Som Plus-medlem får du: Tillgång till våra Plus-artiklar | Egen blogg och Portfolio | Fri uppladdning av dina bilder | Rabatt på kameraförsäkring och fotoresor | 20% rabatt på Leofoto-stativ och tillbehör | Köp till Sveriges mest lästa fototidning Fotosidan Magasin till extra bra pris.

Plusmedlemskap kostar 349 kr per år

Annons

Pixlar vs skärpa

Produkter
(logga in för att koppla)
Jag håller helt med om att en del objektiv inte känns optimalt med hög upplösning om man har för avsikt att beskära i efterhand.

När jag fotar med mitt Nikon 58mm f1.4 på F1.4 får jag väldigt fina bilder i färgerna och så vidare men jag blir oftast bara nöjd om jag använder hela bilden. Så jag får tänka på annat sätt när jag fotar.

I jämförelse med mitt Nikon 105mm f1.4 på f1.4 så spelar det mindre roll om jag beskär bilden. Den ser otroligt skarp ut ändå.
 
Tror jag inte. Det är nog snarare så att med många pixlar så kan man zooma sig in i bilden och uppleva att bilden är oskarpare pga det utsnittet man valt att granska. Men det kan vara så att en kamera med många pixlar och där man vill ha möjlighet att beskära hårdare, tex vid extrem makro så önskar man sig skarpare objektiv som kan möjliggöra den tuffare beskärningen eller större förstoring om man vill göra en tavla i större format
 
Sedan är ett stort fel som många gör inte läsa vad folk skriver i forumtrådar.

Jag har här inte sett någon som hävdar att det blir sämre på bildnivå.

Vad är du vill säga med att detta? Vem är det du svarar på?
Vad är det för fel på att vilja beskära bilden så att fågeln blir större när teleobjektivet inte räckte till? Många kanske till och med köpte en högupplöst kamera för att kunna beskära.

Menar du att en 60MP bild i bra ljus med ett bra objektiv aldrig skulle tåla att beskäras ner till pixelnivå?

Jag menar när det var vanligt att många när dom kollade bilder i Datorn ofta skulle kolla med 100 procent och till och med 150-200 procent för att se hur skärpan blev, inte vanlig beskärning alltså.
 
Jag håller helt med om att en del objektiv inte känns optimalt med hög upplösning om man har för avsikt att beskära i efterhand.

När jag fotar med mitt Nikon 58mm f1.4 på F1.4 får jag väldigt fina bilder i färgerna och så vidare men jag blir oftast bara nöjd om jag använder hela bilden. Så jag får tänka på annat sätt när jag fotar.

I jämförelse med mitt Nikon 105mm f1.4 på f1.4 så spelar det mindre roll om jag beskär bilden. Den ser otroligt skarp ut ändå.

Jag har just gått igenom och bildbehandlat ca 500 bilder som blev ca 100 efter gallring från en gymnastiktävling igår. Jag tar alltid RAW+JPEG. För första gången testade jag mitt 150-500mm Tamron för sånt. Annars har jag brukat använda mitt Sony G 70-200. Sensorn har 33 MP och tillhör Sonys bättre i svagt ljus utan att vara extrem på något sätt. Jag tycker detta objektiv är väldigt bra och skarpt under normalare ljusförhållanden. I hallar kan det dock vara både det ena och andra och även färgtemperaturen måste ofta justeras. Jag är kanske lite förvånad också över att väggarna i de sporthallar jag sett på senare år är så mörka som de varit. Det kan väl knappast vara optimalt. Ljusare väggar borde väl gynna både ljusutbytet och eventuell fotografering.

Objetivet är inte idealiskt på pappret för såna här övningar men eftersom bilderna ibland tas på kanske 50 meter, så tänkte jag att jag ändå skulle testa det. Det inte är särskilt ljusstarkt (5-6,7) men det är åtminstone skarpt fullt öppet till skillnad mot många äldre objektiv och det betyder. Jag tror det funkade över min förväntan främst av två andra viktiga skäl trots höga ISO. Dels har detta objektivet bättre stabilisering än jag någonsin haft i mina andra längre zoomar och det hjälper en del men det som ändå varit fullständigt avgörande är det fantastiska Deep Prime XD (för brusreducering) i Photolab XD (Extreme Detail).

