Som Plus-medlem får du: Tillgång till våra Plus-artiklar | Egen blogg och Portfolio | Fri uppladdning av dina bilder | Rabatt på kameraförsäkring och fotoresor | 20% rabatt på Leofoto-stativ och tillbehör | Köp till Sveriges mest lästa fototidning Fotosidan Magasin till extra bra pris.

Plusmedlemskap kostar 349 kr per år

Annons

raw eller jpeg?

Produkter
(logga in för att koppla)
Jag hoppar in här med ett par frågor... Är i valet och kvalet vad jag ska fota med i framtiden - Nef eller Jpeg.

Jag gillar inte efterarbetet, försöker göra klar bilden i kameran!
Det jag gör i efterhand kan vara att bättra på lite kontrast, aningen färgmättnad samt uppskärpning för web.

Så mina frågor är:

Blir en jpeg-fil så pass mye sämre än en Nef-fil om man gör smärre förändringar??

Om man jämför en jpeg-fil och en Nef-fil(förminskad) direkt från kameran, ser man då någon skillnad igentligen?


/Johan

Nej på bägge, frågan är dock vad du tjänar på att använda JPG så länge du ändå gör små ändringar efteråt. Gör du ändringarna i ViewNX (räcker bra till dom ändringarna du gör) så får du ett lika snabbt arbetsflöde med NEF som JPG, men också större möjligheter när du behöver det.

/Karl
 
Om man har kameran inställd att spara bilderna som JPEG-filer på minneskortet så måste man göra alla bildinställningar i kameran, Vitbalans, skärpning, brusreducering, färgmättnad, kontrast, mm.
Om man gör sådant i efterhand på en JPEG-fil så blir det i allmänhet sämre än om man gör det i kameran.

Om man har sin kamera inställd att spara bilderna som RAW-filer på minneskortet så kan man göra alla ovan nämnda bildinställningar i efterhand i sin dator, och få bästa möjliga bildkvalitet.

Man måste alltså hålla på och justera kamerainställningar betydligt oftare om man enbart använder JPEG än om man använder RAW. Det tar alltid lite tid att ändra en inställning och den tiden kan vara avgörande för om man missar en bild eller lyckats bra med den.

Speciellt skönt tycker jag det är att slippa behöva vitbalansera när jag fotograferar. Jag har kameran inställd på automatisk vitbalans och det ger oftast ganska bra resultat, men för att få riktigt bra vitbalans måste jag justera den i efterhand i de flesta fall.

Jag sparar alltid både en RAW-fil och oen JPEG-fil för varje bild jag tar, och ofta duger JPEG-bilden bra för att användas på webben eller i mail eller i liknande sammanhang. Jag har dock alltid RAW-versionen av bilden att ta till om jag vill ha högre kvalitet.
 
Lurar på en grej? Undrar om det går att applicera samma svar som när frågan om photoshop CS versus elements dyker upp? Om man frågar så är svaret Elements, eftersom den som känner verkligt behov av CS vet redan varför ochh behöver inte fråga.

Den som upptäckt att det finns raw, frågar om man skall använda det, så är det givna svaret "ja". De som inte frågar har antingen inte hittat rawformatet och är lycklig med jpg, eller så har man aktivt valt att köra jpg och säkert ett motiv till det.
 
Jag fotograferar mycket rörelse, inklusive djurs beteende etc. och därför kör jag ofta med JPG i stället för RAW. Orsaken är bara tidsmässig: för några år sedan var alltid minnet fullt när det gällde och kameran låste sig i några sekunder och jag missade ett par bilder. Borde kanske pröva igen med nya kort och kamera, kanske RAW inte tar så länge att skriva längre?

Vad gäller kvaliteten: jag sparar original och bearbetar jag en blid för publicering så sparas den alltid i .tif. Tills vidare har kvaliteten varit tillräcklig.

JPG ger oftast möjlighet till längre snabba serier. Nyare kameror och snabbare minneskort brukar dock ge tillgång till relativt långa serier även i RAW. Detta är dock ett av dom få relevanta argumenten för att fotografera i JPG.
På min Nikon D70 använde jag JPG från och till just på grund av detta. Sedan jag skaffade min Nikon D700 så har den alltid hunnit med i mitt tempo även när jag fotograferat RAW. Det finns säkert dom som lyckas pressa en D700 till bristningsgränsen också.

/Karl
 
Om man har kameran inställd att spara bilderna som JPEG-filer på minneskortet så måste man göra alla bildinställningar i kameran, Vitbalans, skärpning, brusreducering, färgmättnad, kontrast, mm.
Om man gör sådant i efterhand på en JPEG-fil så blir det i allmänhet sämre än om man gör det i kameran.

