Skärpedjup mellanformat vs småformat

[Grevture]

Jo, men det beror ju inte på själva sensorstorleken, utan det faktum att tillverkarna vägrar göra ljussvaga och långa telen i vettiga prisklasser till FF. För makro kunde man behöva f/64 eller så om man nu ska ha oäääändligt skärpedjup (med samma diffraktion som på det mindre formatet, som du vet).

Håller med, och faktiskt en viktig distinktion att göra. Om jag skulle uttryckt mig mindre slarvigt skulle jag skrivit ungefär

"Man skulle kunna uttrycka detta som att så som systemen idag är uppbyggda (objektivutbud m m) så har små sensorer har sina poänger för fågelfoto och makrofoto"

 

[Falumas]

Hur menar du att flexibiliteten är en fördel med ett mindre sensorformat? Som sagt så var det ju det vi talade om från början. Hur är en Nikon 1 mer flexibel än en NEX?

Jag får mer tele på ett 1-system än ett NEX-system. I mitt fall är det mer flexibilitet, då jag väldigt sällan vill ha mer vidvinkel än 27mm (35mm motsvarighet, mitt 18-35mm-objektiv har jag inte använt i år på min D700). Dessutom får jag full support av mina Nikonobjektiv på 1-systemet, vilket jag inte vet om jag skulle få på en NEX.

Sedan är viktskillnaden för liten mellan en Nikon 3200 och en NEX-7 för att göra NEX:en intressant för mig, en Nikon J1 väger ungefär hälften som mycket som en av dom tidigare nämnda i denna långa meningen. DXO verkar inte ha kunnat lista ut hur mycket en NEX-5 väger, vet inte om den är mycket lättare.

/Karl

 

[Falumas]

"The_SuedeII skrev: Praktiskt erfarenhet och testning är alltid bra - men jag måste fråga vad för slags praktisk erfarenhet du tycker att du har, och vad du egentligen analyserat."
???!!.

Strikt betraktat har skärpedjupet vid en viss bländare enbart att göra med objektivets brännvidd. Det är negativets storlek i förhållande till brännvidden som sedan avgör om objektivet skall betraktas som ett vidvinkel-, normal- eller teleobjektiv. Wikipedia. Ja, man bör läsa Wikipedia med en viss kritik,
Ovanstående uttalande är emellertid sant. Ett objektivs egenskaper bestäms ju av objektivet och inget annat. Sedan kan man definiera hur stor oskärpecirkel, för en given brännvidd, man tycker är lämplig.

”Eftersom jag hade lite objektivtester liggande kanske du kan berätta vilken av dessa bilder som enligt en normal DoF-beräknare (med 0.019mm CoC inställt) har 310cm skärpedjup och vilken som har 118cm skärpedjup. Den ena är 150mm F7.1 på FX, den andra är 50mm F2.0 på CX (2.7x crop). Själv tycker jag det ser ut som om de har identiskt skärpedjup.
Bild 1
Bild 2”

Bilderna är tagna i olika ljus och är olika skärpta så det går inte att avgöra med vilka objektiv bilderna är tagna.
Det är lättare att se skärpedjupet om man kan avgöra om föremålen är skarpa.
Parkerade bilar, skyltar efter en gata….
Du bör inte ange samma CoC till objektiv med olika brännvidd.
Mer om detta nedan.

En jämförelse
Pentax 67 har negativformatet 55mm*70mm medan småbildsformatet är på 24mm*36mm. Det som gör det så trevligt är Pentax negativformat är dubbelt så stor än småbildens. För resonemangets skull. (Det går bra även med andra negativ/sensorformat.)

Låt CoC vara 0,03 mm på småbildssensorn. Detta förefaller vara ett standardvärde.
Av ren proportionalitet blir då oskärpecirkelns diameter den dubbla på Pentaxen. De upptar ju lika stor del av negativet och ger samma visuella intryck.
Här har vi förstoringfaktorn .
Till småbilden användes ett normalobjektiv på 50mm och till Pentaxen ett normalobjektiv på 100mm. (Samma bildvinkel även om det inte har någon betydelse för resonemanget.)

Skärpedjupet blir inte detsamma för de båda objektiven. Skärpedjupet är mindre för den större brännvidden.