Det räddar både färgerna och detaljen från att urvattnas av bruset. Vid exporten har jag dessutom exporterat med "Bicubic sharpen" och även det bidrar till att bilderna trots dessa villkor kan upplevas som förvånansvärt skarpa, med förvånansvärd detalj. "Bicubic sharpen" funkar ibland över förväntan i just case som dessa men kan vara en karastrof om man exv. exporterar bilder som innehåller mycket grönt i form av lövträd och buskar. Det blir aldrig bra utan ger ofta massor av problem.

Innan jag kör DP XD och "Bicubic sharpen" i ett sådant fall med bilder tagna inne i en sporthall ser bilderna verkligen inte särskilt kul eller imponerande ut rent tekniskt. De är klart brusiga och supoptimalt detaljerade och skarpa, då en hel del bilder hamnar på ISO 8000 i ett fall som detta - vilket är mitt ISO-tak normalt.

Så jag undrar ofta när jag läser diskussioner som denna vad folk egentligen gör och inte gör med sina bilder innan de tittat på dem både i kameran men inte minst när de slutbehandlats och man tittar på dem på bildskärmar eller i print. Topaz kan ju även det göra underverk med bilder tagna på höga ISO både när det gäller färger, brus och skärpa. Brusreduceringen även i moderna kameror är faktiskt rätt medioker i jämförelse med både Deep Prime XD och Topaz.
 
Senast ändrad:
Jo, man behöver ju inte ens fotografera numera. Du kan säkerligen AI:a fram fina gymnastikbilder utan att lämna hemmet numera.

Men här tror jag vi pratar om att ta bilder som inte behöver specialprocessas.

Själv har jag haft väldigt roligt med kameran och mitt nya 9mm-objektiv dom senaste dagarna. Håller man kameran rätt behövs ingen specialprocessing med dom bilderna.
 
Jo, man behöver ju inte ens fotografera numera. Du kan säkerligen AI:a fram fina gymnastikbilder utan att lämna hemmet numera.

Men här tror jag vi pratar om att ta bilder som inte behöver specialprocessas.

Själv har jag haft väldigt roligt med kameran och mitt nya 9mm-objektiv dom senaste dagarna. Håller man kameran rätt behövs ingen specialprocessing med dom bilderna.

Ja kanske det men det här var ju ett beställningsjobb från ett särskilt event, så det kanske ändå hade varit lite knepigt.

Jag tycker alltid mina bilder vinner på att efterbehandla. Till och med bilder tagna i hyfsat ljus, för det finns i princip alltid brus i dem trots att sensorerna i A7 III och A7 IV är förhållandevis bra i dåligt ljus. Det finns enstaka tillfällen då Deep Prime XD kan ge någon artefakt men de är försvinnande, få så det skadar ytterst sällan eller aldrig att ha det påslaget deafult för det ger nästan alltid ett ofta förvånande positivt bidrag.

Detta hindrar inte att brus i sig kan vara en kvalitet.

I övrigt tycker jag faktiskt sällan Sonys JPEG-bilder rakt ur vare sig A7 III eller A7 IV är så bra att de inte kan förbättras. På en tävling som dessa när det ibland går fort, behöver man nästan alltid bekära och räta upp åtminstone vågen i bilderna. Jag använder sällan seriebildtagning men vid gymnastik och annan idrott är det nog ett måste.

Jag håller heller inte med om att bilder med så vid vidvinkel som med ditt 9mm skulle funka utan efterbehandling. Åtminstone för mig. Jag tror många andra också kan instämma. Särskilt om man plåtar arkitektur. Jag tog en del bilder i Alhambra i Spanien för en månad sedan och det endast med 24mm och inte 9mm som är än mer krävande för sånt. Utan Photolabs verktyg för att hantera detta så skulle det nog varit svårt att få till:

1713859147886.png
 
Senast ändrad:
Moderna kameror med många pixlar gör tydligen att gamla tidigare skarpa objektiv plötsligt upplevs mjuka. Detta borde man väl kunna kringgå med att medvetet välja en lägre upplösning vid de tillfällen man använder dessa objektiv? Förlorar man då något mer än att man inte längre kan beskära lika mycket?

