) på att de inte behöver teckna ut lika stor bildcirkel som objektiv för större sensorer. Är inte det lättbegripligt för dig?
Som sagt, du får gärna förklara vilken sags ekvivalens du menar, så att vi slipper prata förbi varandra.
Makten
Aktiv medlem
Nix, ska de ha samma ingångspupill så kan de till och med bli större då konstruktionen blir mycket mer komplicerad när öppningens diameter börjar närma sig brännvidden. Hos teleobjektiv kommer möjligen den absoluta längden mellan frontlins och sensor minska eftersom brännvidden är kortare, men vikt och volym är ungefär samma.
Ett fint exempel är de två objektiv jag själv jämförde tidigare i tråden; Voigtländer 35/1,2 och Zeiss 80/2,8 för Hasselblad. De är ganska precis lika stora och tunga trots väldigt olika bildcirkel. Dock sitter 80:an längre från filmplanet.
Med ekvivalenta objektiv menar jag sådana som kan ge lika kort skärpedjup och samma totala mängd ljus på sensorn under en viss exponeringstid (ej att förväxla med exponering, vilket som sagt är irrelevant).
The_SuedeII
Aktiv medlem
Ordet och uttrycket "exponering" är i de allra flesta sammanhang utdaterat, detta var viktigt en gång i tiden när man var tvungen att anpassa en filmaktiveringskurva efter en viss ljusmängd per kvadratmm. Digitalt fungerar inte ens i närheten av denna princip.
Detta är tre bilder med IDENTISK fotometrisk exponering.
https://lh6.googleusercontent.com/--rU9V1TK90k/T89hPp7wofI/AAAAAAAAEfY/4-FlwpSSXIU/s0/_DSC5413.jpg
Den enda skillnaden är avbildningsskalan (projektionsförstoringen).
Eftersom skärpedjupet minskar och slutartiden hålls samma minskar också bruset ju större format som används. När man fotar i fast belysning kan man förenklat säga att brusstyrkan i en bild är skärpedjupet dividerat med roten av exponeringstiden.
Halva skärpedjupet, samma tid = halvering av bruset.
eller:
Fyra ggr så lång exponering, samma skärpedjup = halvering av bruset.
(eller en kombination, hur man vill)
-Vilket man ganska lätt inser när man tänker på ISO-talen... Att blända ner två steg ger två steg högre ISO = dubbelt så mycket brus. Att korta tiden till en fjärdedel ger två steg högre ISO = dubbelt så mycket brus. Ljusmängden som krävs för ett visst ISO mäts precis som exponering - per ytenhet.
Detta är tre bilder med IDENTISK fotometrisk exponering.
https://lh6.googleusercontent.com/--rU9V1TK90k/T89hPp7wofI/AAAAAAAAEfY/4-FlwpSSXIU/s0/_DSC5413.jpg
Den enda skillnaden är avbildningsskalan (projektionsförstoringen).
Eftersom skärpedjupet minskar och slutartiden hålls samma minskar också bruset ju större format som används. När man fotar i fast belysning kan man förenklat säga att brusstyrkan i en bild är skärpedjupet dividerat med roten av exponeringstiden.
Halva skärpedjupet, samma tid = halvering av bruset.
eller:
Fyra ggr så lång exponering, samma skärpedjup = halvering av bruset.
(eller en kombination, hur man vill)
-Vilket man ganska lätt inser när man tänker på ISO-talen... Att blända ner två steg ger två steg högre ISO = dubbelt så mycket brus. Att korta tiden till en fjärdedel ger två steg högre ISO = dubbelt så mycket brus. Ljusmängden som krävs för ett visst ISO mäts precis som exponering - per ytenhet.
loyalistsoldier
Aktiv medlem
Ni som har testat - får ni bättre resultat med stativ eller är det egalt (förutsatt att slutartiden är kort nog för handhållet)?
matnyttige
Aktiv medlem
Karl2
Aktiv medlem
Egentligen måste man uppleva det. Sökaren fungerar ju med objektivets största bländare. Det i sökaren upplevda skärpedjupet blir kort samtidigt som bilden kanske blir klarare. Man ser tydligare var skärpan finns. För makrobilder är det ju viktigt att man får skärpan på rätt ställe och att man ser tydligt. Ett ljussvagt objektiv kanske ger skarpare bilder, men kan vara svårhanterligt.
erro.se
Aktiv medlem
Med ett kortare skärpedjup, eller suddigare bakgrund, kan man dessutom uppleva skärpan som skarpare även om den inte nödvändigtvis är det. Kontrasten mellan skarpt och oskarpt lurar ögat att tro att det skarpa är skarpare än det är, och ju större denna skärpekonstrast är desto mer kan ögat luras.