Om man har sin kamera inställd att spara bilderna som RAW-filer på minneskortet så kan man göra alla ovan nämnda bildinställningar i efterhand i sin dator, och få bästa möjliga bildkvalitet.

Man måste alltså hålla på och justera kamerainställningar betydligt oftare om man enbart använder JPEG än om man använder RAW. Det tar alltid lite tid att ändra en inställning och den tiden kan vara avgörande för om man missar en bild eller lyckats bra med den.

Speciellt skönt tycker jag det är att slippa behöva vitbalansera när jag fotograferar. Jag har kameran inställd på automatisk vitbalans och det ger oftast ganska bra resultat, men för att få riktigt bra vitbalans måste jag justera den i efterhand i de flesta fall.

Jag sparar alltid både en RAW-fil och oen JPEG-fil för varje bild jag tar, och ofta duger JPEG-bilden bra för att användas på webben eller i mail eller i liknande sammanhang. Jag har dock alltid RAW-versionen av bilden att ta till om jag vill ha högre kvalitet.

För Nikonfotografer så existerar få av nackdelarna du rabblar upp här. Jag har min kamera inställd på automatisk vitbalans och när jag öppnar RAW-filen i Nikons bildbehandlingsprogram (som enligt mig är bättre än adobe och apples varianter, men det är en annan diskution) så läser programvaran in den vitbalans som kameran gissade vid fotograferingstillfället och lägger in den inställningen som default, givetvis kan jag ändra vitbalansen om jag vill men är jag nöjd med det kameran gissade behöver jag inte göra något allt.
Fotar man NEFar och bearbetar med Nikons bildbehandlingsprogram så får man samma resultat om man bara sparar ner NEFen som JPG som man hade fått om man fotograferat JPG från början. Detta ger mig möjligheten till JPG-formatets snabbhet samtidigt som jag har NEF-formatets möjligheter trots att jag bara fotograferar RAW i kameran.

Att JPG-kräver betydligt fler inställningar i kameran vid fotograferingstillfället är något som väldigt ofta glöms bort. En mycket bra påpekning.

/Karl
 
Senast ändrad:
Lurar på en grej? Undrar om det går att applicera samma svar som när frågan om photoshop CS versus elements dyker upp? Om man frågar så är svaret Elements, eftersom den som känner verkligt behov av CS vet redan varför ochh behöver inte fråga.

Den som upptäckt att det finns raw, frågar om man skall använda det, så är det givna svaret "ja". De som inte frågar har antingen inte hittat rawformatet och är lycklig med jpg, eller så har man aktivt valt att köra jpg och säkert ett motiv till det.

Nybörjarna behöver RAW-formatet för att kunna rädda sina bilder eftersom bilderna ofta blir felexponerade i början.

Experten behöver RAW-formatet för att kunna göra avancerad bildbehandling bättre.

/Karl
 
För Nikonfotografer så existerar få av nackdelarna du rabblar upp här. Jag har min kamera inställd på automatisk vitbalans och när jag öppnar RAW-filen i Nikons bildbehandlingsprogram (som enligt mig är bättre än adobe och apples varianter, men det är en annan diskution) så läser programvaran in den vitbalans som kameran gissade vid fotograferingstillfället och lägger in den inställningen som default, givetvis kan jag ändra vitbalansen om jag vill men är jag nöjd med det kameran gissade behöver jag inte göra något allt.
Fotar man NEFar och bearbetar med Nikons bildbehandlingsprogram så får man samma resultat om man bara sparar ner NEFen som JPG som man hade fått om man fotograferat JPG från början. Detta ger mig möjligheten till JPG-formatets snabbhet samtidigt som jag har NEF-formatets möjligheter trots att jag bara fotograferar RAW i kameran.

Vilka nackdelar syftar du på?

(Att kunna låta RAW-konverteraren använda kamerans inställningar är väl normalt för alla kameramärken? Det trodde jag, åtminstone.)
 
JPG ger oftast möjlighet till längre snabba serier. Nyare kameror och snabbare minneskort brukar dock ge tillgång till relativt långa serier även i RAW. Detta är dock ett av dom få relevanta argumenten för att fotografera i JPG.

Jo, det enda relevanta argumentet tycker även jag (som alltså gör det regelbundet). Jag ska börja testa varge gång jag byter kort eller kamera, och byter naturligtvis helt över till RAW genast det går att göra det.
 
Vilka nackdelar syftar du på?