Det är inte det ökade antalet pixlar som ger problem, fler pixlar ger alltid högre upplösning. Det finns inget att vinna i bildkvalitet genom att minska antalet pixlar.

Problemet är helt enkelt att bilden visas större än den håller för. Ju fler pixlar desto större förstoring ger visning i 100 procent i Photoshop.
 
Innan jag kör DP XD och "Bicubic sharpen" i ett sådant fall med bilder tagna inne i en sporthall ser bilderna verkligen inte särskilt kul eller imponerande ut rent tekniskt. De är klart brusiga och supoptimalt detaljerade och skarpa
Jag vet inte om jag missförstår, men det låter som om du använder en programvara som helt enkelt hittar på och ritar in detaljer som inte finns i bilden?
 
Ja kanske det men det här var ju ett beställningsjobb från ett särskilt event, så det kanske ändå hade varit lite knepigt.

Jag tycker alltid mina bilder vinner på att efterbehandla. Till och med bilder tagna i hyfsat ljus, för det finns i princip alltid brus i dem trots att sensorerna i A7 III och A7 IV är förhållandevis bra i dåligt ljus. Det finns enstaka tillfällen då Deep Prime XD kan ge någon artefakt men de är försvinnande, få så det skadar ytterst sällan eller aldrig att ha det påslaget deafult för det ger nästan alltid ett ofta förvånande positivt bidrag.

Detta hindrar inte att brus i sig kan vara en kvalitet.

I övrigt tycker jag faktiskt sällan Sonys JPEG-bilder rakt ur vare sig A7 III eller A7 IV är så bra att de inte kan förbättras. På en tävling som dessa när det ibland går fort, behöver man nästan alltid bekära och räta upp åtminstone vågen i bilderna. Jag använder sällan seriebildtagning men vid gymnastik och annan idrott är det nog ett måste.

Jag håller heller inte med om att bilder med så vid vidvinkel som med ditt 9mm skulle funka utan efterbehandling. Åtminstone för mig. Jag tror många andra också kan instämma. Särskilt om man plåtar arkitektur. Jag tog en del bilder i Alhambra i Spanien för en månad sedan och det endast med 24mm och inte 9mm som är än mer krävande för sånt. Utan Photolabs verktyg för att hantera detta så skulle det nog varit svårt att få till:

Visa bilaga 174207

Blir inte linjer räta vid 24mm så har du förmodligen ett dåligt objektiv eller en dålig kamera.

24mm är inte så väldigt vidvinkligt, det brukar dom få till i zoomar dessutom brukar kameror fixa till det som objektivet inte klarar numera.

Mitt 9mm saknar helt elektronisk koppling till kameran så kameran kan inte hjälpa till, men har inte behövt fixa till bilder än så länge.
 
Blir inte linjer räta vid 24mm så har du förmodligen ett dåligt objektiv eller en dålig kamera.

24mm är inte så väldigt vidvinkligt, det brukar dom få till i zoomar dessutom brukar kameror fixa till det som objektivet inte klarar numera.

Mitt 9mm saknar helt elektronisk koppling till kameran så kameran kan inte hjälpa till, men har inte behövt fixa till bilder än så länge.

Det handlar inte primärt enbart om problem med objektivens egenskaper utan även om vinklar som faktiskt inte alltid är möjligt att få korrekta alla gånger då man helt enkelt inte kan uppnå att förhållla sig "vinkelrätt" mot alla delar av motivet. Det räcker faktiskt med att tilta kameran en aning för mycket md ett vudvinkelobjektiv så får man problem.

I detta fallet var det ett Sony G 24-105mm och det har en viss distorsion i 24mm-läget men det är inget som är något man inte enkelt kan åtgärda i post idag. Det som är probemet med en situation som jag refererar till är att man tvingas ta bilderna i en subobtimal vinkel alt. slarvar och orsakar onödiga problem för sig av rent oförstånd och det kan man råka ut för även med de mest raktecknande vidvinklar som finns. Alla som prövat fota arkitektur på den gamla onda analoga tiden vet vad den innebar.

En fotograf som Lennart af Petersens som tagit många Stockholmsbilder för Stadsmuseet använde åtminstone för en del av dessa tilt-shift-objektiv. Något annat hjälpmedel fanns inte då. Nu kan man med fördel använda alla de perspektiv korrigerande verktyg som numera finns både i Photolab och alla andra moderna kompetenta konverterare.