Hur får man "samma" skärpedjup?
Jag har pillrat lite med linsformeln och använt Excel till följande utredning..
Exempel: Uträknad med linsformeln 1/a+1/b = 1/f.

Skärpan inställd på 1 meter.

50mm småbild
Då kommer ett föremål på 1,1 m avstånd att ligga 0,25 mm från skärpeplanet.

100 mm mellanformat
Då kommer ett föremål på 1,1 m avstånd att ligga 1,11 mm från skärpeplanet.
Kvoten 1,11/0,25 är approximativt 4.
Kvoten går allt närmare 4 vid längre avstånd mellan objektiv och föremål.
(Dessutom är (100/50)^2 = 4)

Definiera CoC som 0,03*4mm = 0,12mm för mellanformatet. Då får objektiven "samma" skärpedjup.

Detta har inte mycket med praktisk fotografering eller hur vi upplever oskärpa.
Bättre är nog att använda sig av proportionaliteten beskriven ovan som ger en oskärpecirkel med diameter 0,06mm.
Det hela blir lättare att beräkna CoC för mellanformatkameran om man använder (1) nedan

Teori
Jag har roat mig med att med hjälp av linsformeln och lite matematik härleda sambandet nedan.

Skärpedjupet för olika brännvidder är lika om kvoten mellan CoC för respektive brännvidder är lika med kvoten för brännvidderna f1 och f2 i kvadrat, samma bländare.
Givet brännvidderna måste ett CoC bestämmas.

dvs
COCf1/COCf2 = (f1/f2)^2 , samma bländare (1)
Index 1 ,2 står för respektive objektiv.
Formeln fungerar bra vid avstånd >10 ggr brännvidden.

Ex. (100/50)^2 = 4, (150/50)^2 = 9 osv

På DOFMaster http://www.dofmaster.com/dofjs.html sätts
”CoC” på 0,03mm på 50mm objektivet och 4*0,03mm = 0,12mm på 100mm objektiv. Man kan välja andra brännvidder bara kvoten är två.
Du kan sedan välja avståndet, lika för båda.

I resonemanget bortses från linsfel och att ljusets vågrörelsenatur begränsar upplösning. Diffraktionen antas vara försumbar och filmen/sensorn av god kvalitet.

Avslutningsvis. Om man definierar kvoten för COC enligt (1) ovan ger olika brännvidder samma skärpedjup.
Sedan måste man bestämma CoC för en av brännvidderna.

Om vi inte snackar praktiskt fotografi utan pixel-studier så har du rätt.

Pratar vi praktiskt fotografering har dock förstoringsgraden en stor inverkan i det hela.

/Karl

 

[Fredrik183]

"The_SuedeII skrev: Praktiskt erfarenhet och testning är alltid bra - men jag måste fråga vad för slags praktisk erfarenhet du tycker att du har, och vad du egentligen analyserat."
???!!.

Strikt betraktat har skärpedjupet vid en viss bländare enbart att göra med objektivets brännvidd. Det är negativets storlek i förhållande till brännvidden som sedan avgör om objektivet skall betraktas som ett vidvinkel-, normal- eller teleobjektiv. Wikipedia. Ja, man bör läsa Wikipedia med en viss kritik,
Ovanstående uttalande är emellertid sant. Ett objektivs egenskaper bestäms ju av objektivet och inget annat. Sedan kan man definiera hur stor oskärpecirkel, för en given brännvidd, man tycker är lämplig.

”Eftersom jag hade lite objektivtester liggande kanske du kan berätta vilken av dessa bilder som enligt en normal DoF-beräknare (med 0.019mm CoC inställt) har 310cm skärpedjup och vilken som har 118cm skärpedjup. Den ena är 150mm F7.1 på FX, den andra är 50mm F2.0 på CX (2.7x crop). Själv tycker jag det ser ut som om de har identiskt skärpedjup.
Bild 1
Bild 2”

Bilderna är tagna i olika ljus och är olika skärpta så det går inte att avgöra med vilka objektiv bilderna är tagna.
Det är lättare att se skärpedjupet om man kan avgöra om föremålen är skarpa.
Parkerade bilar, skyltar efter en gata….
Du bör inte ange samma CoC till objektiv med olika brännvidd.
Mer om detta nedan.

En jämförelse
Pentax 67 har negativformatet 55mm*70mm medan småbildsformatet är på 24mm*36mm. Det som gör det så trevligt är Pentax negativformat är dubbelt så stor än småbildens. För resonemangets skull. (Det går bra även med andra negativ/sensorformat.)