(Att kunna låta RAW-konverteraren använda kamerans inställningar är väl normalt för alla kameramärken? Det trodde jag, åtminstone.)

Jag tolkade detta som om du menade att kameran gjorde bättre vitbalansering än vad man själv gör efteråt.

Om man gör sådant i efterhand på en JPEG-fil så blir det i allmänhet sämre än om man gör det i kameran.

Du kanske menade bara i JPG-fallet.

/Karl
 
Falumas:

Du har rätt i mycket i ditt långa inlägg, men ett par saker håller jag inte med om.

Också i Adobes program används vitbalansen som valts i kameran och det finns profiler som motsvarar Nikons egna profiler. Det leder fram till slutsatsen, att slippa använda Nikons program som inte är i närheten så bra som Adobes ;-)
 
Försämringen är otroligt liten, jag skulle säga försumbar. Vi gjorde test med detta i en annan tråd.

/Karl

Beror av programvara, komprimeringsgrad (kvalitet), antal separata redigeringar o.s.v. och kan tyvärr inte diskuteras i allmänna termer. Men faktum kvarstår, sparar Du inte originalet så får Du en successiv förlust av kvalitet

Jag köpte tidigt en mycket dyr och med dagens mått mycket dålig digitalkamera i mitten på 90-talet. Samtidigt var jag slarvig och satte mig inte in ordentligt i JPG. Dumt nog insåg jag inte från början att jag borde säkrat originalkopior av bilderna och har idag en stor mängd oersättliga bilder av mycket dålig kvalitet. Jag hade på den tiden inte riktigt förstått att bildernas utseende är extremt beroende av bildskärmens kvalitet och färgåtergivning. Jag jobbade inom IT och bytte datorer och skärmar som andra bytter skjortor. För varje ny skärm skruvade jag lite på på de populäraste bilderna och för sent insåg jag att jag var på väg att förstöra bildmaterialet.
 
Jag tolkade detta som om du menade att kameran gjorde bättre vitbalansering än vad man själv gör efteråt.
Nej, det är oftast tvärtom. Automatisk vitbalans blir ofta ganska bra, men i knepiga situationer gissar kameran gärna lite fel.

När man ställer in vitbalans på en RAW-fil i efterbehandlingen kan man ställa in den exakt som man vill ha den.

Det senare kan man förvisso även med kameran, men då måste man ha ett vitbalanskort med sig och ställa in vitbalansen manuellt. Det är en inställning som man kan strunta i om man använder RAW.

Du kanske menade bara i JPG-fallet.

"Sådant" syftade på meningen innan, dvs alla bildinställningar i kameran som vitbalans, skärpning, brusreducering, färgmättnad, kontrast, mm. Allt sådant blir i allmänhet sämre om man gör det på en JPEG-fil i efterhand än om man ställer in det direkt i kameran.
 
Beror av programvara, komprimeringsgrad (kvalitet), antal separata redigeringar o.s.v. och kan tyvärr inte diskuteras i allmänna termer. Men faktum kvarstår, sparar Du inte originalet så får Du en successiv förlust av kvalitet

Jag köpte tidigt en mycket dyr och med dagens mått mycket dålig digitalkamera i mitten på 90-talet. Samtidigt var jag slarvig och satte mig inte in ordentligt i JPG. Dumt nog insåg jag inte från början att jag borde säkrat originalkopior av bilderna och har idag en stor mängd oersättliga bilder av mycket dålig kvalitet. Jag hade på den tiden inte riktigt förstått att bildernas utseende är extremt beroende av bildskärmens kvalitet och färgåtergivning. Jag jobbade inom IT och bytte datorer och skärmar som andra bytter skjortor. För varje ny skärm skruvade jag lite på på de populäraste bilderna och för sent insåg jag att jag var på väg att förstöra bildmaterialet.

Vi hade en bild i den andra tråden som vi sparade om i 70% jpg-kvalitet och det var först efter 30-40 omsparningar man började se någon försämring.
I samma tråd diskuterade vi också RAW-formatets fördelar där vi med gott resultat lyckades lyfta en bild 5 steg i RAW medans bara en halvtaskig svart vit bild lyckades komma fram av JPG-bilden.

Hittade tråden
http://www.fotosidan.se/forum/showthread.php?t=117701

/Karl
 
Senast ändrad:
Falumas:

Du har rätt i mycket i ditt långa inlägg, men ett par saker håller jag inte med om.