Så här kan utgångsläget se ut som orsakats både av distorsion i objektivet OCH att jag av nödvändighet måste ta bilden med kameran riktad upp mot taket. Som ni ser så är nederkanten på väggens stuck helt bågformad och pelarna pekar båda snett utåt i nederkant.

1713885166379.png

Lämpligast i detta fall är nog att börja med "Rectangle" och räta upp bildens centrala parti så att den delen får hyfsat räta vinklar.

Man kan behöva göra detta i flera så steg för att få det hyfsat rätt. Som ni ser förlorar man lite i kanterna så det är bra att ha lite att ta av när man gör detta. Som ni också ser är underkanten dock fortfarande lite bågformad/krökt i bilden nedan.

1713887959747.png

För att fixa detta så finns numera ett helt nytt verktyg i årets version 7 som heter "Reshape" som är som gjort för just detta.

Det är lite pill med att få till detta med hjälp av "Reshape" men det går. Denna korrigering tog ca 5 minuter att göra. Det finns ett antal rutnät i olika storlek beroende på hur stort behovet är att finlira.

1713886730829.png

Färdig bild nedan

1713887248368.png

Egentligen så skulle det varit ungefär så här det skulle sett ut om jag varit 3-4 meter högre upp och tagit bilden - men det var ju ju som sagt inte.

Jag tog medvetet med en del "crop"-mån i denna bild då jag inte ville ha med de störande delarna i motivets nedre vänstra del (se översta bilden).

Vid arkitekturfoto finner man sig ofta ståendes nedanför ett motiv som kameran inte sättan ser i närmast 45 graders vinkel och det ställer nästan alltid krav på efterhantering för det går inte att få till riktigt på annat sätt. Inte ens ett tilt/shift-objektiv klarar det man faktiskt kan få till i en bra konverterare idag.
 

Bilagor

  • 1713885561569.png
    1713885561569.png
    6.5 MB · Visningar: 2
Senast ändrad:
Blir inte linjer räta vid 24mm så har du förmodligen ett dåligt objektiv eller en dålig kamera.

24mm är inte så väldigt vidvinkligt, det brukar dom få till i zoomar dessutom brukar kameror fixa till det som objektivet inte klarar numera.

Mitt 9mm saknar helt elektronisk koppling till kameran så kameran kan inte hjälpa till, men har inte behövt fixa till bilder än så länge.

Det beror som sagt på vilka motiv man tar bilder av.

Om jag står på golvet framför en jätteorgel som är 15-20 meter hög som i Grenadas katadral och försöker ta en bild av den så kommer den nog se rätt hopplös ut för de flesta - även de som har väldens bäst korrigerade vidvinkel - även om det är mindre extremt än ditt 9mm. Nedan okorrigerad bild.

1713890626993.png

Korrigerad helbild

1713890102643.png

Bild 2 och 3 nedan visar dessutom bara överdelen av verkligheten.

Inte särskilt snyggt i okorrigerade bilden nedan - tycker i alla fall jag så jag tycker alltid dessa bilder behöver viss hjälp.

1713889354632.png

Det kan de få i en hyfsad konverterare idag trots att man inte använt ett tilt/shift-objektiv av hög kvalitet. Det funkar även med ett halvdåligt upprätat 24-105mm zoom på 24mm. Så personligen så är denna typ av brister i objektiven inget som bekymrar mig överhuvudtaget idag för det fixar man mycket lätt i efterbehandlingen.

1713889548620.png

Finns inte en chans att du skulle få till ett sånt motiv rakt ur kameran ens med ditt super duper 9mm. Du skulle dessutom förmodligen haft betydligt större problem i efterarbetet än de jag hade med mitt 24-105mm. Ju mer extrema objektiv ju större problem med perspektiven vid minsta tilt ur lod.

De här justeringarna är faktiskt väldigt enkla att göra idag med "Rectangle" och motsvarande verktyg som finns i alla moderna konverterare idag.
 
Senast ändrad:
Det kom rapporter för flera år sedan att Fuji hade större skillnad mellan verklig ISO och vad man klickat in mot många andra Kameror. Det var ju hos DXO man tidigt kunde upptäcka dessa skillnader hos andra kameror än tyvärr Fuji då.