Låt CoC vara 0,03 mm på småbildssensorn. Detta förefaller vara ett standardvärde.
Av ren proportionalitet blir då oskärpecirkelns diameter den dubbla på Pentaxen. De upptar ju lika stor del av negativet och ger samma visuella intryck.
Här har vi förstoringfaktorn .
Till småbilden användes ett normalobjektiv på 50mm och till Pentaxen ett normalobjektiv på 100mm. (Samma bildvinkel även om det inte har någon betydelse för resonemanget.)

Skärpedjupet blir inte detsamma för de båda objektiven. Skärpedjupet är mindre för den större brännvidden.

Hur får man "samma" skärpedjup?
Jag har pillrat lite med linsformeln och använt Excel till följande utredning..
Exempel: Uträknad med linsformeln 1/a+1/b = 1/f.

Skärpan inställd på 1 meter.

50mm småbild
Då kommer ett föremål på 1,1 m avstånd att ligga 0,25 mm från skärpeplanet.

100 mm mellanformat
Då kommer ett föremål på 1,1 m avstånd att ligga 1,11 mm från skärpeplanet.
Kvoten 1,11/0,25 är approximativt 4.
Kvoten går allt närmare 4 vid längre avstånd mellan objektiv och föremål.
(Dessutom är (100/50)^2 = 4)

Definiera CoC som 0,03*4mm = 0,12mm för mellanformatet. Då får objektiven "samma" skärpedjup.

Detta har inte mycket med praktisk fotografering eller hur vi upplever oskärpa.
Bättre är nog att använda sig av proportionaliteten beskriven ovan som ger en oskärpecirkel med diameter 0,06mm.
Det hela blir lättare att beräkna CoC för mellanformatkameran om man använder (1) nedan

Teori
Jag har roat mig med att med hjälp av linsformeln och lite matematik härleda sambandet nedan.

Skärpedjupet för olika brännvidder är lika om kvoten mellan CoC för respektive brännvidder är lika med kvoten för brännvidderna f1 och f2 i kvadrat, samma bländare.
Givet brännvidderna måste ett CoC bestämmas.

dvs
COCf1/COCf2 = (f1/f2)^2 , samma bländare (1)
Index 1 ,2 står för respektive objektiv.
Formeln fungerar bra vid avstånd >10 ggr brännvidden.

Ex. (100/50)^2 = 4, (150/50)^2 = 9 osv

På DOFMaster http://www.dofmaster.com/dofjs.html sätts
”CoC” på 0,03mm på 50mm objektivet och 4*0,03mm = 0,12mm på 100mm objektiv. Man kan välja andra brännvidder bara kvoten är två.
Du kan sedan välja avståndet, lika för båda.

I resonemanget bortses från linsfel och att ljusets vågrörelsenatur begränsar upplösning. Diffraktionen antas vara försumbar och filmen/sensorn av god kvalitet.

Avslutningsvis. Om man definierar kvoten för COC enligt (1) ovan ger olika brännvidder samma skärpedjup.
Sedan måste man bestämma CoC för en av brännvidderna.

Intressant utredning. Utan att egentligen lägga mig i vem som har rätt eller fel, du eller "alla de andra" som skriver aktivt i denna fråga, tycker jag mig kunna göra den analysen att ni inte kommer att mötas. Du har "fel" de andra har rätt, det spelar ingen roll vad du säger. Sedan att ni allihopa tycks tala om samma sak, fast med olika infallsvinklar, är ju en annan sak. Ganska lustigt det hela. Detta var en synnerligen underhållande tråd. Kanske kommer det att göras någon ansats till en ny definition på fotografins område när det gäller sensorstorlek/skärpedjup. För vissa i tråden är frågan solklar, men går man inte på de definitioner som finns sedan tidigare blir det märkligt. Även om dessa inte är heltäckande, och det är i detta område jag tror att "rätt" och "fel" uppstår. Nu är min uppfattning ju den att denna fråga belyses från två håll, där det ena av den samlade "forumeliten" anses rätt, och det andra fel. Min gissning är att man inte kommer att mötas, även om kanske i sak båda infallsvinklarna är riktiga.