Också i Adobes program används vitbalansen som valts i kameran och det finns profiler som motsvarar Nikons egna profiler. Det leder fram till slutsatsen, att slippa använda Nikons program som inte är i närheten så bra som Adobes ;-)

Jo, just vitbalansen var ett dåligt exempel. Nikons programvara lyckas dock få med alla kamerainställningar vilket adobes program inte klarar av. D-ligthning t.ex och jag har för mig att bildinställningarna som färgmättnad, skärpa, kontrast etc inte kommer med till Adobe-programmen.

/Karl
 
Polaroid eller dia/negativ?

Jag har länge fotat RAW+jpg … men har nyligen slutat ta upp det extra onödiga utrymmet på minneskort och hårdiskar med jpg bilderna …

Är inte frågan lite som att välja mellan en gammal polaroid och ett negativ? (om man bortser från andra uppenbara kvalitets skillnader i de formaten).

Jag slängde aldrig bort negativen även om jag hade en bra papperskopia!

Med photoshop och andra råformatshanterare samt de CopySwede till trotts billiga priserna på hårdiskar och minneskort så finns det väl inte mycket anledning att inte fota i RAW -ALLTID- ?

Man kan ju sedan slänga de dåliga bilderna … något som jag behöver lära mig själv att göra …
 
Vi hade en bild i den andra tråden som vi sparade om i 70% jpg-kvalitet och det var först efter 30-40 omsparningar man började se någon försämring.
I samma tråd diskuterade vi också RAW-formatets fördelar där vi med gott resultat lyckades lyfta en bild 5 steg i RAW medans bara en halvtaskig svart vit bild lyckades komma fram av JPG-bilden.

Hittade tråden
http://www.fotosidan.se/forum/showthread.php?t=117701

/Karl

Jag har lusläst den tråden men inte riktigt hittat något bevis för vad Du säger ovan. Du får nog hjälpa mig mer i så fall.

Problemer sönderfaller i minst tre fall.

1).
Grundprincip: Läs upp, spara, spara, spara........ stäng.
Resultat: Ingen dataförlust.

Man läser upp en JPG fil i ett editeringsprogram varvid bilden packas upp i minnet till det antal pix som bilden har.
Sedan sparar man ner det en eller många gånger utan edition.
I ett modernt program sker inget med bilden eftersom inget ändrats. Det håller programmet reda på.

2)
Grundprincip: Läs upp, editera, spara, editera, spara, editera, spara, editera, spara...........stäng.
Resultat: En dataförlust från den sista nedsparningen.

Man läser upp en JPG fil i ett editeringsprogram varvid bilden packas upp i minnet till det antal pix som bilden har. Uppackningen sätter då, i minnet, de värden som finns lagrade för varje pix (yta). Eftersom JPG inte innehåller information för varje enskild pix så är det inte individuell information i varje pix utan resp. pix tilldelas ett värde utifrån algoritmen.
Gör Du sedan upprepade editeringar och nedsparningar så påverkas inte bilden i minnet av att Du sparar gång på gång även om algoritmen körs igenom vid varje nedsparning eftersom algoritmen inte påverkar bilden i minnet, bara på disken.

3)
Grundprincip: Läs upp bild, editera, spara, stäng bild. Läs upp, editera, stäng bild. Läa upp, editera, stäng bild..............
Resultat: En dataförlust per nedsparning.

Man läser upp en JPG fil i ett editeringsprogram varvid bilden packas upp i minnet till det antal pix som bilden har. Uppackningen sätter då, i minnet, de värden som finns lagrade för varje pix (yta). Eftersom JPG inte innehåller information för varje enskild pix så är det inte individuell information i varje pix utan resp. pix tilldelas ett värde utifrån algoritmen.
Gör Du sedan upprepade editeringar och nedsparningar där Du stänger bilden och helst avslutar programmet, alternativt plockar upp en annan bild för editering, mellan varje gång så får Du dataförlust för varje nedsparning.

Prova alternativ tre 30-40 gånger genom att växla färgmättnaden fram och åter mellan två värden så får Du se. Olika program kommer att ge olika resultat eftersom de har olika algoritmer för förändringen men att förändringen skulle vara "knappt märkbar" är inte min erfarenhet.
 
Senast ändrad:
Jag har lusläst den tråden men inte riktigt hittat något bevis för vad Du säger ovan. Du får nog hjälpa mig mer i så fall.

Problemer sönderfaller i minst tre fall.

1).
Grundprincip: Läs upp, spara, spara, spara........ stäng.
Resultat: Ingen dataförlust.

Man läser upp en JPG fil i ett editeringsprogram varvid bilden packas upp i minnet till det antal pix som bilden har.
Sedan sparar man ner det en eller många gånger utan edition.
I ett modernt program sker inget med bilden eftersom inget ändrats. Det håller programmet reda på.

