porträttobjektiv

[rue]

Perspektiv

paul innergård skrev:
Jag är beredd att hålla med om att en 50 mm kan ge en viss förvrängning, tyvärr. En 85:a lider inte av det på något sätt. Däremot tycker jag nog att 50 mm på mindre sensor funkar bättre eftersom du kommer längre ifrån med samma utsnitt.

Känns som om man inte kan låta bli att lägga sig i debatten.
Huruvida vi vill ha en stor näsa på bilden eller även kunna se öronen sticka ut på sidorna har inget med objektivet att göra!!
Perspektivet bestämmer hur du vill att man skall uppfatta motivet. Avståndet till modellen bestämmer perpektivet! alltså hur mycket du vill att ansiktet skall förvrängas. Därefter väljer du vilket objektiv som passar för att, som Mats sa, få rätt utsnitt vilket blir olika beroende på vilket film/sensor format man använder. Om man önskar samma "grad av förvrängning" det vill säga att man står på samma avstånd till modellen, blir man tvungen att ha olika brännvidder beroende film/sensor-format om man vill ha med lika mycket av modellen på bilden.
För ff brukar man anse att ett (ca) 100mm objektiv är en lagom brännvidd för porträtt av den enkla anledningen att det med automatik ger en naturlig ”förvrängning” av modellen tack vare det arbetsavstånd som det objektivet ger upphov till och inte objektivet i sig. Använder vi en 1.6 crops kamera står vi kvar på samma avstånd och byter till ett ca 60 mm objektiv för att få samma bildutsnitt och samma perspektiv. För mellanformat används i stället ett ca 160 mm objektiv för att få samma utsnitt. Men perspektivet är densamma. Men vi skulle även från samma avstånd till modellen kunnat använda ett supervidvinkel där vi även fått med halva rummet och i efterhand beskurit det vi vill ha med med samma resultat!
En annan konsekvens med längre avstånd till modellen är att bakgrunden förvisso uppfattas vara närmre men även befinnas i mer oskärpa vilket ofta anses vara fördelaktigt. Det är lättare att isolera motivet/modellen från omgivningen.
En annan, men inte helt oväsentlig, konsekvens av val av sensor/filmformat är att skärpedjupet ökar med mindre sensor. Det vill säga, vill man isolera ett föremål mot oskarp bakgrund, välj kamera med stor sensor.
//Leif

 

[Palletheking]

Re: Perspektiv

rue skrev:
Känns som om man inte kan låta bli att lägga sig i debatten.
Huruvida vi vill ha en stor näsa på bilden eller även kunna se öronen sticka ut på sidorna har inget med objektivet att göra!!
Perspektivet bestämmer hur du vill att man skall uppfatta motivet. Avståndet till modellen bestämmer perpektivet! alltså hur mycket du vill att ansiktet skall förvrängas. Därefter väljer du vilket objektiv som passar för att, som Mats sa, få rätt utsnitt vilket blir olika beroende på vilket film/sensor format man använder. Om man önskar samma "grad av förvrängning" det vill säga att man står på samma avstånd till modellen, blir man tvungen att ha olika brännvidder beroende film/sensor-format om man vill ha med lika mycket av modellen på bilden.
För ff brukar man anse att ett (ca) 100mm objektiv är en lagom brännvidd för porträtt av den enkla anledningen att det med automatik ger en naturlig ”förvrängning” av modellen tack vare det arbetsavstånd som det objektivet ger upphov till och inte objektivet i sig. Använder vi en 1.6 crops kamera står vi kvar på samma avstånd och byter till ett ca 60 mm objektiv för att få samma bildutsnitt och samma perspektiv. För mellanformat används i stället ett ca 160 mm objektiv för att få samma utsnitt. Men perspektivet är densamma. Men vi skulle även från samma avstånd till modellen kunnat använda ett supervidvinkel där vi även fått med halva rummet och i efterhand beskurit det vi vill ha med med samma resultat!
En annan konsekvens med längre avstånd till modellen är att bakgrunden förvisso uppfattas vara närmre men även befinnas i mer oskärpa vilket ofta anses vara fördelaktigt. Det är lättare att isolera motivet/modellen från omgivningen.
En annan, men inte helt oväsentlig, konsekvens av val av sensor/filmformat är att skärpedjupet ökar med mindre sensor. Det vill säga, vill man isolera ett föremål mot oskarp bakgrund, välj kamera med stor sensor.
//Leif