Knight Palm
Aktiv medlem
Två jämförbara system
Visserligen inte MF eller 135, men ändå som ett färskt exempel denna jämförelse mellan Sonys nya lyxkompakt RX100 mot Canons dito G1X.
Canons något ljussvagare (F2.8-5.8) zoom jämförs här mot Sonys ljusstarkare (1:1.8-4.9) Zeiss dito.
Baserat på sensorarean, kan vi se att RX100 har 1.17 EV handikapp mot G1X, vilket drygt neutraliseras pga den den ljusstarkare optiken i Sonyn.
Om de har lika bra sensorteknologi, så är det alltså jämnt skägg. Förmodligen är dock Sonys sensorteknik (Exmor) modernare än Canons, (båda av typen FSI-CMOS).
Kamera + objektiv är här ett system, och det råder ingen som helst tvekan om vilket som är volymmässigt mindre samt lättare.
En mindre sensorstorlek medför mindre utrustning att släpa på och förmodligen till ett lägre pris dessutom. Beträffande eventuell skillnad i bildkvalitet, så torde den däremot vara marginell.
Min 12-poängare går alltså till det mindre av de två alternativen.
Visserligen inte MF eller 135, men ändå som ett färskt exempel denna jämförelse mellan Sonys nya lyxkompakt RX100 mot Canons dito G1X.
Canons något ljussvagare (F2.8-5.8) zoom jämförs här mot Sonys ljusstarkare (1:1.8-4.9) Zeiss dito.
Baserat på sensorarean, kan vi se att RX100 har 1.17 EV handikapp mot G1X, vilket drygt neutraliseras pga den den ljusstarkare optiken i Sonyn.
Om de har lika bra sensorteknologi, så är det alltså jämnt skägg. Förmodligen är dock Sonys sensorteknik (Exmor) modernare än Canons, (båda av typen FSI-CMOS).
Kamera + objektiv är här ett system, och det råder ingen som helst tvekan om vilket som är volymmässigt mindre samt lättare.
En mindre sensorstorlek medför mindre utrustning att släpa på och förmodligen till ett lägre pris dessutom. Beträffande eventuell skillnad i bildkvalitet, så torde den däremot vara marginell.
Min 12-poängare går alltså till det mindre av de två alternativen.
Makten
Aktiv medlem
Det här är en väldigt viktig punkt som vi bara snuddat vid innan! Mycket av den "tredimensionalitet" som större format ser ut att ge, beror på att bakgrundsoskärpan är mycket mjukare och därför inte flyter ihop på samma sätt med de skarpa delarna i bilden, trots att skärpedjupet inte behöver skilja nämnvärt.
På samma sätt blir man lätt lurad av testbilder tagna på mycket korta avstånd, där allt i bakgrunden är extremt oskarpt. Då behöver objektivet faktiskt inte vara särskilt skarpt för att man ska få ett bra slutresultat. Det är bland annat det som gör att mina egna slutsatser i regel är helt andra vad gäller objektivprestanda eftersom jag sällan tar närbilder alls.
Nu är Canonkameran knappast klumpig på grund av sensorformatet, utan på grund av designen på kamerahuset. G12 är nästan lika stor och har väldigt mycket mindre sensor.
http://camerasize.com/compare/#257,191
Och jämfört med en Sony NEX-5N som har större sensor...
http://camerasize.com/compare/#257,34
Karl2
Aktiv medlem
Då man jämför C-format (15 x 22) med FF-format (24 x 36) framhäver FF-användarna att man får en mera distinkt skärpa med fullformatet. Man kan liksom lyfta fram motivet och få bakgrunden oskarpare. Frågan är då hur får man till samma fenomen med C-format?
Ett objektiv med brännvidd 50 mm för FF är ju 50/1,6 = 31,25 mm för C-formatet.
Ger nu samma använd bländare exempelvis 2,8 samma resultat för bägge formaten eller kräver C-formatet att man har något större bländare för att få samma upplevelse i den slutliga bilden dvs. samma oskarpa bakgrund och samma skärpa begränsad till motivet? Blir det crop-faktor på bländarvärdet också för C-formatet?
Ett objektiv med brännvidd 50 mm för FF är ju 50/1,6 = 31,25 mm för C-formatet.