Det där är ju också en form av bedrägeri. Tror vi verkligen på att det skulle vara helt omöjligt att få till synk mellan uppmätt och nominell ISO? Märkligt nog verkar ju denna diskrepans alltid verka åt ett och samma håll. Kan någon gissa vilket? De som tvivlar på detta kan ju enkelt stämma av i DXO Senors diagram över sensitivity

Sony A7IV - DXOMARK

Det andra minst lika irriterande bedrägeriet är "glädjemärkning" av bläntartalen och skärpan. Jag har sett väldigt många ex. av "nominellt ljusstarka" objektiv med svår glädjemärkning. Inte minst alla gamla normalobjektiv man haft. Kollar just nu på mitt gamla Pentax SMC-M F1,7. Det objektivet var lika lite användbart fullt öppet som exv. mitt Minolta AF F1,7.

Detta är gamla objektiv men den trenden verkar vara obruten ända fram till mitt betydligt nyare Samyang 85mm/1,4. Detta objektiv ger härlig bokeh fullt öppet men tyvärr är den helt oförenlig med skarpa bilder. För att komma i närheten av det behövde jag minst blända ner till 2,8. Så det objektivet tycker jag istället borde märkts med 2,8.

Lyckligtvis har detta starkt förbättrats under senaste fem åren ca. Dagens objektiv verkar faktikt i mycket högre grad än tidigare kunna möta fler än ett krav på en och samma gång. Inte minst zoomarna har förbättrats starkt och blivit mycket bättre fullt öppna än tidigare.
 
Detta har mycket lite med skärpa och pixlar att göra dock …

Om du ska tillföra något i denna diskussion som Carl Gillen startade så behöver du nog börja i rätt ände. Det var Carl som förde in ett spår kring distorsion, kompensering och en del annat. Du riskerar som ofta att komma fel genom att bara läsa de senaste inläggen.

Jag tycker fortfarande att det är vanskligt att diskutera både skärpa och andra av objektivens egenskaper utan att belysa vilka utgångspunkter man egentligen har vare sig det gäller objektivens skärpa eller andra egenskaper. Även brus kan starkt påverka perceptuell skärpa och brusnivån är en funktion efter ISO och då är det också relevant att beakta sensorsensitivitet och nominella och uppmätta ISO samt glädjemärkning av både ISO och F-tal.

Ofta när objektiv testas som av DXO så visas objektivens optimala prestanda. Carl har en poäng när han lyfter vilken skillnad det vara vara om man beaktar objektivet helt i den korta änden och detsamma max utzoomat där de flesta objektiv också tappar.

Så jag undrar ofta när jag läser diskussioner som denna vad folk egentligen gjort vid exponeringen och gör och inte gör med sina bilder innan de tittat på dem både i kameran men inte minst när de slutbehandlats och man tittar på dem på bildskärmar eller i print. Topaz kan ju även det göra underverk med bilder tagna på höga ISO både när det gäller färger, brus och skärpa. Brusreduceringen även i moderna kameror är faktiskt rätt medioker i jämförelse med både Deep Prime XD och Topaz.

Det är en liknande förslumning kring diskussioner och inte minst tester av AF-prestanda, som nog är något av det svåraste att jämföra - inte minst för att folk sällan redovisar premisserna för dessa jämförelser. Även AF-prestanda påverkar som bekant också perceptuell skärpa. Även efterbehandling kan ju påverka de resultaten både positivt och negativt, vilket jag försökt påpeka i mina första inlägg här.

För att kunna göra någon jämförelse överhuvudtaget måste dessa tester normaliseras och det är exakt det DXO försöker göra. Bara då kan man göra meningsfulla jämförelser. Problemet är bara att teknisk bildkvalitet påverkas av många fler variabler än så. Jag tycker istället att den testmodell Optical Limits använt länge säger betydligt mer om ett objektivs egenskaper än DXO:s och ger läsaren betydligt bättre vägledning för exv. inköpsbeslut än DXO:s. Detta trots att OL sabbat sin site fullständihgt med sina försök till modernisering av sitens gränssnitt som gjort den näst intill oanvändbar. Den var mycket enklare och effektivare att använda när den var mer textbaserad.