Nej nu krånglar du till saker i onödan, tycker jag. Men med den förklaring du ger och som i allt väsäntligt stämmer så minskar objektivets brännvidd i betydelse. Jag antar att man kan se på saken från flera olika håll. Viktigt i debatten är dock att folk i allmänhet har en sensor/filmstorlek att hushålla med och då får gluggens brännvidd betydelse för diverse förvrängningar. Hade alla fotointresserade både aps-c och FF till förfogande så skulle jag däremot hålla med dig.

 

[niklasl]

Mina porträtt är tagna med brännvidder mellan 15mm (APS-C) och 300mm. Med blixt i studio är 70-200 väldigt lättjobbad och då brukar det hamna kring 100-120mm (24x36-format) vid headshots och lite till. Brukar undvika 8mm och går sällan över 300mm vid porträtt.

I ö ansluter jag mig till Leifs utmärkta redogörelse.

 

[matnyttige]

paul innergård skrev:
Jag är beredd att hålla med om att en 50 mm kan ge en viss förvrängning, tyvärr. En 85:a lider inte av det på något sätt. Däremot tycker jag nog att 50 mm på mindre sensor funkar bättre eftersom du kommer längre ifrån med samma utsnitt.

Men då snackar du om fullformat (24x36). Vad jag menade är att det inte är brännvidden som spelar någon roll utan avståndet till motivet.
Om jag beskriver det så här då: Tänk dig att du står på två meter från en person som du fotograferar med en analog småbildskamera. På ena bilden så använder du en 85:a och på nästa så använder du en 50 mm optik. Du får då med mer av kroppen med 50 mm optiken på negativet MEN om du förstorar negativet 1.6 gånger (1.7x) så får du en likadan bild (men något kornigare och sämre skärpa). Sätter du 50 mm optiken på en 1.6X crop digitalkamera så blir det också nästan exakt lika bild (som om du står på samma avstånd som med 85:an på ff-kameran). Har jag fel eller?

Ett annat exempel. Om man kör med tex en Canon IXUS 65 i längsta teleläget (17,4 mm som "motsvarar 105 mm småbildsformat). Får man även då en förvrängning av ansiktet (stor näsa)?

 

[Palletheking]

matnyttige skrev:
Men då snackar du om fullformat (24x36). Vad jag menade är att det inte är brännvidden som spelar någon roll utan avståndet till motivet.
Om jag beskriver det så här då: Tänk dig att du står på två meter från en person som du fotograferar med en analog småbildskamera. På ena bilden så använder du en 85:a och på nästa så använder du en 50 mm optik. Du får då med mer av kroppen med 50 mm optiken på negativet MEN om du förstorar negativet 1.6 gånger (1.7x) så får du en likadan bild (men något kornigare och sämre skärpa). Sätter du 50 mm optiken på en 1.6X crop digitalkamera så blir det också nästan exakt lika bild (som om du står på samma avstånd som med 85:an på ff-kameran). Har jag fel eller?

Ett annat exempel. Om man kör med tex en Canon IXUS 65 i längsta teleläget (17,4 mm som "motsvarar 105 mm småbildsformat). Får man även då en förvrängning av ansiktet (stor näsa)?

Jag tror att brännvidden har betydelse, dvs inte enbart utsnittet avgör. Att du får förvrängning med en 17,4 mm som är beskuren till en 105:a är inte speciellt konstigt. Ju vidare ett objektiv är desto större är tendensen till bildfältskrökning, vilket ibland ger stora näsor. En 50 mm är vidare än en 85 eller 100 mm. Om du tar en närbild (ansikte) med en 14 mm på FF och sen beskär ned bilden till motsvarande 40-50 mm utsnitt så lär du få en större näsa än vad som är möjligt med en optik som är 40 eller 50 mm från början. Låt oss inte stirra oss blinda på tekniskt tjafs, utan se på verkligheten som den faktiskt är. Verkligheten säger mig att vill du ta raka, tighta porträtt utan vanprydande förvrängning av folks ansikten, så bör du börja från 70-85 mm. 50 mm eller mindre ökar risken för att du får stora näsor. Det går att ta fina porträtt även med ex en 35 mm, men det kräver mer av fotografen.