Ger nu samma använd bländare exempelvis 2,8 samma resultat för bägge formaten eller kräver C-formatet att man har något större bländare för att få samma upplevelse i den slutliga bilden dvs. samma oskarpa bakgrund och samma skärpa begränsad till motivet? Blir det crop-faktor på bländarvärdet också för C-formatet?
Knight Palm
Aktiv medlem
- Och hur har du tänkt fota med NEX-5n?
- Punktera kamerahuslocket och köra som en hålkamera?
För en jämförelse krävs objektiv, så ett system med NEX-5n skall naturligtvis även inkludera deras normalzoom. Storleksskillnaden blir naturligtvis påtaglig till NEX-5n systemets nackdel. Handikappskillnaden på 1⅔EV de emellan går nog att leva med, då den inte känns så tung med kameran i bröstfickan.
Makten
Aktiv medlem
Ja, det är ett ganska bra sätt att se på saken. Delar man brännvidden med en viss faktor för att få samma bildvinkel på en mindre sensor, så får man också dela bländarvärdet med samma faktor för att få samma skärpedjup.
50/2,8 = 18 mm
31/1,7 = 18 mm
När ingångspupillen – som måtten ovan avser – är samma, så är skärpedjupet samma i den färdiga bilden på respektive format. För ekvivalens är det alltså bara att dela f/-talet med samma faktor som du delar brännvidden, för då behåller du samma värde hos kvoten.
Du har helt rätt om du avser att jämföra kameror och kamerasystem. Men inte om du avser att jämföra sensorstorlekar.
anderslonn
Aktiv medlem
Strikt betraktat har skärpedjupet vid en viss bländare enbart att göra med objektivets brännvidd. Det är negativets storlek i förhållande till brännvidden som sedan avgör om objektivet skall betraktas som ett vidvinkel-, normal- eller teleobjektiv. Ett objektivs egenskaper bestäms ju av objektivet och inget annat. Sedan kan man definiera hur stor oskärpecirkel, för en given brännvidd, man tycker är lämplig.
Def Oskärpecirkel
Med ett perfekt objektiv kommer en punkt i objektivets fokus dvs en punkt på det avstånd från kameran som objektivet är inställt på) att avbildas i bildplanet som en punkt.
Punkter som inte ligger i fokus kommer att avbildas som en liten "skiva" i stället, den så kallade oskärpecirkeln.
Definitionen ovan är den jag har använt mig av.
Anm. Jag har letat efter defokuseringsmängd och de träffar jag fått kommer alla från Fotosidan. Jag vet inte om det finns någon definition som gör den användbar.
Min härledning bygger på linsformeln 1/a + 1/b =1/f
a är avståndet från föremålet till den optiska mittpunkten för linsen och b avståndet från den optiska mittpunkten för linsen till bilden och f brännvidden.
Om man differentierar uttrycket och använder likformighet så kommer man efter några steg fram till formeln:
O1/O2 = (f1/f2)^2 , samma bländare
f1 och f2 är respektive brännvidder och[ O1 och O2 motsvarande oskärpecirklars diametrar.
Formeln fungerar bra om avståndet är större än 10 brännvidder men är användbar från 5 brännvidders avstånd från föremålet. Detta är inte förvånande då linsformeln ej är linjär. Att det är ett icke linjärt förhållande förvånar inte. Att det blev kvadratiskt förhållande är intressant.
Om man i programmet DOFMaster jämför ett objektiv på 100mm och definierar oskärpecikeln till 0.12mm och om man för 50mm använder 0,03mm så får man samma skäpedjup vid samma bländare. Pröva!
Samma resultat som formeln förutsäger.
Oskärpecirkelns diameter för småbildaren definieras till 0,03mm med den för Pentaxen 67 formatet definieras till 0,06mm. Detta är rimligt, av likformighet, då negativformatet för Pentax 67 är dubbelt så stor.
För att komma ned till en oskärpecirkel på 0,06 bländar man ned två steg, eller vilket är samma sak ökar bländartalet till det dubbla.
Pröva i DOFMaster med 0,03mm 50mm respektive 0,06mm 100 den senare nedbländad 2 steg ( dubbla bländartalet). Skärpedjupet är densamma.
Samma skärpedjup, samma resultat som formeln förutsäger.
Jag skrev tidigare inlägg:
”Tumregel.
Vill man ha samma skärpa med 100mm objektivet på mellanformatkameran som på en småbildare med 50 mm så blända ned två steg på 100 mm objektivet.
Detta gäller när förhållandet är två mellan brännvidderna och formatet skiljer sig med en faktor två i sida och är likformiga.