 

[Falumas]

Intressant utredning. Utan att egentligen lägga mig i vem som har rätt eller fel, du eller "alla de andra" som skriver aktivt i denna fråga, tycker jag mig kunna göra den analysen att ni inte kommer att mötas. Du har "fel" de andra har rätt, det spelar ingen roll vad du säger. Sedan att ni allihopa tycks tala om samma sak, fast med olika infallsvinklar, är ju en annan sak. Ganska lustigt det hela. Detta var en synnerligen underhållande tråd. Kanske kommer det att göras någon ansats till en ny definition på fotografins område när det gäller sensorstorlek/skärpedjup. För vissa i tråden är frågan solklar, men går man inte på de definitioner som finns sedan tidigare blir det märkligt. Även om dessa inte är heltäckande, och det är i detta område jag tror att "rätt" och "fel" uppstår. Nu är min uppfattning ju den att denna fråga belyses från två håll, där det ena av den samlade "forumeliten" anses rätt, och det andra fel. Min gissning är att man inte kommer att mötas, även om kanske i sak båda infallsvinklarna är riktiga.

Anders har lyckats ena forumskribenter som i stort sett aldrig tidigare haft samma åsikt.

Som tur är har vi hittat andra saker att käbbla om i denna tråden.

/Karl

 

[Makten]

Bilderna är tagna i olika ljus och är olika skärpta så det går inte att avgöra med vilka objektiv bilderna är tagna.

Märkligt att jag och några till såg skillnaden då. Du kanske borde börja ifrågasätta dig själv när det är du som inte ser? Herr Agfors kan gärna få posta fler blindtest så att jag kan äta upp min hatt om jag har fel.

 

[Makten]

Herr Bengtsson menar jag! Blandar alltid ihop er två av nån anledning

 

[Grevture]

Herr Bengtsson menar jag! Blandar alltid ihop er två av nån anledning

Det är lätt att hålla isär oss:
- Herr Bengtsson bryter lätt på skånska och vet vad han pratar om.
- Herr Agfors bryter på 08-mål och lyckas ibland ge intryck av att han vet vad han pratar om.

 

[PMD]

De är knappast pyttesmå i förhållande till bildcirkeln och den förhållandevis låga ljusstyrkan. Jag har ett litet 40/2 till fullformat som är ungefär lika litet som ett 20/1,7 för MFT.

Vilka två objektiv jämför du? Har båda autofokus?

När jag jämför mitt Panasonic 45-200 med mitt Canon 100-400 så ser jag tydligt att det är rätt rejäl skillnad i storlek och vikt. Tittar man på specifikationerna så får man veta att Canonobjektivet väger ett kg mer (1380 gram mot 380 gram) och är nästan dubbel så långt (i ihopfällt läge; zoomar man till max brännvidd blir skillnaden större).

Det är en enorm skillnad att bära med sig ett komplett MFT-system bestående av 5 objektiv med brännvidder från 7.5mm till 200mm jämfört med motsvarande APS-C- eller småbildssystem.

Ja, bildkvaliteten (räknat i brus och kort skärpedjup, om man gillar sånt) blir bättre med de större sensorerna, men det är inte poängen. Poängen är att en kamera man har med sig tar bättre bilder än en kamera man inte har med sig.

Och jag har ju kvar mina större kameror för de tillfällen jag tycker att de behövs.

Jo, men det beror ju inte på själva sensorstorleken, utan det faktum att tillverkarna vägrar göra ljussvaga och långa telen i vettiga prisklasser till FF. För makro kunde man behöva f/64 eller så om man nu ska ha oäääändligt skärpedjup (med samma diffraktion som på det mindre formatet, som du vet).

Väljer man MFT så får man helt enkelt acceptera att skärpedjupet blir längre. Ur exponeringssynpunkt är ljusstyrkan oberoende av sensorformatet.

 

[Makten]

Vilka två objektiv jämför du? Har båda autofokus?

Jag jämför objektiv som jag själv kan vara intresserad av, och då brukar det vara manuella sådana i den mån det finns, då de i regel är mindre, ljusstarkare och dessutom bättre optiskt. Undantag finns.

När jag jämför mitt Panasonic 45-200 med mitt Canon 100-400 så ser jag tydligt att det är rätt rejäl skillnad i storlek och vikt. Tittar man på specifikationerna så får man veta att Canonobjektivet väger ett kg mer (1380 gram mot 380 gram) och är nästan dubbel så långt (i ihopfällt läge; zoomar man till max brännvidd blir skillnaden större).