2)
Grundprincip: Läs upp, editera, spara, editera, spara, editera, spara, editera, spara...........stäng.
Resultat: En dataförlust från den sista nedsparningen.

Man läser upp en JPG fil i ett editeringsprogram varvid bilden packas upp i minnet till det antal pix som bilden har. Uppackningen sätter då, i minnet, de värden som finns lagrade för varje pix (yta). Eftersom JPG inte innehåller information för varje enskild pix så är det inte individuell information i varje pix utan resp. pix tilldelas ett värde utifrån algoritmen.
Gör Du sedan upprepade editeringar och nedsparningar så påverkas inte bilden i minnet av att Du sparar gång på gång även om algoritmen körs igenom vid varje nedsparning eftersom algoritmen inte påverkar bilden i minnet, bara på disken.

3)
Grundprincip: Läs upp bild, editera, spara, stäng bild. Läs upp, editera, stäng bild. Läa upp, editera, stäng bild..............
Resultat: En dataförlust per nedsparning.

Man läser upp en JPG fil i ett editeringsprogram varvid bilden packas upp i minnet till det antal pix som bilden har. Uppackningen sätter då, i minnet, de värden som finns lagrade för varje pix (yta). Eftersom JPG inte innehåller information för varje enskild pix så är det inte individuell information i varje pix utan resp. pix tilldelas ett värde utifrån algoritmen.
Gör Du sedan upprepade editeringar och nedsparningar där Du stänger bilden och helst avslutar programmet, alternativt plockar upp en annan bild för editering, mellan varje gång så får Du dataförlust för varje nedsparning.

Prova alternativ tre 30-40 gånger genom att växla färgmättnaden fram och åter mellan två värden så får Du se. Olika program kommer att ge olika resultat eftersom de har olika algoritmer för förändringen men att förändringen skulle vara "knappt märkbar" är inte min erfarenhet.

Vi körde enligt din metod 3, du har givetvis teoretiskt rätt, men försämringen är enligt mig så pass liten så en 10-20 sparningar kan du göra vid 50% vid 95% som förmodligen är lite vanligare så kan du göra 100-tals sparningar innan någon nämnvärd försämring kommer att ske. Jag trodde som dig innan jag provade.

/Karl
 
Erfarenhet.

Vi körde enligt din metod 3, du har givetvis teoretiskt rätt, men försämringen är enligt mig så pass liten så en 10-20 sparningar kan du göra vid 50% vid 95% som förmodligen är lite vanligare så kan du göra 100-tals sparningar innan någon nämnvärd försämring kommer att ske. Jag trodde som dig innan jag provade.

/Karl

Jag trodde som Du innan jag förstörde 500 - 1000 st bilder. :D.

Det är några år sedan och både algoritmer och program förbättras givetvis.
Vad jag lärt mig är att lita aldrig på någon teknik utan säkra hela tiden.

Upplösningen var dessutom låg på den digitalkameran så gränsen nåddes naturligtvis tidigare än med dagens kameror.

//Henry
 
Senast ändrad:
Jag trodde som Du innan jag förstörde 500 - 1000 st bilder. :D.

Det är några år sedan och både algoritmer och program förbättras givetvis.
Vad jag lärt mig är att lita aldrig på någon teknik utan säkra hela tiden.

Upplösningen var dessutom låg på den digitalkameran så gränsen nåddes naturligtvis tidigare än med dagens kameror.

//Henry

Bilden vi använde i tråden jag länkade till är 400x400 pixlar. Själv klev jag inte över till det digitala förän jag kom över en Apples Quicktake 100 begagnat sommaren 1995 (han som köpt den hade trott att den skulle kunna hävda sig med dåtidens negativkameror) och då var upplösningen redan 640x480. Alltid trevligt att träffa på gamla rävar som var med från början. Hade du Logitechs Dycam Model 1?

/Karl
 
Kodak DC 120 Zoom

Bilden vi använde i tråden jag länkade till är 400x400 pixlar. Själv klev jag inte över till det digitala förän jag kom över en Apples Quicktake 100 begagnat sommaren 1995 (han som köpt den hade trott att den skulle kunna hävda sig med dåtidens negativkameror) och då var upplösningen redan 640x480. Alltid trevligt att träffa på gamla rävar som var med från början. Hade du Logitechs Dycam Model 1?

/Karl

Kameran var en Kodak DC 120 Zoom och kostade runt 10.000:Kr.
Sensorn var på 0,84 MP
http://www.flickr.com/photos/awcam/5170929000/

//Henry
 
ANNONS
Upp till 6000:- Cashback på Sony-prylar