För andra förhållanden behövs separata uträkningar.”
Anm. För att hindra missförstånd kanske skärpedjup vore bättre att använda än skärpa. För övrigt ser jag att tumregeln används av andra i tråden. Jag har härlett sambandet.
Jag tror att Suedell missade tumregeln.
Han skrev nämligen förjande:
”Men om du vill får du gärna VISA att en Pentax 6x7 som fotar samma mål från samma avstånd som en 135-format (36x24mm) med halva brännvidden och halva bländartalet INTE får ganska ganska exakt samma skärpedjup (varierande mest beroende på objektivets SA-linje, som styr karaktären på oskärpebildningen)”
Min tumregel säger ju att skärpedjupet blir detsamma om man bländar ned två steg!
I praktisk fotografering bländar jag ned.
Suedell skrev
” Men helt ärligt - du tar ett (egentligen två) riktigt allvarligt felaktiga teorem (defokuseringsmängd = oskärpans CoC) och bygger sedan ett hittepåscenario ovanpå detta teorem för att få ihop siffrorna. Det andra är att man bör variera CoC med brännvidd, inte med förstoringsgrad - också helt vilse.”
Jag måste erkänna att jag inte begriper ovanstående.
Jag har använt mig av oskärpecirkeln ( def ovan).
Defokuseringsmäng. Det låter knepigt och oprecist.
På vilket sätt är teoremet felaktigt. Den ger samma resultat som programmet DOFMaster .
Tala om var härledningen är fel. Utgå från oskärpecirkelns definition och linsformeln.
Suedell skrev
”I övrigt förstår jag inte ens vad du är ute efter att likställa. Enligt din uppställning blir "skärpedjupet" lika om man tar ETT kameraformat och fotograferar samma mål från samma avstånd - med två olika brännvidder med samma bländare. Eftersom du varierar CoC med brännvidd.”
Det var en del i utredningen att visa om man låter oskärpecirkeln för 100 mm vara 4 ggr större än för 50 mm objektivet så ger det samma skärpedjup utgående från definitionen av respektive objektivs oskärpecirkel. Kontroll med DOFMaster ger samma resultat. Det var en del av diskussionen. Jag beklagar om det inte framgick klart eller om det förvirrade det hela.
Min utredning begränsar sig till småbildsformatet och formatet för Pentax67. I resonemanget bortses från linsfel och att ljusets vågrörelsenatur begränsar upplösning. Diffraktionen antas vara försumbar och filmen/sensorn av god kvalitet.
Jag har använt mig av definitionen av oskärpecirkel ovan. Min formel och mina resultat verifieras av programmet DOFMaster, liksom av Excel.
Till slut. Vill jag kontrollera skärpedjupet så bländar jag ned och tittar i sökaren.
Def Oskärpecirkel
Med ett perfekt objektiv kommer en punkt i objektivets fokus dvs en punkt på det avstånd från kameran som objektivet är inställt på) att avbildas i bildplanet som en punkt.
Punkter som inte ligger i fokus kommer att avbildas som en liten "skiva" i stället, den så kallade oskärpecirkeln.
Definitionen ovan är den jag har använt mig av.
Anm. Jag har letat efter defokuseringsmängd och de träffar jag fått kommer alla från Fotosidan. Jag vet inte om det finns någon definition som gör den användbar.
Min härledning bygger på linsformeln 1/a + 1/b =1/f
a är avståndet från föremålet till den optiska mittpunkten för linsen och b avståndet från den optiska mittpunkten för linsen till bilden och f brännvidden.
Om man differentierar uttrycket och använder likformighet så kommer man efter några steg fram till formeln:
O1/O2 = (f1/f2)^2 , samma bländare
f1 och f2 är respektive brännvidder och[ O1 och O2 motsvarande oskärpecirklars diametrar.
Formeln fungerar bra om avståndet är större än 10 brännvidder men är användbar från 5 brännvidders avstånd från föremålet. Detta är inte förvånande då linsformeln ej är linjär. Att det är ett icke linjärt förhållande förvånar inte. Att det blev kvadratiskt förhållande är intressant.
Om man i programmet DOFMaster jämför ett objektiv på 100mm och definierar oskärpecikeln till 0.12mm och om man för 50mm använder 0,03mm så får man samma skäpedjup vid samma bländare. Pröva!
Samma resultat som formeln förutsäger.
Oskärpecirkelns diameter för småbildaren definieras till 0,03mm med den för Pentaxen 67 formatet definieras till 0,06mm. Detta är rimligt, av likformighet, då negativformatet för Pentax 67 är dubbelt så stor.