 

[matnyttige]

paul innergård skrev:
Jag tror att brännvidden har betydelse, dvs inte enbart utsnittet avgör. Att du får förvrängning med en 17,4 mm som är beskuren till en 105:a är inte speciellt konstigt. Ju vidare ett objektiv är desto större är tendensen till bildfältskrökning, vilket ibland ger stora näsor. En 50 mm är vidare än en 85 eller 100 mm. Om du tar en närbild (ansikte) med en 14 mm på FF och sen beskär ned bilden till motsvarande 40-50 mm utsnitt så lär du få en större näsa än vad som är möjligt med en optik som är 40 eller 50 mm från början. Låt oss inte stirra oss blinda på tekniskt tjafs, utan se på verkligheten som den faktiskt är. Verkligheten säger mig att vill du ta raka, tighta porträtt utan vanprydande förvrängning av folks ansikten, så bör du börja från 70-85 mm. 50 mm eller mindre ökar risken för att du får stora näsor. Det går att ta fina porträtt även med ex en 35 mm, men det kräver mer av fotografen.

Jo, verkligeheten var det. Men är verkligheten mellanformat (i så fall 6x4,5, 6x6, 6x7, 6x8 eller 6x9?), storformat eller snackar du småbildsformat? Tydligen småbildsformat. Men åter igen. -Det är avståndet till motivet som ger perspektivet inte brännvidden eller beskärningen (formatet). Går du för nära så får du "potatisnäsa". Men självklart ger en längre brännvidd mindre bildvinkel oavsett vilket format du använder.

Dessutom så är det ingen beskärning av bilden med digitalkompakten med 17.4 mm brännvid. När du använder den brännvidden och hela den lilla sensorn så får du en bildvinkel MOTSVARANDE ett 105 mm optik på småbildskamera (24x36 mm).

 

[MattiasL]

Men vad ni krånglar till det!
Bildfältskrökning ger väl ytterst sällan stora näsor. Om det skulle påverka näsor på något sätt så är det väl på det sättet att de möjligtvis blir lite krokiga om de är i ytterkanten av bilden.
Ett 17,4 mm-objektiv på pyttesensor är ju inte vidare än småbilds-105:an om man ser till vad som kommer med i bildcirkeln.

 

[Palletheking]

matnyttige skrev:
Jo, verkligeheten var det. Men är verkligheten mellanformat (i så fall 6x4,5, 6x6, 6x7, 6x8 eller 6x9?), storformat eller snackar du småbildsformat? Tydligen småbildsformat. Men åter igen. -Det är avståndet till motivet som ger perspektivet inte brännvidden eller beskärningen (formatet). Går du för nära så får du "potatisnäsa". Men självklart ger en längre brännvidd mindre bildvinkel oavsett vilket format du använder.

Dessutom så är det ingen beskärning av bilden med digitalkompakten med 17.4 mm brännvid. När du använder den brännvidden och hela den lilla sensorn så får du en bildvinkel MOTSVARANDE ett 105 mm optik på småbildskamera (24x36 mm).

Jo enligt min mening är det exakt samma som om du skulle beskära bilden. Du gör det inte på papper men, sensorn är mindre vilket blir samma sak, i alla fall för mig. Sensorn klarar inte av att teckna ut objektivets bildvinkel, alltså blir bildvinkeln beskuren. personligen bryr jag mig inte så mycket om avstånd o perspektiv i teorin. För mig och min verklighet så ger kortare brännvidder större förvrängningsfaktor och är därför mindre lämpade för tighta porträtt och det tror jag knappast är något som vare sig du eller någon annan kan bestrida.