Och här har vi återigen problemet med att objektiven inte är ekvivalenta. MFT-gluggen hade motsvarat ett 90-400/8-11 på FF och kan därför knappast jämföras med 100-400/4,5-5,6 som ju har dubbelt så stor bländaröppning.

Det är en enorm skillnad att bära med sig ett komplett MFT-system bestående av 5 objektiv med brännvidder från 7.5mm till 200mm jämfört med motsvarande APS-C- eller småbildssystem.

Det beror i så fall mest på att dina objektivpreferenser innebär att det inte finns ekvivalenter.

Ja, bildkvaliteten (räknat i brus och kort skärpedjup, om man gillar sånt) blir bättre med de större sensorerna, men det är inte poängen. Poängen är att en kamera man har med sig tar bättre bilder än en kamera man inte har med sig.

Japp, och det är därför jag sålt min D700 och skaffat en NEX istället. Men jag skulle inte drömma om att påstå att dess mindre sensorstorlek har några fördelar.

Ur exponeringssynpunkt är ljusstyrkan oberoende av sensorformatet.

Och exponeringen är helt irrelevant om man inte beaktar sensorformatet, för miljonte gången. Allt handlar om att samla in så mycket ljus som möjligt totalt, inte per yta.

 

[PMD]

Jag jämför objektiv som jag själv kan vara intresserad av, och då brukar det vara manuella sådana i den mån det finns, då de i regel är mindre, ljusstarkare och dessutom bättre optiskt. Undantag finns.

Det finns väl inget manuellt 20/1.7 för MFT?

Och här har vi återigen problemet med att objektiven inte är ekvivalenta. MFT-gluggen hade motsvarat ett 90-400/8-11 på FF och kan därför knappast jämföras med 100-400/4,5-5,6 som ju har mycket större bländaröppning.

Nej, det där gäller bara om man är skärpedjupsfanatiker. Ljusstyrka är exponeringsmässigt oberoende av sensorstorleken.

Det beror i så fall mest på att dina objektivpreferenser innebär att det inte finns ekvivalenter.

För mina preferenser är objektiven ekvivalenta.

Japp, och det är därför jag sålt min D700 och skaffat en NEX istället. Men jag skulle inte drömma om att påstå att dess mindre sensorstorlek har några fördelar.

Storleken på kameran går hand i hand med sensorstorleken. Som jag skrev förut så är fördelarna med den mindre sensorstorleken indirekta.

Ja, jag skulle givetvis vilja ha en kamera i samma storlek som en Panasonic GF5 eller en Olympus E-PM1 med en mellanformatssensor, men det behövs något slags mirakel för att genomföra det. Jag är inte religiös, så jag tror(!) inte på mirakel.

Och exponeringen är helt irrelevant om man inte beaktar sensorformatet, för miljonte gången. Allt handlar om att samla in så mycket ljus som möjligt per tid, inte per yta.

Nejdå, det handlar om ljus per yta om man vill fotografera motiv om rör sig snabbt. Lång exponeringstid duger inte då. Samma bländare och samma slutartid ger samma frysning (eller icke-frysning) av motivet oberoende av sensorstorlek.

 

[Makten]

Herregud, inte denna diskussion igen. Det är antalet infångade fotoner som ger dig din bildkvalitet, inte exponeringen. Vad kamerans ISO-tal är inställt på är fullständigt ointressant om man inte är mer fixerad vid siffror än hur bilden ser ut.

 

[Falumas]

Herregud, inte denna diskussion igen. Det är antalet infångade fotoner som ger dig din bildkvalitet, inte exponeringen. Vad kamerans ISO-tal är inställt på är fullständigt ointressant om man inte är mer fixerad vid siffror än hur bilden ser ut.

Så länge vi snackar likvärdiga generationer av sensorer stämmer det.

Vilket dom sällan är då dom små oftast ligger före.

/Karl

 

[PMD]

En suddig bild skapad av väldigt många infångade fotoner är i mitt tycke sällan bättre än en skarp bild skapad av något färre infångade fotoner.

"Bildkvalitet" i meningen svinhögt signal/brus-förhållande är inte alltid det man eftersträvar mest. Man måste alltid kompromissa när man fotograferar.