För att komma ned till en oskärpecirkel på 0,06 bländar man ned två steg, eller vilket är samma sak ökar bländartalet till det dubbla.
Pröva i DOFMaster med 0,03mm 50mm respektive 0,06mm 100 den senare nedbländad 2 steg ( dubbla bländartalet). Skärpedjupet är densamma.
Samma skärpedjup, samma resultat som formeln förutsäger.
Jag skrev tidigare inlägg:
”Tumregel.
Vill man ha samma skärpa med 100mm objektivet på mellanformatkameran som på en småbildare med 50 mm så blända ned två steg på 100 mm objektivet.
Detta gäller när förhållandet är två mellan brännvidderna och formatet skiljer sig med en faktor två i sida och är likformiga.
För andra förhållanden behövs separata uträkningar.”
Anm. För att hindra missförstånd kanske skärpedjup vore bättre att använda än skärpa. För övrigt ser jag att tumregeln används av andra i tråden. Jag har härlett sambandet.
Jag tror att Suedell missade tumregeln.
Han skrev nämligen förjande:
”Men om du vill får du gärna VISA att en Pentax 6x7 som fotar samma mål från samma avstånd som en 135-format (36x24mm) med halva brännvidden och halva bländartalet INTE får ganska ganska exakt samma skärpedjup (varierande mest beroende på objektivets SA-linje, som styr karaktären på oskärpebildningen)”
Min tumregel säger ju att skärpedjupet blir detsamma om man bländar ned två steg!
I praktisk fotografering bländar jag ned.
Suedell skrev
” Men helt ärligt - du tar ett (egentligen två) riktigt allvarligt felaktiga teorem (defokuseringsmängd = oskärpans CoC) och bygger sedan ett hittepåscenario ovanpå detta teorem för att få ihop siffrorna. Det andra är att man bör variera CoC med brännvidd, inte med förstoringsgrad - också helt vilse.”
Jag måste erkänna att jag inte begriper ovanstående.
Jag har använt mig av oskärpecirkeln ( def ovan).
Defokuseringsmäng. Det låter knepigt och oprecist.
På vilket sätt är teoremet felaktigt. Den ger samma resultat som programmet DOFMaster .
Tala om var härledningen är fel. Utgå från oskärpecirkelns definition och linsformeln.
Suedell skrev
”I övrigt förstår jag inte ens vad du är ute efter att likställa. Enligt din uppställning blir "skärpedjupet" lika om man tar ETT kameraformat och fotograferar samma mål från samma avstånd - med två olika brännvidder med samma bländare. Eftersom du varierar CoC med brännvidd.”
Det var en del i utredningen att visa om man låter oskärpecirkeln för 100 mm vara 4 ggr större än för 50 mm objektivet så ger det samma skärpedjup utgående från definitionen av respektive objektivs oskärpecirkel. Kontroll med DOFMaster ger samma resultat. Det var en del av diskussionen. Jag beklagar om det inte framgick klart eller om det förvirrade det hela.
Min utredning begränsar sig till småbildsformatet och formatet för Pentax67. I resonemanget bortses från linsfel och att ljusets vågrörelsenatur begränsar upplösning. Diffraktionen antas vara försumbar och filmen/sensorn av god kvalitet.
Jag har använt mig av definitionen av oskärpecirkel ovan. Min formel och mina resultat verifieras av programmet DOFMaster, liksom av Excel.
Till slut. Vill jag kontrollera skärpedjupet så bländar jag ned och tittar i sökaren.
Jimfear
Aktiv medlem
Det första påståendet stämmer, eftersom förstorningsgraden mellan de två formaten förändras genom en faktor på två.
Men i det andra påståendet cyklar du i diket. Inom fotografi förändrar du inte oskärpecirkeln genom att ändra storleken på bländaren, utan genom att ändra storleken på upptagningsformatet. Det du säger kan säkert stämma ur rent fysikalisk synvinkel angående objektivs beteende, men det är inte detta som menas med oskärpecirkel inom fotografi.
Oskärpecirkelns definition inom fotografi är ett standardvärde direkt relaterat till sensorstorlek. Värdet är beroende av en rad saker och är därför under inga omständigheter spikat, men en standard har växt fram och det är ju ganska praktiskt att använda just i situationer då man vill veta ungefärligt skärpedjup eller jämföra mellan format.
Så, även om den definition av oskärpecirkel du använder säkerligen är fysikaliskt korrekt, så är den helt enkelt inte den samma som används för begreppet inom fotografi.