Här som exempel samma Sony 90mm/ makro som DXO testade:

Sony FE 90mm f/2.8 G OSS macro ( SEL90M28G ) Review – OpticalLimits

... men det är också så att OL:s ansats gör jämförelser av objektiuv oerhört mycket mer krävande för läsaren och det är förmodligen många som inte klarar av att hålla så många bollar i luften samtidigt eller överhuvudtaget läsa så pass mycket text. De är dock väldigt avslöjande när det gäller uppmätt skärpa vid olika bländarinställningar, vilket DXO:s metod alls inte är.
 
Senast ändrad:
Moderna kameror med många pixlar gör tydligen att gamla tidigare skarpa objektiv plötsligt upplevs mjuka. Detta borde man väl kunna kringgå med att medvetet välja en lägre upplösning vid de tillfällen man använder dessa objektiv? Förlorar man då något mer än att man inte längre kan beskära lika mycket?
Om det inte uppstår optiska problem på grund av ljusets våg natur dvs att man inte kan använda ett högt bländartal så är det bara bra med högre antal pixlar då det ger en högre skärpa. Äldre optik kan ge mer CA på största bländar öppning men kan ge bra resultat om man bländar ner ett antal steg. Äldre optik för analoga kameror kan vara mindre skarpa i bildkanter. Beror på vad du fotograferar om de är ett problem eller ej,. Jag har behållt gamla fast optik men uppdaterat Zoomar för 45 Mpix D850. Kommer använda mina analoga MF optik när jag köper en GFX 100S också men köpa nya Zoomar..
 
Jag vet inte om jag missförstår, men det låter som om du använder en programvara som helt enkelt hittar på och ritar in detaljer som inte finns i bilden?

Ja, det kan man kanske påstå men rent praktiskt så kan man väl påstå precis samma sak om när Micke Risedal experimenterade som värst med att fota ISO-löst (våldsamt underexponerat i hans fall) och fick helt svarta bilder i princip som han i efterskott i konverteraren lyfte ca fyra steg till bilder som gick att använda. Bilddatan fanns ju där med färger och allt trots att bilden ser helt svart ut på skärmen i kameran. En vanlig konverterare kan ju i det fallet också förefalla "hitta på" bildinfo som inte kunnat ses när bilden först öppnats i någon "viewer".

Vad både Topaz och DXO gör med sina applikationer som exv. Deep Prime XD i Photolab gör med hjälp av AI för att minska bruset, ta fram oanad detalj och skärpa ur bilder är ju att ta fram bildinfo som finns där men som kameran av olika skäl inte klarat av att ta fram och som i en del fall närmast kunnat betraktas som förlorade är verkligen häpnadsväckande. Även där finns denna info om den bara hanteras på rätt sätt som exv. genom Deep Prime XD. Av detta skäl använder jag aldrig brusreduceringen i mina kameror. Den riskerar bara att ställa till det i senare efterbehandling.

... men precis som i de bilder jag visat ovan, så blir inte alltid de bilder man tar av ett motiv alla gånger i överensstämmelse med vad fotografen faktiskt såg INNAN han satte ögat till sökaren och tog bilden. Detta beror på en kombination av både objektivens och kamerans egenskaper. Resultatet av det kan både bli felaktiga perspektiv, tappade färger eller onödig oskärpa.

Så ibland undrar jag verkligen över detta nya begrepp "dokumentär bild" som Fotosidans ledning i en annan tråd verkade landa i istället för det äldrer lite olyckliga ordvalet "Manipulerad bild".

Du kan ju testa själv med en 30-dagars kopia av Topaz eller Photolab. För mig och mina ögon blir alltid en bild jag kört genom Photolab och Deep Prime XD betydligt mer i synk med det jag faktiskt sett än det som först kommit ut ur kameran. Jag ser den helt enkelt som mer dokumentär egentligen rent percptuellt än det som först kommit ut ur kameran. En del fotopurister borde ha problem med det precis som jag har numera. Våra kamerors verklighetsuppfattning är verkligen inte särskilt oproblematisk som många purister verkar tro.
 
Om du ska tillföra något i denna diskussion som Carl Gillen startade så behöver du nog börja i rätt ände.