 

[PMD]

Allt handlar om att samla in så mycket ljus som möjligt totalt, inte per yta.

Här har vi den springande punkten. Det är alltså inte så att allt handlar om det. För många fotografer är det andra kvaliteter som är viktigare.

 

[anderslonn]

Intressant utredning. Utan att egentligen lägga mig i vem som har rätt eller fel, du eller "alla de andra" som skriver aktivt i denna fråga, tycker jag mig kunna göra den analysen att ni inte kommer att mötas. Du har "fel" de andra har rätt, det spelar ingen roll vad du säger. Sedan att ni allihopa tycks tala om samma sak, fast med olika infallsvinklar, är ju en annan sak. Ganska lustigt det hela. Detta var en synnerligen underhållande tråd. Kanske kommer det att göras någon ansats till en ny definition på fotografins område när det gäller sensorstorlek/skärpedjup. För vissa i tråden är frågan solklar, men går man inte på de definitioner som finns sedan tidigare blir det märkligt. Även om dessa inte är heltäckande, och det är i detta område jag tror att "rätt" och "fel" uppstår. Nu är min uppfattning ju den att denna fråga belyses från två håll, där det ena av den samlade "forumeliten" anses rätt, och det andra fel. Min gissning är att man inte kommer att mötas, även om kanske i sak båda infallsvinklarna är riktiga.

Jag tror att ett problem är att många lever i en linjär värld. Detta gäller inte i för optiken.
För småbildsnegativ definieras oskärpecirkeln som en cirkel med diameter 0,03mm, normaloptik: 50mm.
För mellanformatet blir då ur likformighet oskärpecirkeln 0,06mm, normaloptik 100mm. (Dubbelt så stort negativ i längdskala.)
Ett negativ fotograferat med 50mm respektive 100mm med samma bländare ger inte samma skärpedjup. Här finns ingen linjaritet.

Exempel
Ett objektiv på 100 mm nedbländat 4 steg ger samma skärpedjup som för ett objektiv på 50 mm. Bländare 8 respektive 2 t. ex.
Uträkning: (100/50)^2 =2^2 = 4 och bländare 2*4 =8. Inte linjärt

För att få samma skärpedjup på ett objektiv på 150 mm som för ett objektiv på 50 mm så ger bländare 18 respektive 2 ger samma skärpedjup.

Exemplen ovan visar på ett kvadratiskt samband, det kan vara intressant att utreda sambandet mellan skärpedjup och brännvidd.

Intressantare är väl hur man får samma skärpedjup för format där den ena är dubbelt så stor som den andra i längdformat och formaten är likformiga.
Småbildsformatet har en definierad diameter för oskärpecirkeln på 0,03mm medan Pentax 67 har en oskärpecirkel på 0,06mm. Det senare värdet fås ur likformighet.

Tumregel.
Vill man ha samma skärpa med 100mm objektivet på mellanformatkameran som på en småbildare med 50 mm så blända ned två steg på 100 mm objektivet.
Detta gäller när förhållandet är två mellan brännvidderna och formatet skiljer sig med en faktor två i sida och är likformiga.
För andra förhållanden behövs separata uträkningar.

 

[Falumas]

Småbildsformatet har en definierad diameter för oskärpecirkeln på 0,03mm medan Pentax 67 har en oskärpecirkel på 0,06mm. Det senare värdet fås ur likformighet.

Såja, nu börjar det likna något.

Oskärpecirkeln måste anpassas till formatet och slutformatet. På digitala sensorer så är minsta bildpunkten väl definierad så om du vill ha en skarp bild på pixelnivå på en Nikon D800 måste du räkna med en oskärpecirkel på 0,01mm.

/Karl

 

[anderslonn]

Såja, nu börjar det likna något.

Oskärpecirkeln måste anpassas till formatet och slutformatet. På digitala sensorer så är minsta bildpunkten väl definierad så om du vill ha en skarp bild på pixelnivå på en Nikon D800 måste du räkna med en oskärpecirkel på 0,01mm.

/Karl

Definitionen av oskärpecirkeln för 24mm*36mm beror inte på sensor eller film.