Nu är CtenÄke Sendt ute och cyklar ordentligt och svamlar mer än vanligt och när han bara kan säga att tycker att det är skit samma vad som kommer ur kameran för att det finns programvaror som kan göra fina bilder av det i alla fall.
 
  • Haha
Reaktioner: PMD
Det där är ju också en form av bedrägeri. Tror vi verkligen på att det skulle vara helt omöjligt att få till synk mellan uppmätt och nominell ISO? Märkligt nog verkar ju denna diskrepans alltid verka åt ett och samma håll. Kan någon gissa vilket? De som tvivlar på detta kan ju enkelt stämma av i DXO Senors diagram över sensitivity

Sony A7IV - DXOMARK

Det andra minst lika irriterande bedrägeriet är "glädjemärkning" av bläntartalen och skärpan. Jag har sett väldigt många ex. av "nominellt ljusstarka" objektiv med svår glädjemärkning. Inte minst alla gamla normalobjektiv man haft. Kollar just nu på mitt gamla Pentax SMC-M F1,7. Det objektivet var lika lite användbart fullt öppet som exv. mitt Minolta AF F1,7.

Detta är gamla objektiv men den trenden verkar vara obruten ända fram till mitt betydligt nyare Samyang 85mm/1,4. Detta objektiv ger härlig bokeh fullt öppet men tyvärr är den helt oförenlig med skarpa bilder. För att komma i närheten av det behövde jag minst blända ner till 2,8. Så det objektivet tycker jag istället borde märkts med 2,8.

Lyckligtvis har detta starkt förbättrats under senaste fem åren ca. Dagens objektiv verkar faktikt i mycket högre grad än tidigare kunna möta fler än ett krav på en och samma gång. Inte minst zoomarna har förbättrats starkt och blivit mycket bättre fullt öppna än tidigare.

Har du någon länk till det? Eller har du blandat ihop f och t-tal? Att f-tal kan skilja upp till ett steg mot t-talet är normalt. F-värdet är i princip bara användbart för att se vilket skärpedjup du får.

Sony har objektiv som har f2.8, men som bara släpper igenom ljus motsvarande t5.6. Dvs objektivets linskonstruktion äter upp 2 stop ljus.


Att vissa objektiv inte är skarpa och vinjetterar mycket fullt öppna är tyvärr långt ifrån ovanligt. Speciellt när det kommer till lite billigare objektiv, men nästan alla objektiv blir skarpare om man bländar ner dom.
 
Jag får ta och göra en test någon gång, jag har en 25Mpix och en 45Mpix, jag har nog aldrig sett någon skillnad på bilderna utan beskärning. Nu tittar jag på bilderna i en iPad till 99,9% och då är oftast bilden med en bredd på 1800pix, vad min skärm har för upplösning kommer jag inte ihåg. Jag har ju ungefär en APC-C faktor jag kan beskära extra med på 45Mpix och det är ju det jag har pixlarna till. Kunde vara kul att se hur mycket det gör att beskära ner till en 600 pixlar i bredd och sedan interpolera upp till 1800 för att se hur stor skillnad det är mellan 25 och 45
 
Det kom rapporter för flera år sedan att Fuji hade större skillnad mellan verklig ISO och vad man klickat in mot många andra Kameror. Det var ju hos DXO man tidigt kunde upptäcka dessa skillnader hos andra kameror än tyvärr Fuji då.
Det där med ISO är rätt rörigt. Det finns flera sätt att mäta ISO, så det är inte självklart att kameratillverkarna gör fel.

Dessutom:

Enligt DxOMark: "As tests show, the ISO settings reported by camera manufacturers can differ significantly from measured ISO in RAW."

Enligt ISO 12232:2019: "ISO speed and ISO speed latitude values shall not be reported for raw images, however, because with raw images processing that affects the values has not been performed."

Jag tror DxoMark använder nån gammal standard. Bill Claff kommenterar det hela med "I suspect this has more to do with allowing for highlight headroom than some conspiracy to falsify ISO settings. "
https://www.photonstophotos.net/Investigations/DxOMark_ISO_Sensitivities.htm
 
  • Gilla
Reaktioner: PMD
ANNONS
Upp till 6000:- Cashback på Sony-prylar