En Nikon D800 har 36Mp på småbildsformat ger en linjetäthet på
204 celler/mm. Nyqvistfrekvensen blir då 102 linjepar/mm, den största möjliga frekvensen som kan återges av denna sensor. För att förhindra att högre frekvenser når sensorn så finns ett lågpassfilter framför cellerna. Förmodligen släpper inte lågpassfiltret genom större frekvens än 70 linjepar/mm.
Det här är en uppskattning av upplösningen, kanske någon har upplysningar om detta?
Bilder tagna med D800 är verkligen imponerande!
Jag tycker att D800 är ett genombrott, årtiondets kamera?
OBS! Detta är ingen tråd i detta forum.
Kodachromekvalitet?

 

[The_SuedeII]

"The_SuedeII skrev: Praktiskt erfarenhet och testning är alltid bra - men jag måste fråga vad för slags praktisk erfarenhet du tycker att du har, och vad du egentligen analyserat."
???!!.

Strikt betraktat har skärpedjupet vid en viss bländare enbart att göra med objektivets brännvidd. Det är negativets storlek i förhållande till brännvidden som sedan avgör om objektivet skall betraktas som ett vidvinkel-, normal- eller teleobjektiv. Wikipedia. Ja, man bör läsa Wikipedia med en viss kritik,
Ovanstående uttalande är emellertid sant. Ett objektivs egenskaper bestäms ju av objektivet och inget annat. Sedan kan man definiera hur stor oskärpecirkel, för en given brännvidd, man tycker är lämplig.
>>>>>>>>>>
...................

Först blev jag så trött när jag läste detta att jag inte tänkte svara - eftersom jag inte kom på något vettigt sätt att svara utan att vara otrevlig.

Men helt ärligt - du tar ett (egentligen två) riktigt allvarligt felaktiga teorem (defokuseringsmängd = oskärpans CoC) och bygger sedan ett hittepåscenario ovanpå detta teorem för att få ihop siffrorna. Det andra är att man bör variera CoC med brännvidd, inte med förstoringsgrad - också helt vilse.

CoC varierar med defokuseringsmängd dividerat med bländartalet. Dubbla bländartalet, då halveras CoC för samma mängd defokusering. Redan här bygger du in en olinjäritet i systemet som man inte kan komma tillbaka från utan att göra felaktiga antaganden i hela kedjan senare. Här får du också ditt kvadratförhållande som gör att formelns bara går att få ihop vid förstoringar mindre än 1:10.

I övrigt förstår jag inte ens vad du är ute efter att likställa. Enligt din uppställning blir "skärpedjupet" lika om man tar ETT kameraformat och fotograferar samma mål från samma avstånd - med två olika brännvidder med samma bländare. Eftersom du varierar CoC med brännvidd.

Hur du än gör kommer du aldrig ifrån att i en verklig bild, presenterad på ett A4-tryck eller som en 2000x3000 pixlar stor bild kommer ha SAMMA skärpedjup om du fotar samma mål från samma avstånd med två kameraformat, så länge du varierar bländaren med crop-förhållandet mellan formaten. Detta är den PRAKTISKA delen av det vi diskuterar, och också den PRAKTISKA erfarenhet jag efterfrågade att du skulle påvisa.
......................

Men om du vill får du gärna VISA att en Pentax 6x7 som fotar samma mål från samma avstånd som en 135-format (36x24mm) med halva brännvidden och halva bländartalet INTE får ganska ganska exakt samma skärpedjup (varierande mest beroende på objektivets SA-linje, som styr karaktären på oskärpebildningen)

 

[Falumas]

Definitionen av oskärpecirkeln för 24mm*36mm beror inte på sensor eller film.

Pratar man utskriftkvalitet så skiljer det inget. Däremot har en film inte samma definerbara minsta beståndsdel.

På en sensor är pixeln klart definerad och man kan lätt räkna ut hur stor oskärpecirkeln skall vara för att ge ett skarpt resultat.

Nyqvistfrekvensen blir då 102 linjepar/mm, den största möjliga frekvensen som kan återges av denna sensor. För att förhindra att högre frekvenser når sensorn så finns ett lågpassfilter framför cellerna. Förmodligen släpper inte lågpassfiltret genom större frekvens än 70 linjepar/mm.

Hur tänker du här när du tillämpar nyquistfrekvensen på upplösning? Frekvenser när det gäller ljus är färg inte upplösning. Digitala sensorer kan inte läsa av ljusets frekvens utan bara dess styrka.

/Karl